I går var det premiär på SVT 1 med den nya serien " Skönhetsbubblan", där Jane Timglas var en av deltagarna. En ung kvinna känd för att ha använt plastikkirurgi och bloggar om det.
Det är hip och inne att strama upp det fallande och puta med läppar och bröst. Debatt följde upp kvällens program och där fanns några som hade plastikoperationer som livsstil.
I publiken satt också en helt underbar kvinna, Martina Montelius, författare, regissör och dramatiker med rejält mål i mun, som jag älskar det!
Ja, det var diskussioner om att man behöver operera en fladderfitta, vad det nu ska betyda? I mina öron har ordet fladderfitta alltid avsetts vara ett något större och slappare hål i slidan, men i publiken var det mer att blygdläppar hänger ner eller är i olika storlek. Och so what? Vad spelar det för roll? För plastikkirurgerna spelar det naturligtvis en enorm roll. Ju mer unga flickor som av olika anledningar är beredda att lägga sig under kniven, desto flottare bil, villa eller dyrare semester kan de åka på.
Jag lyssnade intresserat på Jane Timglas story och hoppas innerligt att hon får ha kvar sina morföräldrar och sin x-svärmor ett bra tag, de verkar kunna ge henne den kärlek och uppmärksamhet hennes mamma och pappa inte var och är istånd att ge. Och det var intressant att höra Bingo Rimer sammanfatta plastik hipen med en enda mening: Det är alltid föräldrarnas fel!
Dessvärre har du som köper olika skönhetsingrepp föga att hämta av hjälp om något går snett. Det var som en begåvat uttryckte det: Man har bättre konsumentskydd när man köper ett par jeans än när man opererar in ett bröstimplantat!
Jag skulle önska att det idag fanns 1000 gånger fler psykologer i Sverige och att det bara skulle kosta som hos vårdcentralen för ett besök. Att alla som ville skulle kunna få en omedelbart och om de fanns i mängder kunde man snabbt byta om man inte fick personkemin att gå ihop.
Jag tror att många unga, om de mådde bättre, aldrig ens skulle fundera att gå till en plastikkirurg.
Ramona