Skriver verklighetsbaserade deckare med samhällskritisk attityd.Trilogin "Kriminalkommissarie Leah Quiller skipar rättvisa två gånger" Begynnelsen, Gärningen och Uppgörelsen på Storytel och överallt där du kan köpa eller låna böcker och e-böcker. Den är tuff, spännande och aktuell med tanke på alla sexbrott som vi kan läsa om varje dag. Den är verklighetsbaserad från svenska fall.
Jag vill redan nu varna för att texten kommer att innehålla en mängd svordomar och det är för att jag varje gång jag läser en sådan rubrik "Kvinna mördad" oavsett om det är av sitt ex eller nuvarande man, gör mig fullständigt bindgalen!
Liza Marklund skrev en gång en bok som sades vara "tagen direkt ur verkligheten" med titeln "Gömda". Men här var det en psykopat till kvinna som ljög ihop en historia... Liza hade ett politiskt mål och det var att uppmärksamma kvinnors utsatthet i hemmen. Och jag, precis som många med mig, trodde att boken var sann.
Vad som däremot är sant är att kvinnor mördas i parti och minut världen runt av sina män. I Sverige kunde vi för länge sedan ha ändrat lagen, men vad händer? Inte ett jävla skit! Är lagen ändrad så att det numera är glasklart att inte den före detta eller nuvarande maken (läs mördaren) kan ärva sin maka eller fråntas vårdnaden av sina barn? Inte vad jag vet.
Har det någonsin gjorts en uppföljning av de barn och familjemedlemmar som blir drabbade av en sådan fruktansvärd tragedi? Nej, inte det heller!
I min släkt har vi inte haft en självmordsbombare, än, ska väl tilläggas, men allt annat elände har funnits. Det lilla som fanns kvar av sammanhållning i vår släkt försvann i samma sekund som min moster Traudi mördades av sitt ex. Vi blev spillror av ett fartyg som slagits i bitar mot en klippa.
Jag vet inte vad som ska till för att förändra den jävla unkna lagen som ska skydda kvinnor och barn, men ibland misstänker jag att det kanske måste drabba någon av de som sitter i lagrådet för att de ska begripa och klara av att sätta sig in i konsekvenserna av ett mord inom familjen.
Hur jävla svårt ska det vara att inse att det är den hotande mannen som ska låsas in och inte kvinnan och barnen? Nä, nä, här är det kvinnan som tvingas fly åt alla jävla håll. Hon ska förändra hela sitt liv på grund av en psykiskt störd idiot! Han kan lugnt gå omkring som han är van. Han kan reka och förfölja sitt offer, utan svett i pannan. Kvinnan måste lämna sitt jobb och barnen sin skola. ÄR DETTA LOGISKT ERA JÄVLA lagråds PUCKON!
Åh, gud vad jag ibland har lust att ta mig in i plenisalen, ställa mig i talarstolen och vråla ut min ilska. Jag skulle vilja se om det efter mitt tal var någon av riksdagsledamöter som nickat till. Tror inte det!
Ps. Jag vilja ta min bok Ändhållplats Sverige och slå den i huvudet på dem och därefter tvinga dem att läsa den! Och jag är säker på att det finns fler böcker med liknande historier som min! Ds.
"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris
"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris BokusCDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)
Dyrbar kärlek,Iskall hämnd,Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och ocksåMord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.(Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)
Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m. Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!
Detta är låten ur filmen "Heartburn" den svenska titeln var " I nöd och lust " med Jack Nicholson och Meryl Streep.
Filmen handlar om den världsberömda journalisten Washington Post Carl Bernstein ( han var en av journalisterna som avslöjade Nixon och skandalen kallades Watergate) och hans otrohetsaffär. Filmen bygger på Nora Ephrons bitterljuva storsäljande roman, hon är en känd matskribent, och hon hade tröttnat på att hennes man framställdes som en hjälte och ville berätta om en annan sida. Jag minns filmen än idag och den var jättebra... och titellåten är också en höjdare.
Nostalgi är inte dumt alls. Den gör mig glad och varm inombords!
Och det är inte konstigt att den här låten har nio miljoner klick! Uuuuunderbar och jag ryyyser!
En alldeles fantastisk låt är också denna av Ace of Base, I always have I always will, som används av Fråga Doktorn i SVT och den är på min gubbes begäran också med i bloggen!
"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris
"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris BokusCDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)
Dyrbar kärlek,Iskall hämnd,Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och ocksåMord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.(Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)
Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m. Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!
Sedan moderns död har Bobbi Kristina tagits in två gånger på sjukhus. Sammanbrott. Och det är inte svårt att förstå.
Enligt skvallerblaskor är inteBobby Brown, Whitneys f.d. och Bobbi Kristinas pappa, välkommen till begravningen. Släkten har portförbjudit honom.
Personligen anser jag att det är fel. De levde tillsammans i femton år och har ett gemensamt barn. Och mig veterligen, om jag ska tro på de amerikanska mediernas rapportering, flög Bobby Brown omedelbart till LA och stöttade sin dotter när tragedin var ett faktum.
Att förlora sin mor i ung ålder måste vara ett stort trauma, och är modern dessutom världsberömd gör det antagligen inte saken enklare. Att få vara ifred med sin sorg är kanske inte troligt. Alla fotografer vill kvittera ut sin lönecheck, så också journalisterna, därmed är det lätt att föreställa sig vem som är i deras blickfång.
