tisdag 6 juli 2010

Den evigt avundsjuka lögnaren...

Det kommer alltid att finnas lögnare och avundsjuka människor. De är inte nyuppfunna, det föds nya varje dag.

Dessa människor har ofta ett trist och innehållslöst liv. Enda möjligheten att piffa upp sina gråa och döda liv är att förpesta andras.

Vad ska man göra med dem? Ska man gå dem till mötes? Ska man försöka förstå dem?

Nej, det tycker inte jag. Däremot tycker jag synd om dem. Anledningen är att de inte har förstått att de förbrukar det enda futtiga liv de har. I stället för att ge sig själva chansen till ett bra och rikt liv förstör de sitt och andras.

Nätet har gett mig hundratals vänner, som berikar mitt liv varje dag, men också en och annan som är grymt avundsjuk och naturligtvis i samma andetag anonym.
För vad är väl enklare på nätet än att spy galla under anonymitet eller falskt namn?

Att nå framgång som många strävar efter är inte alltid lika med att bara ha vänner. Det vet jag nu och accepterar. Tack och lov är vännerna hundrafalt fler än fienderna.

P.s Uppenbarligen föreligger det problem med kommentarsfälten. Men rätt vad det är upptäcker väl blogspot problemet och åtgärdar det.D.s

Ramona


Här kan du shoppa böcker i webshopen anomaR förlag, direktleverans! Betala direkt! Enkelt och säkert!

Nu kan du köpa Glenn Forrestgates självbiografi "När mardrömmen blev sann" till sommarrabatteras pris. Enbart 99:- i Webshopen!                          Här kan du köpa/låna boken som e-bok.

Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

Här kan du låna/köpa beställa mina böcker som e-böcker. Elib

Här kan du köpa mina redan utgivna titlar på nätet.
Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

3 kommentarer:

  1. Jo du har helt rätt Ramona och någon försökte få mig att hoppa på dig. Det var en äkta avundsjuk lögnare, om jag stoppade för han eller hon upprepade sig... ha det väldigt gott... en trevlig afton!

    SvaraRadera
  2. Ramona, mobbingen som förekommer i bloggvärlden gör mig sjuk. Jag får ont i magen.
    Förstår inte vad det är för människor som finner glädje i att förpesta tillvaron för andra.
    Du skriver att Du tycker synd om dem. Det kan inte jag göra. Hyser enbart förakt för dessa små simpla kryp - och jag önskar dem allt ont.
    Det enda är att anse sig för god för att bemöta deras elakheter. Vissa saker kan man inte prata ihjäl - men man kan tiga ihjäl dem!
    Så vi förpassar trollen till glömskans dal, eller rättare sagt till helvetet - där de hör hemma.
    Godnatt!
    Birgitta

    SvaraRadera
  3. Hej Birgitta,

    Det är de olyckliga som inte klarar av livet om inte andra är lika olyckliga. De vill att andra ska må lika dåligt. Trist!

    SvaraRadera