Visst är det levande och förväntansfylld bild. Vid havet, gravid, en älskad make och son.
Allt det här och så mycket mer såsom, dagis, förskola, skola, middagar med andra barnfamiljer, lära känna fler som också har barn, allt detta hamnar oftast i bakvattnet när man inga barn får.
Kan man bli bitter av att inte ha fått barn? Ja, det kan man, men det är inte vanligt? Den jobbigaste tiden är mellan 25 och 40 år. Sedan går det bara åt rätt håll.
När människor som har barn påstår att vi barnlösa gör saker på grund av att vi inte fick barn är det sant, om det är att vi kan resa oftare, skriva böcker, ha mer pengar över, ha mera fritid och sådant som barnfamiljer kanske inte har tid eller pengar till. Vi kan också engagera oss i andra som har barn och hjälpa dem. Vi kanske också hjälper till med att skapa möjligheter för föräldrar som hamnar i knipa.
Men detta gör vi inte av bitterhet eller ilska över att vi inga barn fick. Det gör vi av kärlek till våra närmaste och våra vänner.
Varje dag pågår en bitter kamp mellan före detta ljuvt älskande par. Par som en gång tittade varandra djupt in i ögonen, älskade varje del av den andres kropp, älskade luften som omgav dem och som bara några år senare står som två ilskna tjurar i samma ringhörna och kampen gäller: Vem ska ha ensam vårdnad om barnet?
Vårdnadstvister är bland det jävligaste som finns. Detta insåg jag för bara några år sedan. Kvinnor och män smutskastar varann och ibland är anklagelser sanna, men de är lika ofta falska.
Ett fall som intresserar mig är Catarina Hurtig och Ulf Elmqvist. Om jag har förstått det hela rätt är de just nu i rättsalen och presenterar 27 vittnen! Deras vårdnadstvist kommer förutom att den blir svindyr också bli en slaskig sådan. Här haglar anklagelser och på nätet finns en uppsjö av skvaller och säkert också fakta.
Catarina Hurtig är för de som inte visste, hovreporter och i samband med att skilsmässan brakade ut i media skulle hon samtidigt presentera sin nya bok, Kronprinsessan Viktoria. Dålig timing.
Tidigare polischefen Tommy Lindström är anlitad av båda lägren för att försöka skapa något slags ordning i kaoset om han lyckas vet jag inte.
I vilket fall är den största tragedin Catarina och Ulfs son. Det är den lille som ska leva med protokollen som lämnas ut av Stockholms tingsrätt. Är detta ett vuxet beteende? Ja, men det är inte bra och så ser det ut har jag förstått. Vad jag har lärt mig under dessa år är att jag tar inte ställning i vårdnadstvister, eftersom jag har inte varit i föärldrarnas sängkammare än mindre tillbringat vardagen med dem och därför anser jag mig diskvalificerad att döma. Däremot är det fritt att ha åsikter, som alla andra.
Att vissa får för sig att vi som är ofrivilligt barnlösa drivs av hat mot kvinnor som blir gravida och får barn, eller mot män som gjort andra kvinnor med barn och inte oss, är fullständigt fel.
Vi är inte på något sätt annorlunda än andra, vi har bara inte fått barn, i alla fall inte biologiska. Vi är så normala att vi knappast märks.
Det är därför jag har skrivit en bok, en självbiografi, som heter :
Älskling, vi blir inte med barn. Läs den och du kommer att förstå så mycket bättre.
Ramona
anomaR Förlags specialerbjudanden som du bara inte inte vill missa! Betala direkt! Enkelt och säkert!
Nu kan du köpa Glenn Forrestgates självbiografi "När mardrömmen blev sann" till rabatteras pris.
Enbart 99:- i Webshopen! Här kan du köpa/låna boken som e-bok.
Adlibris
Bokia
Bokus
CDON
Här kan du låna/köpa beställa mina böcker som e-böcker. Elib
Här kan du köpa mina redan utgivna titlar på nätet.
Adlibris
Bokia
Bokus
CDON