Det är inte obekant att alltför många artister använder droger. Journalisterna vet kanske till och med i många fall vilka artisterna är, men avstår från att skriva om det. Orsaken till det kan bara journalisterna själva berätta.
Inte förrän en "kändis" ertappas av polisen är det ett lovligt byte att hänga ut på löpsedlarna. Men å andra sidan är inte journalister socialarbetare, det är inte deras jobb att hjälpa någon som sitter med näsan fastgjuten i en hög med kokain.
Och att drogerna som lade Elvis Presley, Amy Winehouse, Michael Jackson och nu Whitney Houston i en alltför tidig grav, var receptbelagda borde göra läkarkåren gråhårig i förtid.
"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris
"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris BokusCDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)
Dyrbar kärlek,Iskall hämnd,Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och ocksåMord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.(Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)
Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m. Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!
Idag hade Malou i Efter tio ett inslag om klimakteriet och vad man kan göra för att slippa undan svettningar, ilskna utbrott och hormonförstörelse.
Själv fick jag mens vid 11 års ålder och den plågade mig fram tills att jag fyllde 50 år.
Under perioden då jag höll på medIVF (In Vitro Fertilisering = provrörsbarn) använde jag ett nässpray som försatte mig i ett konstgjort klimakterie tillstånd. Jag minns att jag tyckte det var toppen! Jag gick ner i vikt, hade inga svettningar eller andra problem och sa: Är det så här när man kommer i klimakteriet ser jag fram emot det!
Naturligtvis blev det inte så när jag fick det på riktigt. Vem hade väl trott något annat? Min mens försvann från en månad, mars 2006, till en annan. Hux flux borta! Och sen började helvetet!
Utan att jag ansträngde mig rann svetten från pannan och ner på ryggen. Jag som inte ens svettas i en bastu! Men, jag hade inga svettningar på nätterna, bara på morgonen, kvällen och under hela dagen. Hahaha...
Under min fruktsamma period åt jag kanske sammanlagt P-piller under två tre år och de gav mig ingen glädje alls. Jag tappade hår! Fick bröst som cementklumpar. Tappade sexlusten! Och då bytte jag till spiral, den satt inne i ett par månader innan den också hade gjort sitt!
Nåväl, efter ett tag i det förbannade klimakteriet fick jag tips om östrogen! Aha, tänkte jag, man skulle kanske prova. Sagt och gjort. Jag bad läkaren om ett recept och började knapra i mig de små pillrerna. Och så fick jag mens! Jag lusläste den medicinska beskrivningen och hittade inga biverkningar om menstruationer. Kontaktade läkaren, som glatt berättade att: Ramona, menstruationen är inte en biverkning av östrogen pillrerna det är en verkan! Jag återlämnade omedelbart pillren till Apoteket!
Diskussionen om hur farligt det är att äta P-piller och östrogen har väl mer eller mindre alltid vägts fram och tillbaka, men faktum kvarstår, läkemedelsindustrin tjänar miljarder dollar varje år på alla kvinnor runt om i världen som på ett eller annat sätt, med kemiska preparat, förhindrar graviditet eller klimakterie problem.
Fram till idag har två kvinnor, i min bekantskapskrets, avlidit i cancer. Anki, var i min ålder och Agneta var fem år yngre. Ytterligare en kvinna har utvecklat hormonell cancer efter att ha haft bröstcancer när hon var i femtio års åldern. En f.d. arbetskamrats syster avled i bröstcancer, endast 40 år gammal. Ytterligare en kvinna i min närhet fick bröstcancer och är än så länge okej.
Tror jag att P-piller och östrogen är cancerframkallande? Ja, det gör jag. Om man ser till vad kemiska preventivmedel är till för så är det att förhindra graviditet. Hur funkar dessa kemiska preventivmedel? Jo, de ska lura din kropp att tro att du är med barn och därför släpper inte äggstockarna ifrån sig några ägg. Med andra ord är din kropp konstant gravid under tiden du använder dessa kemiska preventivmedel.
När kroppen slutar med att producera ägg hamnar du i klimakteriet. Att då återigen lura kroppen i ytterligare kanske tio års tid, att tro att du är fruktbar ser inte jag som normalt!
Men som alltid är allt farligt som inte kroppen mår bra av. Om du är rökare, (som jag) kanske du utvecklar cancer. Om du äter en ostsmörgås och dricker en kopp kaffe varje dag i tio- femton år kanske du också utvecklar cancer, som en del forskare påstod en gång. Konsumentverket tillsammans med brödinstitutet hade 1976 en reklamkampanj där vi rekommenderades att äta 6-8 skivor bröd om dagen... Jaha ja... Undra hur vi sett ut om vi följt det rådet?
Så vill jag vara en klimakteriekärring? Tja, om alternativet är att käka östrogenpiller och få mens, då är jag hellre klimakteriekärring!
Ps. En idé kanske vore att låta kvinnor som lider av klimakteriet sluta arbeta och därmed slippa äta östrogen. För karlar har så vitt jag vet inte klimakteriebesvär i samma utsträckning, även om en del har liknande problem Ds.
"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris
"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris BokusCDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)
Dyrbar kärlek,Iskall hämnd,Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och ocksåMord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.(Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)
Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m. Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!
Socialdemokraterna och vänstern vill gärna att Sverige ska erkänna Palestina som en egen stat.
