tisdag 27 december 2011

Familjen Franssons Årskrönika 2011



Familjen Franssons Årskrönika 2011




Förra årets nyårsafton 2010 var vi tre som skålade, mamma, Thommy och jag, och vi önskade varandra ett bättre år 2011. Föga visste vi, att bara några dagar in på det nya året skulle vi få reda på att mamma hade fått metastaser i levern. Från att min mor kämpat sig tillbaka från en elakartad tumör i ändtarmen under 2010 och att vi tillsammans njutit av sommaren på Tjörn, till att få dödsdomen sex månader senare var ofattbar. Jag kunde inte ta in det, inte heller Thommy och av naturliga skäl var det svårast för mamma.

Förlaget var fullt sysselsatt med en ny författare, Magnus Reithner, och hans manus, Grattis, du ska bli pappa! Själv höll jag på med min självbiografi, Ändhållplats Sverige, och slungades ner i ett mörkt hål. Som i ett töcken for jag i slutet av december som en skottspole först till Kungälvs Sjukhus, sedan till Östra sjukhuset och sist till Kålltorps palliativa vårdavdelning. Vädret, om ni minns det, var seklets vargavinter. När mamma somnade in den 9 februari vrålade jag ut min sorg den natten. Sedan var det dags att bita ihop och sköta sina åtaganden, precis som alla andra småföretagare. Varje dag under det här året har jag saknat min älskade lilla mamsen och även papsen. Min styvfar Gösta gick hastigt bort den 14 januari 2009 och därmed förändrades våra liv för alltid.

När mamsen och papsen levde var de tillsammans med Thommy och mig på Tjörn alla gånger det fanns något att fira, som påsk, pingst, midsommar, fars och mors dag, födelsedagar och bara för att det var fint väder. Vi hade det så roligt och underbart härligt tillsammans. Nu är vi ensamma och har flyttat in till Göteborg. Det var som om huset på Tjörn förlorade en bit av sin själ när de lämnade jordelivet. Vi har huset kvar, men varje gång vi är där känns det ödsligt på något sätt. Mamsen och papsen var med oss från början när vi köpte huset och ställde upp på allt vi behövde hjälp med. Målade, snickrade, rensade och satte frö, klippte buskar och fanns med oss i varje steg vi tog i huset. Idag känner vi en stor tacksamhet för alla roliga minnen och fotografier som vi för alltid kommer bevara i våra hjärtan.

I mars 2011 kom så boken ut ”Grattis, du ska bli pappa!” av Magnus Reithner och den har blivit en succé, vilket vi är jätteglada för. Samtidigt planerade förlaget för årets Bok & Biblioteksmässa. Livet pågick i skuggan av döden. På min födelsedag den 23 mars, när jag fyllde 55, avlider en vän till oss efter en tids sjukdom men på samma dag föds ännu ett barnbarn till en av våra kära vänner. Det dröjer bara några månader tills det återigen inträffar ett dödsfall. Ett barn till en av våra vänner, tillika medarbetare, avlider hastigt. För mig känns det som att år 2011 bara blir mörkare och mörkare. Den dysterhet och sorg som omger oss är kvävande, men med redan flera tuffa år bakom oss har vi lärt oss att inte ge upp.

Under tiden som jag läser in Ändhållplats Sverige, min självbiografi, till Mp3 får jag ett flertal gråtattacker och undrar hur länge jag ska orka innan jag går in i den berömda väggen. Men av olika anledningar stretar jag vidare. Strax innan bokmässan kommer ytterligare ett dödsfall. Än en gång en vän och hon är yngre än jag. En dag finner jag mig plötsligt sittande på altanen på Tjörn stirrande ut över havet. Vad är det för fel på det här året? Finns det verkligen en mening med alla dessa dödsfall? Hur jag än söker kan jag inte hitta någon mening och stänger in mina känslor, som jag alltid gör. Det finns helt enkelt inte utrymme att gråta eller sörja. Bara att fokusera framåt. Inte bakåt!

Bokmässan inleds, dagarna går och jag med dem. Jag registrerar allt och ingenting. Nu befinner vi oss i Göteborg och av någon ohejdad orsak går livet trots allt vidare. Inte med tjosan och hoppsan, men alla har vi en roll att spela och den spelar vi, en del dagar blir bättre, en del sämre. Det bara är så. Varje dag har med sig något nytt och jag har lovat mig själv att inte dö nyfiken. Ibland stannar jag mitt i ett steg och undrar, vart är jag på väg? Som om spåret jag färdats på plötsligt tagit slut. Men så dyker det upp ett nytt och utan att tänka efter någon längre stund går jag vidare. Är tiden räknad eller har jag bråttom att leva? Jag vet inte svaret och tänker inte leta...

Alla som berikats med barn och barnbarn eller på annat sätt lever i en stor familj lever ett annorlunda liv mot vad Thommy och jag gör. Och det viktigaste med livet är att fylla det med erfarenheter, glädje och vänner. Thommy och jag har, förutom varandra, många våra kära vänner och det är vi innerligt tacksamma för. Ja, vårt liv är vad vi gör det till. Allt liv startar likt en tom påse och sedan är det upp till oss att fylla det med sådant som ger vårt liv värde och vi vet aldrig vad som väntar om hörnet, inte ens nästa timma kan vi förutspå. Därför är livet, de få stunder av glädje som det uppbringar, det finaste vi har och vi måste ta tillvara på livet som om det vore den dyrbaraste av alla skatter!

Nu är det bara några dagar kvar innan vi återigen höjer glasen och skålar in det nya året 2012. Jag kommer alltid att anstränga mig hårt för att försöka se varje nyårsafton som något positivt och känna tacksamhet för varje dag vi får tillsammans.

Gott Nytt  År 2012



Ramona & Thommy Fransson






Förlaget har sänkt priset på samtliga Mp3 böcker!




Grattis du ska bli pappa!

Adlibris
Bokus
CDON
Bokia internethandel


Adlibris: Ändhållplats Sverige






"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris

"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris Bokus CDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)

Dyrbar kärlek, Iskall hämnd, Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och också Mord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare. (Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)

Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m.
Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!

Adlibris
Bokus
Bokia
Muntligt
Load2hear.
Mobook
Storytel