För många år sedan, när jag jobbade på Stena Germanica, Kiel, åkte en vän, till mig och min man, med på färjan. Han var på personalfest. På natten på vägen till Kiel fick han fruktansvärda smärtor i magen. Jag ombads följa med i ambulansen, som stod på kajen i Kiel när båten anlände. Jag talar tyska.
Allt gick bra för honom, nästa resa hälsade jag på och han hade det prima. Året var 1992, tror jag.
Jag vet inte om Kiels Universitetssjukhus endast har två operationssalar tillgängliga nattetid, men jag tror inte det. Inte ens i min vildaste fantasi tänker jag mig att ett sjukhus, som benämns som universitetssjukhus, har så ytterligt skrala tillgångar för patienter. Det trodde jag inte om Sverige heller, men där hade jag väldigt fel.
En kvinna kom in med akut tarmvred på SU och väntade på operation i sju timmar. Då var det försent. Händelsen Lex-Maria anmäldes i juni 2008 och först nu kommer "den totalt meningslösa myndigheten" Socialstyrelsen med sitt yttrande. Denna sanslösa myndighet påpekar att det krävs förändringar "så att ingen akutpatient ska behöva råka så illa ut som kvinnan i framtiden". Driver någon med mig aprillo? Den kursiva meningen är tagen ur GT och jag hoppas att det är en klantig journalist som hittat på den, inte att den står i Socialstyrelsens rapport. För kvinnan råkade inte illa ut, hon dog!
Nu har Socialstyrelsen fått ännu ett uppdrag, som de med all säkerhet inte heller kommer att lyckas med. Nu ska denna myndighet ansvara för att städningen blir rätt utförd på Sveriges sjukhus. Hur då? Genom att städa själva, eller sitta i konferensrum och läsa rapporter. Eller varför inte i god tid ringa till det sjukhus som ska inspekteras och beställa en tid, så att sjukhuset i fråga verkligen hinner göra allt rätt, innan Socialstyrelsen kommer på sitt i god tid föranmälda besök. Ajöken!
Ramona
Har du en läsplatta? Då kan du låna eller köpa mina e-böcker, som har börjat bli riktigt poppis. Jätttekul! här på Elib.se
Nedan kan du klicka dig fram till näthandlares REA REA erbjudande av mina samtliga böcker:
Adlibris
Bokia
Bokus
CDON
Redan på 60-talet överlevde en morbror till mig tarmvred. Fast det hade varit allvarligt. Men nu på 2000-talet så kan dom inte klara det? Och min tremånaders son överlevde ett bråck, som han föddes med. Det kan också orsaka tarmvred om det blir inklämt. Men jag som mamma stod alltid och petade tillbaka tarmen, när den tog sig ut genom bukväggen och låg under huden och bildade en bubbla. Barn skriker ju så det händer.
SvaraRaderaJag tänker på de där gamlingarna, som hade samma konditionsålder som 40-åringar när de testades. En av dem var 92 och åkte skidor fortfarande. Han hade tagit medalj i St Moritz 1948. Och han hade ingen läkarjournal för han gick inte till läkare. Det är nog det bästa om man kan slippa...
Hej Ann Helena.
SvaraRaderaJa, som man förr skämtsamt uttryckte det: Gå inte till en kirurg med huvudvärk!
Nu är det nog inte ett skämt längre...
Det behövs mer pengar. Det kostar mulum att ha opertionssalar redo nattetid.
SvaraRaderaPengarna kommer från skatter.
Vill man inte betala skatt så får man sämre samhällsservice.
Enkel ekvation.
Vi får det samhälle vi bett om genom våra val.
Det kosta multum, ska det stå.
SvaraRaderaHej Anonym,
SvaraRaderatror faktiskt att pengarna finns och funnits länge. Problemet är en urusel organisation som inte kan koordinera arbetet. Alldeles för många chefer som tjänar för mycket och inte kan nåt.
1980 hade Sverige 100 000 vårdplatser, idag 2010 har vi kvar en tredjedel.
Har vi blivit friskare? Nej!
Har vi blivit färre antal invånare? Nej inte det heller.
Därför är det inte pengar som fattas,utan god driftskunskap.
När jag arbetade inom vården 1976 var det även på den tiden enbart en kirurgläkare och en medicinläkare på akuten om nätterna. Ingen skillnad med andra ord. Sedan dess har det inte förbättrats däremot kostat oss skattebetalare mer och mer för mindre och mindre vård.
Något är galet, väldigt galet!
1980 hade Sverige 100 000 vårdplatser, idag 2010 har vi kvar en tredjedel.
SvaraRaderaSka vara en "fjärdedel"!
Antalet vårdplatser beror på att man gjort ekonomiska nerdragningar. Till viss del har man problem med organisationen. Det blir så när man låter amatörer som politiker styra sjukvården. Politiker som vi själva väljer.
SvaraRaderaDet kostar pengar att bedriva vård och politiker verkar inte riktigt förstå det.
Antalet vårdplatser är inte anpassat till antalet sjuka personer i behov av vård. Det är bara de allra sjukaste som får plats på sjukhusen numera, de friskaste skickas hem och ombeds "avvakta" på grund av bristen på vårdplatser. Som i sin tur beror på brist på pengar till vårdresurser.
Väldigt mycket har förändrats inom vården sedan 1976. En medicinare och en kirurg på plats nattetid är förstås ett minimum som inte går att underskrida så det gjorde man inte 1976 och inte heller nu. Vårdtyngden på avdelningarna har ökat eftersom det bara är de allra sjukaste som får sjukhusplats. Antalet anställda har däremot inte ökat, de är snarare färre per patient och satt i relation till vårtygngd, jämfört med 1976.
Det du tar upp är bristen på tillgängliga operationssalar och det jag skriver är att det kostar stora pengar för varje operationssal som ska vara bemannad nattetid. Kostnaderna ökar mer än anslagen. Personal och teknik kostar. Även vårdpersonal behöver anständiga löner, vilket de inte har i relation till det arbete de utför. Det borde alltså egentligen kosta ännu mer att ha operationssalar bemannade!
Om du inte instämmer i den åsikten så vore det intressant att se din lösning på problemet.
Hur tycker du vården ska skötas inom nuvarande ekonomiska ramar och med nuvarande organisation så att vården blir tillräcklig för alla med behov av vård?