Hamas är en organisation som likt många andra terroristorganisationer har två sidor. En sida som mördar, terroriserar och hotar och den andra som skapar skolor, sjukvård och arbete.
Hamas är också en organisation som på agendan har att utplåna Israel och nu verkar de ha hittat ett supporterland, Iran.
Hamas kräver också att alla palestinier som flydde under sexdagarskriget 1967 ska återfå sina bostäder och den mark de lämnade och att landets territorium ska räknas från gränsdragningen innan kriget.
För mig är det ett märkligt sätt att "kräva". Om Hamas hade erkänt staten Israel i samma andetag som sexdagarskriget var över hade Israel med all säkerhet lämnat tillbaka land, som de gjorde när de slöt fred med Egypten. Men som Hamas, kräva, när de i samma andetag vill utplåna Israel från planeten, är väldigt underligt.
Efter andra världskrigets slut hade sex miljoner judar utplånats och de hade inget eget land. Judar har precis som romer förföljts i tusentals år och hundratusentals romer mördades under andra världskriget.
Under det Osmanska rikets tid 1299 -1923 styrde turkarna över bland annat Palestina, och då arbetade araber och judar sida vid sida.
När engelsmännen, efter att vara en av de segrande länderna efter första världskriget fick problembarnet Palestina i knäet, ville de inte ha ansvaret och föreslog att landet skulle delas mellan palestinier och judar. Arabledarna röstade ja, men folket sa nej.
När Hitler gjorde sitt intåg i Mellanöstern hade han inga problem med att få hjälp av de arabiska ledarna, de såg Hitler som gudasänd.
När andra världskriget var slut insåg judarna, att om de skulle överleva ett tredje krig, måste de ha ett eget land. Och det har de haft sedan 1948. Det finns många som felaktigt tror att alla judar är ett och samma folk och likadana. Det är som att säga att alla svenskar, oavsett var de bor i världen, är likadana.
Däremot finns det judar över hela världen som aldrig satt sin fot i Israel men stöttar landet på alla sätt de kan om de har ekonomiska resurser. Det som hände från 1933 fram till 1945 och som fick judarna att vända andra kinden till, kommer aldrig att upprepas! Om jag skulle tvingas att välja att bo i ett av alla ländernas i Mellanöstern skulle jag tveklöst välja Israel, även om jag avskyr de ultraortodoxa judarnas framfart, men det är det enda fungerande demokratiska landet i Mellanöstern.
"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris
"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris BokusCDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)
Dyrbar kärlek,Iskall hämnd,Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och ocksåMord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.(Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)
Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m. Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!
Bilden är från Göteborgs Posten. Fotograf Carlo Ferraro, där också artikeln"Zlatan är ingen god förebild" skriven av Yrsa Stenius är införd.
Varför ondgör sig Yrsa Stenius över Zlatan? Hon anser inte att han är en teamplayer till det svenska landslaget. I boken " Jag är Zlatan Ibrahimovic" författare David Lagercrantz, har Zlatan följande mening: "Respekt är ingenting man får – det är något man tar. Ur GP:s artikel fortsätter Yrsa: Den devisen har Ibrahimovic gjort till sin för livet. Den kunde omformuleras på följande sätt: Respekt är den foglighet man kan tilltvinga sig hos någon annan genom att göra sig till dennes överman." Slut citat.
Yrsa fortsätter: "Att Zlatan framstår som outhärdligt självgod och skrytsam i den nu aktuella boken är inte svårt att ha överseende med. Det han har gjort med sitt liv är en bragd. Inte heller saknar jag förståelse för det aldrig sinande behovet att storvulet tala om vem han har blivit. Han har varit ett kränkt barn en gång." Slut citat.
Så vad hakar jag upp mig på? Jo, den sista meningen, som enligt Yrsa förklarar hans beteende: "Han har varit ett kränkt barn en gång."
Oavsett vad du en gång varit, till exempel ett kränkt barn, och i ordet kränkt kan ligga allt från ingen veckopeng, utegångsförbud, misshandel och sexuella övergrepp. Det svenska ordet "kränkt" har blivit ett urvattnat ord som används i alltför många sammanhang, så till slut är det ingen som ens kommer att ta det på allvar. "Jaså! Du har blivit kränkt idag. Vad hände? Fick du inte sittplats på bussen!"
I vilket fall som helst borde en vuxen man som Zlatan, som enligt honom själv haft en utsatt och taskig barndom, inte trakassera eller sätta sig på andra. Han om någon borde veta hur det känns att bli tillplattad!
Jag unnar verkligen Zlatan och alla andra duktiga sportsmän och kvinnor all lycka och välgång, men jag godtar inte att Zlatan eller någon annan med vilken hänvisning det än må vara, taskig barndom, dålig dag, ont i lilltån, att trycka ner någon annan person. Det visar bara på ett uruselt omdöme, inte bara om sig själv utan också för sina medmänniskor.
"Och by the way, Zlatan har helt fel när han säger att "Respekt är inget man får, respekt är något man tar" För är det något man får, om man är värd det, är respekt. Allt annat är rädsla!"
"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris
"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris BokusCDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)
Dyrbar kärlek,Iskall hämnd,Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och ocksåMord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.(Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)
Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m. Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!
Det kändes som att vara på lunch med gamla vänner, trots att det var första gången.
