måndag 25 januari 2021

Veckan som gått! Nu är det vecka 3 och den var verkligen händelserik. 2021.


 Tänkte börja med att presentera en av de så kallade komikerna i Sverige. Magnus Betnér.

Ni kanske minns honom som den, som efter det att brottsligheten eskalerat, gjorde ett Youtube inslag och sa: Sverige har aldrig varit tryggare.

Nu ger han sig på Joakim Lamotte och visst man får ha en åsikt, men att uppmana till våld är väldigt korkat.

Dessa så kallade komiker borde ta en lektion av Michael McIntyre, en brittisk lysande komiker som skämtar om sig själv, sin vardag och familj.

Nu utmanar Joakim Lamotte Magnus Betnér på en boxningsmatch i ringen, och blir det pengar som strömmar in av åskådare ska dessa gå till välgörenhet. Är det någon som tror att Betnér vågar ställa upp? 

 

 

 

 

 














Och i onsdags började kanarierna plocka ner julen. Det har hela tiden känts underligt att fira julen i strålande solsken och i värme. Men man kanske vänjer sig som med allt annat. Som att bära munskydd för att nämna ett exempel.
Ni vet den där saken som Tegnell tycker är onödig och inte hjälper heller.

Vi har en allé av träd på vår gata. Och jag funderade ofta när vi var ute och gick om inte dessa träd sett annorlunda ut. Alltså inte så höga och vildvuxna. Men det är inte alltid lätt att minnas. Så fick jag en påminnelse av Facebook där jag filmat och där såg jag att träden sett mer friserade ut. Så häromdagen påbörjade de våransningen och det blev så fint så. Nu ser träden ut som stora bollar!

















Nu till det ämnet som dominerat media. Installationen av Joe Biden till USA:s 46:e president som naturligtvis gjort svenska vänstern salig av lycka. Det finns ingenting som är dåligt med Joe Biden och än mer lyriska är de över att Kamala Harris är vicepresident.
Är det för att Kamala uträttat underverk? Nejdå. De är så lyckliga över att det är en kvinna och att hon räknas till gruppen afroamerikanare.
Att hon stöttade Bernie Sanders och inte Joe Biden under kandidatkampanjen verkar alla ha glömt eller så tycker vänstern att Bernie Sanders kommunistiska politik är toppen.  

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: I mina ögon spelar det ingen roll vilket kön, religionstillhörighet, sexuell läggning eller hudfärg du har, utan vad som är viktigare än någonting annat är vad du uträttar som människa gentemot dina medmänniskor.

Och dessutom har en vice president inte mycket att säga till om. Läs det intressanta som Rebecca Weidmo Uvell skriver här. Visste ni förresten att Joe Biden varit rasist? Nej, inte jag heller. Men vissa anstränger sig och gräver fram fakta. 

   

Om Trumps svärson varit inblandad i all sköns skumma affärer med diktaturländer och dessutom varit drogberoende är jag övertygad om att media skrivit spaltkilometer och hållit på i månader i ämnet, men nu var det Joe Bidens son Will Hunter Biden så det försvann raskt ur tablån om det ens var uppe i vissa medier. 







En annan sak som retar mig är att media framställer FN som något jättefint och som värnar de mänskliga rättigheterna. Jaså? Gör de? En gång i tiden efter 2:a världskriget var det så, men definitivt inte idag. Idag är en majoritet av FN:s länder diktaturer och islamistiska. De länderna har inte fri press, inte fria val och förtrycker kvinnor. Men det brukar svenska skattefinansierade journalister helt sudda ut ur sin agenda.
Dessutom saknar det enda demokratiska landet i Mellanöstern, Israel, ett fullt erkännande av FN. Gissa varför? Det är bara att läsa vilka länder som röstar emot.

Det dödliga våldet ökar nu i USA och kännare tror att corona är den stora orsaken. Svårt att veta, men så kan det självklart vara, men hatet mellan olika grupperingar har också ökat. Detsamma kan man säga om Sverige. Tyvärr!

