Han var gift med mamma i 27 år och eftersom jag är 53, var han papsen över halva mitt liv även om han kom in i mitt liv när jag redan var vuxen.
Eftersom papsen inte trodde på någon Gud och dessutom var förbannad på Svenska kyrkan eftersom de tagit en massa pengar i skatt av hans lön under hela hans arbetsliv ville han ha en borgerlig begravning och så billigt som möjligt.
Den borgerliga begravningen hölls i Markus kapell på Västra kyrkogården i Göteborg. Det är en gigantisk kyrkogård med ett enormt upptagningsområde. Begravningen hölls av en kvinna från kommunen. En underbar finstämd stund med musik som vi valde tillsammans. I samband med begravningen fick vi veta att kommunen nyligen bestämt sig för öppna upp en ny lund. Den döptes till Askelunden. Där ville vi att papsens aska skulle ligga.
Idag den 30 juni sänkte vi ner hans pappers-urna i jorden och mamma och jag sa hedjå papsen. Vi hämtade pappers-urnan av en medkännande och sympatisk dam som gav oss hänvisning om hur vi skulle gå till väga. De hade redan grävt en grop och lagt en grön duk. Hon visade mig hur jag skulle vira det svarta bandet om handleden och sedan sänka ner pappers-urnan i gropen.
Vid Askelunden har de byggt en lång mur. På muren kommer sedan små plattor med den avlidnes namn och födelse- och dödsdag. Även bänkar för att sitta och minnas och njuta av den hänförande utsikten över en liten del av kyrkogården.
Jag har redan bestämt mig för att ha en likadan begravning som papsen. Nedan bilder på hur pappers-urnan såg ut, den i förväg arrangerade begravningsplatsen och min mamma. Hela arrangemanget sköttes av Fonus och vi kan alla säga att det har varit ett mycket bra alternativ till en kyrklig begravning.
Farväl papsen.
Mamma, Thommy och Ramona
Vilken fin beskrivning. Så skönt att det verkar så relativt enkelt. Ha det gott!
SvaraRaderaVerkar varit en fin stund.Ha det bra.Kram/Malin
SvaraRaderaHej Ann och hej Malin,
SvaraRaderaJa, det gläder mig att mammma har så nära till Askelunden.
Vad fint skrivet, blir så berörd.
SvaraRaderaSoliga hälsningar
/ Dakota
Så fint skrivet.
SvaraRaderaKram