Stenungsunds Rotaryklubb huserar på Kookaburra, som tillhör Stenungsbaden och att sitta med havet i knäet samtidigt som man äter en smakfylld och god lunch. Vad kan väl vara bättre?
Mannen som föreslog mig till detta möte heter Robert Larsson och är ägaren till ICA Kvantum, Stenungsund. Tack Robert!
Jag var inbjuden som författare och föreläsare, vilket alltid skapar pirr i magen. Men så ska det vara tycker jag. Det gör att man får en extra adrenalinkick när man talar inför publik.
Min publik var jätteintresserad och jag fick en mängd intressanta frågor. President för gruppen, Eva Dahlström Theandersson tog emot mig och tillsammans med de andra medlemmarna. Och jag fick ett varmt välkomnande!
Ett av alla ansikten var bekant och det var Ann Charlotte Norrås,tidigare länspolismästare, född i Lundby Göteborg, nu boende på Tjörn.
Under mingeln före lunchen kom vi samspråk och jag frågade: Hur mår den lilla vofsingen då? Senast vi träffades hade Ann Charlotte en hundvalp i famnen. " Jo, det är bra med vovven, den är åtta år nu!"
Va! Är det åtta år sedan vi träffades? blev min replik.
Ja, där ser man vad fort tiden går och vi med den...
En av herrarna, Lars W Gustavsson, från Göteborg, driver tillsammans med en vän och journalist en nättidning. Enbart på nätet inte i pappersform. Den handlar om DagensBåtliv.se och vad är väl mer naturligt när man befinner sig på Tjörn med omnejd. Här kan du kika in på den!
Jag fick ett oförglömligt möte med Stenungsunds Rotaryklubb och tackar än en gång för det varma bemötandet!
"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris
"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris BokusCDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)
Dyrbar kärlek,Iskall hämnd,Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och ocksåMord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.(Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)
Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m. Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!
Politiker med välfriserade lögner! Politiker fyllda av en svältande hunger efter maktens dignande bord.
Idag ska det grekiska parlamentet rösta för pest eller kolera. Jag tror inte det går! I ett land där skatter varit och är ett främmande ord, kan inte folk som haft det bra sjunka ner i ett mörkt hål.
Vem i ett alldeles nyss välmående land skulle vilja sänka sin standard från medelklass till lusfattig tiggare? Inte jag!
Grekland gick med i EU 1981 och hur mycket pengar som flutit in i landet sedan dess har jag ingen aning om, men det är nog en del bäckar små. Italien är ytterligare ett land där skatter är oväsentliga att betala. Här mutar man sig fram. Portugal likaså och Spanien är ett eko av de andra länderna.
Jag vet inte hur detta kommer att sluta, men att jämföra Greklands situation med Sveriges 1991 är som att jämföra en hög med sand och diamanter och tycka att de har lika värde!
När Sverige gick i baklås 1991 var det "vår" bostadsbubbla som sprack, ingen annans... Nu är det Europas byggbubbla som spricker och sömmarna sträcker sig ända till USA. Jävla skillnad!
När människor har tomma plånböcker handlar de inte. Logisch! Och när affärerna inte har kunder, avskedas folk! Logisch! När affärerna går i konkurs får inte leverantörerna betalt. Logisch! När leverantörerna stänger sina butiker blir det ännu fler arbetslösa. Logisch!
Hur detta scenario, som är på väg likt en löpeld över Europa, ska skapa fler arbetstillfällen och en ökande konsumtion, som är drivmedlet för att kapitalismen ska fungera, är miljondollarfrågan som inte någon politiker besvarar ärligt! Orsak: De är livrädda för vad sanningen ska göra med deras politiska karriärer och att de ska förlora makten! Och de ljuger hejdlöst, när de inte berättar att vi är på väg åt samma ekonomiska katastrof ...allihop... förutom de som redan skott sig på skattepengar ! Och vilka de är vet vi redan!
"Jag tycker oändligt synd om alla de greker som trodde på sina politiker. De kommer få lida mycket ont för det!"
"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris
"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris BokusCDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)
Dyrbar kärlek,Iskall hämnd,Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och ocksåMord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.(Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)
Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m. Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!
Ååååhhhh, så tjusigt.... tänk om... och som vi suktar... vi vill alla vara den utvalda att gå på röda mattan...sväva fram i en haute couture klänning... men ser vi att klänningen är dränkt i blod?
Idag sys dessa (Oscarsgala klänningar bland annat) klänningar upp med kinesiska slavarbetare i Italien och med siden från Kina. Vilka bestämmer hur mycket det ska kosta? Maffian bestämmer och styr med mord som skrämselhicka. Triaden i Kina ( SAAB nästa?) kontrollerar sidenindustrin, modehusen i Italien böjer huvudet. Varför? PENGAR!
Maria Wetterstrand, en av symbolerna för Miljö partiet, vet hon om hur verkligheten ser ut? Blundar hon för pengarna som rinner in på hennes konto? Ja, det tror jag att hon gör. För Maria Wetterstrand om någon borde ha haft kunskap om det som Roberto Saviano berättar om i sin bok.
Om den gigantiska miljöförstörelse som pågått i Italien i decennier. Men hon teg. Tiga är guld! Är det pengarna? Är det makten? Vad fick Maria Wetterstrand att låtsas? Vad fick henne att prata om hur viktigt det är att vi sopsorterar samtidigt som jorden föruttnar?