Jag fortsätter att vara arg och berätta om hur miljoner av våra surt förvärvade skattepengar går till skurkar och banditer. I Sverige har vi 457 statliga myndigheter som lever på skattepengar. Jag är helt säker på att vi inte ens behöver hälften av alla dessa. 

En av dem heter: Folkbildningsrådet. De kallas en ideell förening men får varje år miljoner i statsbidrag som ska delas ut till olika föreningar. Tanken var möjligen god för 30-40 år sedan för att uppmuntra befolkningen att arrangera sammankomster och utbilda sig, men idag anser jag att Folkbildningsrådet ska läggas ner. Varför?
Jo, för att det är en förening som öser miljoner över islamistiska föreningar som konstant bluffar om det mesta och dessa ska inte ha ett öre. När detta uppdagades lät Folkbildningsrådet de oärliga föreningarna utreda sig själva. God dag yxskaft!

Apropå våldet och hur Public Service hanterar att de har 8 miljarder i kassan. Vad de "glömde" rapportera i nationell media var att en kristen kyrka, belägen strax utanför Tensta, blev utsatt för ett terrordåd. Hade PS reagerat annorlunda om det varit en moské?  

Och Sverige är en ankdamm för kriminella! Vem hade väl kunnat se detta komma?



De som föddes i Sverige på 1940-50-60-talet, själv är jag född 1956, visste troligen ingenting om religionen, ideologin Islam med sin politiska gren. Islam skapades inte i Sverige utan flyttade hit alldeles frivilligt.
Sverige som är ett sekulariserat land och alltid välkomnat alla religioner hade nog inte den blekaste vad den religionen och vissa av dess utövare kunde ställa till med. Nu vet vi!

Vissa påstår att det är "fredens religion" men det får jag inte ihop med tanke på de närmare tusen islamistiska terrororganisationer som sätter skräck i alltför många av världens länder och de har en sak gemensamt och det är Koranen. Antingen är den boken väldigt svårtolkad eller så vill islamister tolka skrifterna på sitt sätt. Den översatta utgåvan för västerlänningar stämmer enligt uppgift från de som läser arabiska inte alls med den ursprungliga på arabiska. De jihadistterrorgrupper som numera är kända även för svenskar är IS, al- Qaida och Boko Haram. Jag önskar att jag aldrig hade behövt lära mig ett skvatt om Islam!

De politiska partier och medier som uppmuntrat och dessutom haft mage att ge sig på enskilda medborgare med påhitteordet: Islamofob, som skapades av Muslimska brödraskapet enbart för att tysta islamkritiker är: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, och Vänsterpartiet.
Att kritisera en eller alla religioner anser jag tillhör yttrandefriheten.

I Sverige blir islamistterrorister inte satta i fängelse eller kastas ut. Här blir de omhändertagna av socialen.
I Sverige skriver SIDA dessutom avtal med islamisterna i Islamic relief Center och öser över dem miljoner medan andra länder drar in allt som stavas bidrag till dem. Nederländerna är nästa land i tur att dra in deras bidrag.
 
Jag bara måste skriva om Sveriges corona strategi. Ebba Bush, partiledare för Kristdemokraterna anklagade Löfven för att ljuga om att regeringen och Tegnell var överens om att flockimmunitet var bästa sättet att stoppa viruset, vilket Löfven naturligtvis nekade till. Nå, hur stämmer då detta med Löfvens uttalande?

Dessutom är president Bidens coronarådgivare inte ett smack imponerad av Tegnell. Ups, hur ska de som hyllat Tegnell ta den kritiken. För jag menar kritiken kommer inte från Trumps coronarådgivare. Då hade det varit busenkelt.

Det diskuteras också om att utfärda ett vaccinpass för alla EU-medborgare som vaccinerat sig så att de därmed ska kunna resa fritt i världen. Men hur det ska utformas på ett säkert sätt så att inte förfalskare gör sig en hacka är inte klart ännu. Troligen lär de flesta länder trots ett sådant pass kräva ett negativt PCR-test som inte är äldre än 72 timmar. Vi får väl se hur det går.

Nu tänker jag minsann avsluta veckan i dur. Häromdagen fick jag en jättefin recension av Rose-Marie Persson som bor på det spanska fastlandet. Och det är alltid roligt att få beröm. 

