fredag 5 augusti 2011

"Dömd att betala skadestånd" tillhör nog en av Sveriges största missuppfattningar i media!

Var och varann dag hör man att brottslingar dömts att betala skadestånd på summor från 30 000 och uppåt. Men får verkligen offrets anhöriga eller om offret överlevde några pengar?

Nedan de frågor jag skickade via mejl till Brottsoffermyndigheten:



Hej!



Gärningsmannen döms att betala ett skadestånd på x-antal kronor, är något man ofta hör i media. 

 
Om gärningsmannen inte har inkomster eller tillgångar av något slag, vem betalar då?


Är det offrets familj som själva ska söka skadeståndet?
Tar brottoffermyndigheten kontakt med offrets anhöriga?

Tacksam för svar!
Ramona Fransson

Här kom svaren:
Dnr. A 7157/11


AB 2

Hej Ramona!


Om gärningsmannen har dömts att betala ett skadestånd innebär det inte att det utdömda beloppet kommer till brottsoffret automatiskt. Det är ofta så att gärningsmannen inte kan betala eller inte gör det frivilligt. Om den dömde gärningsmannen inte kan betala skadeståndet och om det inte finns någon försäkring som täcker hela skadan kan man ha rätt till ersättning från staten. Sådan ersättning kallas brottsskadeersättning. Se nedan de olika stegen:



1. Kontakta (offrets uppgift, min anm.) kronofogdemyndigheten för att få hjälp med indrivning av skadeståndet. När domen har vunnit laga kraft, dvs. när tiden för att överklaga har gått ut alternativt när Högsta domstolen har beslutat i målet, ska kronofogdemyndigheten kontakta brottsoffret per brev. De kommer då att fråga om brottsoffret vill ha deras hjälp att driva in skadeståndet från gärningsmannen. Denna service är kostnadsfri och man bör tacka ja till hjälpen. Om kronofogdemyndigheten av någon anledning inte kontaktar brottsoffret bör man själv vända sig till dem. Kronofogdemyndigheten kommer därefter att göra en undersökning av gärningsmannens ekonomi, och om han eller hon har vissa tillgångar eller inkomster så ser kronofogden till att brottsoffret får ut sitt skadestånd. I annat fall redovisar kronofogden att gärningsmannen saknar betalningsförmåga, dvs. inte kan betala skadeståndet.
(du kanske nyss förlorat en kär vän, mor eller far och mitt i sorgearbetet, begravning med mera som följer av ett mord, ska DU som brottsoffer ta tag i allt det här!) Känns det rättvist?


2. Kontakta försäkringsbolag, arbetsgivare och fack för att undersöka om skadorna täcks av någon försäkring. (Här var det ytterligare tre instanser att ta kontakt med! Mina anm. i rött) Man bör även undersöka om man kan ha rätt till försäkringsersättning, och det är viktigt att man så snart som möjligt efter brottet anmäler skadan till dina eventuella försäkringsbolag. I många fall täcker ens hem- eller olycksfallsförsäkring skador till följd av brott. Tänk på att man kan vara försäkrad via medlemskap i en fackförening och att man kan omfattas av anhörigs eller sammanboendes försäkring. Man kan även vara försäkrad via sin arbetsgivare, och kan då ha rätt till ersättning om brottet inträffat i arbetet.


3. Ansök om brottsskadeersättning. Om man inte kan få ersättning från annat håll kan man ha rätt till brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. (Läs ordet "kan" man ha rätt till, vilket i klartext betyder att det finns ett nålsöga-chans, men då är brottsoffren i regel utmattade och orkar inte ta tag i det igen!


Ovanstående information ska skickas ut till brottsoffret i samband med domen. (Får alla verkligen den information? Och om man inte kan svenska då? Vad händer då?

Om brottsoffret har avlidit till följd av brottet eller efter det kan ovanstående steg göras av brottsoffrets familj, i egenskap av dödsbodelägare.

Ansökan om brottsskadeersättning ska göras på en särskild ansökningsblankett. Ansökan ska, som huvudregel, ha kommit in till Brottsoffermyndigheten inom två år från att det rättsliga förfarandet avslutades, dvs. från att förundersökningen lades ner eller från att domen vann laga kraft.

Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta Brottsoffermyndighetens servicetelefon på telefonnummer

090-70 82 00.

 http://www.brottsoffermyndigheten.se/  http://www.rattegangsskolan.se/

Det här känns som att den som fått livstid för brottet är offret och eller de anhöriga, och de är de som får den minsta hjälpen. Känns det rättvist? I Norge och Danmark betalar "ALLTID" staten ut det tilldömda skadeståndet. I dessa länder tvingas inte de anhöriga göra det jobbet som staten borde göra. Beatrice Ask sa att hon tyckte inte att staten skulle betala, eftersom staten inte utfört brottet.

Men hallå Beatrice Ask! Staten har tagit ansvaret att skydda medborgarna, men misslyckats och då bör staten ta ansvaret för de medborgare som drabbats, precis som i Norge och Danmark. I fallet med galningen, massmördaren och terroristen Anders Behring Breivik, skulle inte en enda av hans offer eller anhöriga fått en krona om det som hände i Norge hade hänt i Sverige. Jag tycker att svensk lagstiftning är katastrof ur anhörigas synvinkel. Fortfarande är det brottslingarna som får den mesta hjälpen, det borde bli minst lika mycket hjälp för de som drabbats av brottet!

Ramona  






Här kan du provläsa "Ändhållplats Sverige" som släpps den 22 september i inbunden form, Mp3 direktnedladdning och som e-bok.





"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate till specialpris på Adlibris


"Grattis, du ska bli pappa"  Adlibris    Bokus  CDON

Dyrbar kärlek, Iskall hämnd, Mord i Skärhamn, Lyckohjulet  och också Mord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.

Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m.

Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!

Adlibris
Bokus
Bokia
Muntligt 
Load2hear.
Mobook
Storytel