Ebba von Sydow, är hon en del av den råkapitalistiska gourmet menyn? Den som har rätter som: Rån, mord, droghandel och människohandel på menyn? Peka bara på rätten och betala så händer inget? Är ditt liv värt lika mycket som en pizza med extra allt? Hur dumma är vi egentligen? Dummare är dummast?
"Urfilmen Gomorra: Vi har inga pengar, vi måste råna nån!
Så vem är det som ska rånas? Eller är vi redan rånoffer?
"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris
"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris BokusCDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)
Dyrbar kärlek,Iskall hämnd,Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och ocksåMord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.(Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)
Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m. Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!
" Jag är född i Camorraland, på platsen med flest mord i Europa, i det område där grymhet och affärer går hand i hand, där ingenting har något värde om det inte genererar makt"
De kallar sig företagare, och i en mening är de det, men de är också hänsynslösa mördare. Roberto Savianos bok "Gomorra" är i mångt och mycket en redogörelse för vad och vem som styr på den här planeten. Röstar du på miljöpartiet eller är aktiv miljöpartist är detta boken som kommer få dig att gråta och kanske till och med att ge upp moder jord.
Har du någon gång undrat över vem som styr över världens alla pengar och varför, får du svaren i "Gomorra" . De två sista meningarna i boken: "Där fick ni, era jävlar! Än är jag inte död!" hoppas jag kommer att stämma resten av Roberto Savianos liv och att han dör av ålderdom. Dessvärre brukar inte någon av bossarna glömma det de kallar förräderi.
Cement är något som behövs för att bygga hus, därmed har också klanerna (maffia familjerna) lagt beslag på det. Cementfabrikerna har lagt grunden, inte bara till fastigheter, utan också till deras makt, förmögenhet och skicklighet att styra människor och kommuner. Därtill kommer naturligtvis narkotikahandeln, vapenhandel och människohandel, som sammanlagt inbringar miljarder euro, och fördelas mellan de olika klanerna.
Ett av IKEA:s största varhus i Italien ligger på mark som ägs av maffian, bara för att nämna ett litet exempel. Modehusen i Italien är indirekt eller direkt sammanflätade med maffian. Sidentygerna köps i Kina, där finns Triaden, som styr.
Ett utdrag direkt ur boken:
" En boss blir mördad eller gripen, men det ekonomiska system som han skapat består, det upphör inte att förändra, förvandlas, förbättra och skapa profit. Denna pliktkänsla à la frihandelssamuraj som vet att makt, absolut makt har sitt pris, hittade jag sammanfattad i ett brev skrivet av en ung man i ungdomsfängelse, ett brev som han överlämnade till en präst och som lästes upp vid en konferens. Jag minns det än. Utantill:
Alla jag känner är antingen döda eller sitter i fängelse. Jag vill bli en boss.
Jag vill äga stormarknader, affärer, fabriker, jag vill ha kvinnor. Jag vill ha
tre bilar och när jag kommer in i en affär vill jag att man visar mig respekt, jag vill ha
varuupplag över hela världen. Sedan vill jag dö. Men som en riktig man dör,
en som verkligen bestämmer. Jag vill bli mördad."
"Slut citat"
Hänsynslösheten i dödandet varierar. Vid ett tillfälle bands en man fast i en stol. Stolen placerades vid vattenbrynet och han matades med sand. Mannen spottade och försökte andas genom näsan. Till slut blir sanden tillsammans med saliv som cement och mannen kvävdes långsamt till döds.
Och nu till miljön och vart giftigt avfall egentligen tar vägen! Ur boken:
"Operation Houdini" visade 2004 att en enda anläggning i landskapet Veneto hanterade illegalt cirka tvåhundratusen ton avfall om året. Marknadspriset för att korrekt hantera giftigt avfall kräver siffror från tjugoen till sextiotvå cent kilot. Klanerna erbjuder samma tjänst för nio eller tio cent kilot. Stakeholders i Kampanien lyckades 2004 garantera att åttahundra ton jord förorenad med kolväten, som ägdes av ett kemiföretag, behandlades för tjugofem cent kilot inklusive transport. En besparing på åttio procent jämfört med det reguljära priset. " Slut citat"
I "Gomorra" berättas också om starka klaner som "Albanska maffian", vilken finns i Sverige, närmare bestämt Göteborg, kallad Naserligan. I Göteborg, så sent som på våren 2011, avrättades en man mitt på ljusa dagen på Erik Dahlbergsgatan. Den mördade mannen påstods ligga bakom skjutningen av Naser Dzeljilji, och han ville bli den nye bossen.
Italien är med i EU och med maffian som boss har bönder tvingats "sälja" sin mark. Dessa marker har sedan utnyttjats som avstjälpningsplats för giftigt avfall, samtidigt som maffia familjerna lagt beslag på miljoner euro i jordbruksbidrag.
Är det fortfarande någon, efter att ha läst boken, som tror på EU-modellen? Jag gör det inte!
Gomorra har fått en del recensioner där det klagas på staplandet av namn och visst, det är hundratals namn och mängder av italienska kommuner som räknas upp, men för en italienare är det hemma. När Roberto Saviano skrev boken var det inte för svenskarna eller norrmännen. Att sedan boken boken sålts och översatts till 40 språk är bara fantastiskt och kanske gör detta att Roberto Saviano kommer att överleva attentat.