   

Förra året filmade jag nio korta videoinslag om mig som författare, varför jag började skriva och om mina nu 19 böcker, snart 20. Och är du intresserad kan de se dem här på YouTube








Jag lägger också ut några rader från min 20:e verklighetsbaserade deckare med HW & Akkila, Mördande rättvisa. Håll till goda!

HASSIM BLIR
ÖVERRASKAD

 

Han kom gående med Akkila vid sin sida längs korridoren på väg
till utsättningsrummet och väntade på att få se Rebecka kliva ut
med leverbitar i handen för att hälsa på Akkila. Men ju närmare
han kom desto mer förvånad blev han. Dörren till rummet stod
på vid gavel men inte en människa kom ut. När han stod i dörröppningen
och tittade in fick han till sin förvåning se Rebecka,
Camilla och Patrik hänga över datorn som stod på bordet framför
den digitala tavlan. De resterande kollegerna satt med sina mobiler
och alla verkade totalt uppslukade av vad de nu tittade på. Hassim
harklade sig ljudligt men ingen reagerade. Nu hostade han så högt
han förmådde och Patrik vände sig om.
– Men tjänare Hassim! Är du här nu? sa han och återvände med
blicken till datorn.
– Ja, jag är här och vad i all världen glor ni på?

Patrik tog ett steg bort från datorn och med upphöjda ögonbryn
tittade han på Hassim.
– Har du inte hört?
– Hört vadå? svarade han och började känna sig smått irriterad
över att ingen verkade bry sig om att deras chef hade anlänt.
I det ögonblicket ringde Hassims telefon och han backade
undan några steg från Patrik.
– Ja, Hassim här.
– Var i jösse namn har du hållit hus? undrade Boel med frustration
i rösten.
– Jag är i utsättningsrummet.
– Nu ja, men jag har försökt nå dig i över en timma och det
enda jag fick i örat var att jag skulle prata in ett meddelande.
– Ja visst ja, nu vet jag varför. Jag körde Laura till jobbet i
morse efter att hon lämnat in sin bil på verkstan och då stängde
jag av mobilen, svarade han undanglidande.
Vad han inte berättade var att efter att Laura lämnat in bilen
och hoppat in i hans hade de börjat smeka varandra, vilket slutat
med att de kört av vid en enslig skogsväg på vägen till Spekeröds
hund och kattcenter och haft en härlig kärleksstund.
– Stänger man av sin telefon för en sådan sak? Det låter ju helkorkat,
fnyste Boel fram. Men skit samma. Du har ett hett mord
på halsen. Det var därför jag ville ha tag på dig.
– Varför är det hett? Är inte alla mord det?
– Jag menar medialt sett. Media är över Fatima som ilskna
getingar och vill veta vad vi gör.
– Men herregud, vi gör väl det vi alltid gör vid ett mord, arbetar
hårt med att försöka hitta mördaren, svarade han med irritation
i rösten. Har någon ur kungafamiljen mördats? Någon högt
uppsatt politiker eller någon annan känd person?
– Nej, två unga afghanska killar. De kom till Sverige som
ensamkommande barn och hamnade i Göteborg.
– Okej, jag ska prata med Patrik och se vad han och de andra
vet om vad som har hänt. Jag återkommer, sa han och lade på.
Patrik hade stått och inväntat att samtalet skulle ta slut och sett
Hassims ansiktsuttryck skifta från vad som liknade förlägenhet
till att avslutas med att läpparna blev ett smalt streck, och nu undrade han med vem Hassim pratat med.
– Det var Boel och nu vill jag bli informerad om vad som hänt
med de där två killarna och varför det plötsligt är ett sånt jävla liv
om dem, sa Hassim och tittade ner på Akkila som satt vid hans
sida.
– Lättast är att du och jag lämnar utsättningsrummet och sätter
oss i ditt rum så ska jag berätta, svarade Patrik.
– Okej, men innan vi lämnar så vill jag bara säga några ord till
gruppen så de vet varför vi går.
Först vände sig Hassim till Akkila med kommandot, ”stanna
där”. Därefter tog han några steg in i rummet, vände sig till samtliga