Jag rekommenderar till alla som är intresserade av Moder jord att läsa "Gomorra" och inte fästa alltför mycket uppmärksamhet åt alla namn som räknas upp. Och när du har läst Gomorra, i vilket fall hade jag den känslan, vill du att Gud återigen ska ösa eld och svavel, som Han enligt Bibeln gjorde över Sodom och Gomorra, men den här gången ska elden och svavlet förtära helt andra landsområden...
"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris
"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris BokusCDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)
Dyrbar kärlek,Iskall hämnd,Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och ocksåMord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.(Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)
Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m. Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!
"När mardrömmen blev sann" av Glenn Forrestgate på Adlibris
"Grattis, du ska bli pappa" Adlibris BokusCDON (planering pågår inför andra upplagan, första börjar ta slut! Kallas succé!)
Dyrbar kärlek,Iskall hämnd,Mord i Skärhamn, Lyckohjulet och ocksåMord under Tjörn Runt, finns nu som ljudböcker och i samtliga är jag uppläsare.(Gillar du inte göteborsk dialekt ska du inte lyssna!)
Alla böckerna finns också som e-böcker för dig med läsplatta eller Ipod, dator m.m. Naturligtvis kan du också låna dem via biblioteket!
Idag känns det tungt! Idag för ett år sedan gick min älskade mamma bort. Jag har lagt ut den berättelse som jag skrev i samband med hennes kamp mot cancern.
Ett stort tack till Er alla för att Ni tagit del av vår sorg och stöttat.
Ramona & Thommy
Bilden är tagen den 21 juni 2010 och det var en härlig dag. Ute Persson, en tysk kvinna, tidigare gift med en svensk man, står i mitten. Min lilla mamma fick uppleva en härlig sommar.
Nu ska jag försöka klä min sorg i ord. I dag reste min mammas syster Gisela och dotter Petra tillbaka till Tyskland. Under fyra dagar har vi varit på Östra Sjukhuset och underhållit mamma.
Hon ligger stilla i sin specialgjorda säng, en säng med en madrass som ska få hennes tunna lilla kropp att inte fyllas med liggsår. Mamma tittar då och då upp på oss med sina mjuka bruna vänliga ögon. Hennes mun ler. Ibland ser vi bara en skåra av ögonen och munnen stängs. Vad tänker mamma? Hon vet att hon snart ska lämna oss, men vad tänker hon där hon ligger? Jag kramar hennes sköra lilla hand och hon kramar den tillbaka. Jag viskar i hennes öra: Mamma jag älskar, du har varit världens bästa mamma. Bara så du vet! Jag smeker hennes gråa hår. Smeker hennes kind. Mina tårar droppar ner på hennes kudde. I hennes ögonvrår ser jag hur hennes tårar sakta tränger ut och rullar nerför hennes kinder. Hon vet, men kan inget göra. Jag vet och jag kan inget göra. Alla vet och ingen kan göra något.
Vi pratar om Tyskland, Polen, gamla släktingar, filmer vi sett, böcker vi läst, namn upprepas, nya namn nämns,vi är allvarliga ibland. Ibland minns vi något roligt, då skrattar vi och mamma ler igen. Sedan är det dags för Gisela och Petra att ta farväl. Då brister det. Tårarna rinner och vill inte ta slut. Jag torkar mammas tårar samtidigt som mina egna förblindar min syn. Vi går och dörren stängs. Hjärtat slår hårt och strupen dras samman. Jag måste kämpa för att inte skrika rakt ut. Jag lyckas. Men tårarna fyller ögonen gång på gång.
Hemma har jag mammas rosetter som hon alltid har i håret. Jag lägger dem i mina händer, kupar händerna, drar in hennes doft. Dofterna ger mig fina minnen. I morgon ska jag återigen hålla mamma i handen. Återigen undra vad hon tänker på och sörja. Vi vet att, men inte när. Sorgen gör ont, ondare än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig.
Ramona
Söndagen den 23 januari 2011
Idag höll jag mamma i handen och läste högt ur Jerry Seinfelds roliga bok, "Seinologi", mamma log. Innan Thommy gick iväg böjde han sig över mamma, klappade henne på kinden, och sa: Du har varit en fantastisk svärmor, varvid mamma klappade honom på kinden, log och sa: Du har också varit en jättefin svärson. Sedan satt jag kvar och läste högt för lilla mamma en timma eller så, och innan jag gick kramade vi varann, och mamma sa att jag inte skulle vara ledsen, men hon visste inte om hon skulle orka vara kvar till i morgon. Det gör inget svarade jag, vi ses igen någon annanstans, kanske om 25 till 30 år, då log hon. Med tårar i ögonen lämnade jag hennes sal, men också med en tacksamhetens tanke att vi har fått den unika möjligheten att ta farväl, alla har inte ens den ynnesten, vilket är värt att minnas, även i en stund så svår som denna.
Ramona
Idag är det tisdag den 25 januari och jag har varit uppe sedan 08.00. Det låter kanske inte tidigt, men lägger man sig vid 01.30 blir det tidigt. Jag var hos mamma igår och ska snart åka till henne igen. Vi väntar på en plats på hospice, vård i livets slutskede, och minnena rullar i mitt huvud, som en film utan slut. Det värsta är när jag tänker på ordet "aldrig mer" och tvingas inse, att mamma aldrig mer kommer att vara med oss på Tjörn, med mig i trädgården och dra ut ogräs, plocka jordgubbar eller plantera potatis, ligga och sola på altanen och dela en campari soda med mig. Jag avskyr verkligen ordet "aldrig". Jag vill också än en gång passa på att tacka för allt stöd jag får. Delad sorg är halv sorg.