och höjde rösten när han lämnade beskedet. Flertalet ansikten
vände sig mot honom och såg förvånade ut; som om de först
nu märkt att han anlänt. Innan någon hann ställa frågor vände han
dem ryggen och stegade ut ur rummet. Han gav kommandot ”fot”
till Akkila och tillsammans med Patrik gick de i riktning mot
hans kontor. Rebecka och Camilla tittade efter Hassim med förundrade
blickar.
– Märkte du när han kom in? undrade Camilla och vände sig
till Rebecka.
Hon skakade på huvudet.
– Han såg sur ut.
– Ja, och det tillhör inte vanligheterna, sa Rebecka.
– Kanske det hör ihop med att han var sen för ovanlighetens
skull.
– Vi lär nog få veta orsaken så småningom, sa hon.
Hassim slog sig ner och Akkila gjorde som hon brukade; hon lade
sig under bordet vid hans fötter. Patrik satte sig mitt emot samtidigt
som han funderade varför Hassim blivit så grinig över samtalet.
Innan Patrik hann ställa frågan tog Hassim ordet.
– Först vill jag be dig om ursäkt över mitt uppträdande, men
jag blev helt överrumplad av Boels samtal och blev ärligt talat
först förvånad men sedan förbannad. Jag fick nämligen känslan
av att just de här morden skulle prioriteras och för mig har alltid
varje mord varit lika viktigt. Okej … nu har jag förklarat vad jag
känner, sa Hassim och lutade sig bakåt.
– Jag förstår hur du tänker och orsaken till att Boel gått i taket
är att media redan har svarta rubriker som: Hatbrott! Och att det
är högerextrema som ligger bakom mordet.
– Jaså? Hur vet media att det är ett hatbrott och utfört av
högerextremister?
– Vänner till de två som blev mördade påstår att de sett en ljus
kille mellan tjugo och trettio år följa efter killarna och att han
munhuggits med dem också, sa Patrik.
– En ljus kille? Syftas det på hudfärgen eller håret?
– Både och.
– Hm, undrar just varför media alltid får det till ett hatbrott när
den misstänkte är en ljushyllt person. Det kan ju faktiskt ligga
något helt annat bakom och dessutom fanns det väl inga vittnen
till morden, eller?
Patrik skakade på huvudet.
– Vad vet vi om offren?
– Deras namn och var de bor och just nu är Alma och hennes
team på platsen där de misstänker att morden utförts och
Matilda kommer att obducera eller kanske redan håller på med
obduktionerna.
– Vilken ålder hade de?
– De var enligt uppgift tvåäggstvillingar och drygt sjutton år.
– Hur ska vi få tag på deras anhöriga? undrade Hassim.
– De är underrättade av en av våra arabspråkiga poliser.
Föräldrarna bor i Angered.
– Jag tyckte Boel sa att de var ensamkommande barn.
– Ja, men efter att de varit här i ett halvår lyckades föräldrarna
få tag på sina barn och förenas med dem här i Sverige.
– Då vill jag prata med dem och veta mer om deras söner, sa
Hassim.
– I så fall behöver vi en auktoriserad tolk. De förstår inte svenska.
Fortsättning i boken!


Jo, idag måndag den 25 januari har vi varit i Puerto Rico i tre månader och det har gått väldigt fort. Vi har bott in oss skulle man kunna säga och med det kommer vi på att vi hellre vill ha altandörren i sovrummet istället för i det lilla rummet. Så nu ska det ändras. Jag ser fram emot att det ska bli klart. Däremot är jag så lagom förtjust i när de håller på. Men, men ...
Så här ser det ut nu. Fönstret sitter i vårt sovrum. Bilder på när det är klart kommer nog i mitten av februari, hoppas jag.





















 Vi avslutade veckan med en rolig tävling, där alla som kände för det och är på Facebook fick gissa priset i svenska kronor på 5 pack öl med 12, 33cl, i varje paket och fem flaskor spanskt rödvin. Vinsten blev ett signerat exemplar av min senaste som släpps 2 april.



Nu önskar jag alla en härlig start på den nya veckan och att ni är rädda om er själva och andra.

Ramona