Ramona
Tisdagen den 25 januari 2011 klockan 16.11
Har precis kommit hem, efter att ha varit hos lilla mamma. Idag orkade hon sitta uppe i en stol en stund, jag höll hennes hand och idag hade hon önskat sig glass, kaffe och pannkaka. Pannkakan var alldeles för torr, men jag fyllde skeden med kaffe och glass, mamma tyckte det var gott. Och idag fick mamma en plats på hospice. Det ligger i Lunden, högt uppe på en kulle med vacker utsikt över Örgryte. Där ska jag också vara i morgon. Idag vågade jag fråga vad hon tänker på när hon ligger här. Hon svarade: Allt. Menar du din barndom, på när vi var små, och på Gösta? Hon nickade med slutna ögon. Jag borstade hennes hår och jag känner att hon tycker om det.
Ramona
Onsdagen den 26 januari. Idag kom mamma till hospice i Kålltorp
En gång var vi alla unga och vackra, fyllda av drömmar om hur livet skulle bli. Ibland är det lätt att glömma bort att den lilla gråhåriga kvinnan som sitter i sin stol och har svårt att hitta orden en gång sparkade av sig skorna och drog loss i en jitterbugg. Men så var det! Tiden går så fort och det vi borde ha hunnit hann vi ibland inte med, ibland gjorde vi det. Jag ska sitta vid min lilla mammas sida varje dag och ge allt vad jag kan av minnen och värme, för jag älskar henne så.
Ramona
Torsdagen den 27 januari
Idag blev en bra dag. Mamma hade suttit uppe och när jag kom med mitt skissblock under armen blev hon glad. Under tiden som jag tecknade, ( började med en björk i tidig vårsprickning) låg hon och snusade och snarkade till och med ibland. En och en halv timma senare vaknade mamma och ville se. Sedan började hon prata om ett program hon hört på radion. Vi kopplade in telefon! Och när jag kom hem på eftermiddagen ringde jag till henne. Det tog ett tag innan hon svarade och jag blev orolig, men anledningen var att mamma satt och åt en smörgås! Nu har jag kokat buljong på kyckling och tar med mig det i morgon. Idag var det inte bara en vacker solig dag, utan också en underbart kärleksfull och härlig dag.
Ramona
Fredagen den 28 januari
Idag hade jag med mig en GT till mamma, som hon började läsa, men somnade mitt i. Men det var en bra dag. Mamma åt buljongen och gillade det, och även en konserverad persika med grädde, sedan pratade vi lite, kramades och därefter var hon trött. Personalen är fantastisk. Ljuvligt empatisk. Tack för att Ni finns. Det kan inte vara enkelt att arbeta med palliativ vård, men Ni gör det och dessutom med hjärtat.
Ramona
Lördagen den 29 januari
Önskas vin till maten? Det var frågan mamma fick när Karin kom med matbrickan. Våra blickar möttes och mamma fnittrade! Ja, tack, svarade mamma. Jag blev positivit överraskad och frågade om det var något speciellt med just idag. Nej, vi brukar köpa in och ha över helgen, svarade Karin. Så det är okej om jag köper vin till mamma och även Jägermeister, som jag vet att mamma gillar att få i ett snapsglas någon gång då och då. Javisst, sa Karin och återkom med ett glas rödvin. Och idag lockade jag mamma till skratt när jag berättade om en episod från Solsidan. Den när Fredde föreslår escados som marknadsekonomisk lösning på hemarbetsfördelningen och Felix Herngren i sin roll bumpar på och får betala 1000 escados för naturlivet. Då skrattade mamma gott! Härligt att få känna att livet trots sin skörhet är så vackert.
Ramona
Söndagen den 30 januari.
Starkast är kärleken. Idag var Thommy och även Gun-Britt, som är Thommys syster, min svägerska med på besöket. Mamma blev jätteglad att se oss alla. Det var som om kärleken från oss gav henne styrka. Hon var med oss i tanke och tal under två timmar, sedan var hon trött. Men när vi gick fanns en glöd och lyster i mammas ögon och ett leende på hennes läppar. Kärleken är den finaste gåva vi människor fått och vad är väl vackrare än att få dela den med andra?
Ramona
Måndagen den 31 januari
Mamma är trött. Idag hade hon duschats. Det görs i en specialbädd, patienten ligger och tvättas. Hennes mjuka vackra gråa långa hår låg draperat runt hennes lilla vackra ansikte, men mamma vill inte ha håret så, hon vill ha det i en fläta. Efter maten, som hon idag åt i sängen, inte sittande i stolen, gjorde henne utmattad. Jag passade på att borsta hennes hår efter maten och göra en fläta. Därefter ville hon vila. Jag satt kvar ytterligare en stund och strök henne över håret. Pussade henne på munnen med orden: Jag kommer i morgon igen.
Ramona
Tisdagen den 1 februari
Jag känner mig så hjälplös. Under alla år som jag arbetade inom vården mötte jag döden många gånger. Både unga och gamla höll jag i handen när de dog, tvättade dem och mötte gråtande anhöriga. Men nu är det jag som är anhörig och jag känner mig fullständigt hjälplös. I morgon ska jag få en folder som är utformad för anhöriga i min situation. Det ska bli skönt att läsa och se om den kan ge mig den frid som jag vill att min mamma ska känna när hon svävar över till andra sidan.
Ramona
Onsdagen den 2 februari.
Jag fick med mig en liten bok från Hospice idag. Den heter "Livets sista tid" skriven av Ulla Söderström. Jag grät när jag läste den. Och jag vill dela med mig några rader ur den:
Det sista steget
Vi människor har i alla tider haft olika bilder av övergången mellan liv och död. Många handlar om att vi ska resa över en flod eller ett hav till det land vi ännu inte känner.
Tänk dig att du står vid havsstranden en sommarkväll och ser ett vackert fartyg som förbereds för avfärd. Seglen hissas. När kvällsbrisen kommer fylls seglen och båten glider ut på det öppna havet. Du följer den med blicken när den far mot solnedgången. Den blir mindre och mindre, och till slut försvinner den som en liten prick vid horisonten. Då hör du att någon vid din sida säger " Nu har hon lämnat oss".
Lämnat oss för vad? Detta att hon blivit allt mindre och till slut försvunnit är ju bara som du ser det. I själva verket är hon ju lika stor och vacker som när hon låg vid stranden! Just när du hör rösten som säger att hon lämnat oss, finns det kanske någon på en annan strand som ser henne dyka upp vid horisonten, någon som väntar på att få ta emot just henne när hon når sin nya hamn.
Så ska jag försöka se på det när jag ser mamma lämna sin hamn.
Ramona
Torsdagen den 3 februari.
Det är svårt att prata om döden med den som är på väg till andra sidan. Det har jag fått uppleva under de här dagarna. Varje gång som jag är hos mamma undviker jag frågan som jag egentligen vill ställa: Är du rädd för döden mamma? Jag tycker frågan känns så hård. Den är så slutgiltig. Mamma vet att hon ska dö, så mycket vet vi båda två, men vi vill inte prata om det. I alla fall vågar inte jag prata om det. Jag är rädd för att jag ska bryta ihop, skrika och gråta som en galning. Det är inte vad jag vill att mamma ska se. I dag trodde jag flera gånger att mamma skulle lämna sin hamn och segla iväg, men hon sov. Det enda jag förstår när jag ser på mamma är att hon inte har ont och är lugn. Men just nu gör lugnar detta inte mig. Inom mig har jag ett kaos som inte vill försvinna.
Ramona
Fredagen den 4 februari
Idag när det ringde på förmiddagen från Hospice blev jag alldeles blank i hjärnan. Men än finns mamma kvar bland oss, däremot har hon fått ytterligare problem, nu med magen. Sköterskan som ringde berättade att de skulle ge mamma mild narkos och försöka lätta på trycket i magen och därför var det bättre att jag väntade kvar hemma. Klockan 14.30 ringde jag och fick beskedet att det inte gått så bra, men att mamma nu sov så djupt att det inte var någon idé att jag åkte mina 12 mil. Nu sover hon också och trycket har lättat en smula, och i morgon ska jag ringa igen och troligen åka ner till mamma. Stackars lilla mamma. Som om inte det var nog med det hon redan lider av!
P.s Jag tittade på det jag lagt ut på Youtube och till min glädje hittade jag den här filmen som är från midsommarafton 2010. Det känns märligt att se filmen med mamma men ändå gör den mig glad och sorgsen på samma gång. D.s
Ramona
Söndagen den 6 februari.
Vad man har gjort sig förtjänt av och vad man får, är två helt skilda ting.
Natten till lördag morgon avled Lena Nyman, storrökare och glad i sprit under hela sitt liv. Var det därför hon fick kol? Ja, högst troligt, men var det dödsorsaken? Lena Nyman blev 66 år och i en artikel av Cecilia Hagen, skriver hon att hon hade önskat att Lena Nyman slutat röka för 29 år sedan då Cecilia träffade henne. Hade det gjort skillnad? I tidningsartikeln nämns också att 3 000 människor dör varje år i sviterna av rökning. Men alla de andra cirka 70 000 som också dör varje år, vad dör de av? Min mamma slutade röka för 43 år sedan och har aldrig tagit ett bloss sedan dess och började inte röka förrän hon var över 20. Hon har slitit i hela sitt liv, ätit hälsosamt, motionerat lagom, (inte som träning inför ett maratonlopp) men vad hjälpte det? I natt låg jag över från lördag till söndag och pysslade om mamma, som vid många tillfällen är klar och förstår vad jag pratar om. En annan patient fick ynnesten att slipa lida och seglade inatt iväg till okänd hamn. Jag hoppas färden gick bra. Min mamma är med på passagarerlistan, dock är dag för avgång ännu okänd.
Ramona
Måndagen den 7 februari
Min dröm om en vacker ålderdom för mamma gick i kras. Inte ens i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig själv sitta vid min mammas dödsbädd, hålla hennes spröda lilla hand och maktlös se på hur hon sakta tynar bort i en ålder av 77 år. Mamma som var så full av liv för bara sex månader sedan. Nu hör jag att varje andetag dras med viss plåga. Ansiktet är stramt och de få droppar vatten som trillar in i hennes mun sväljs med stor ansträngning. I dag läste jag högt för henne ur en av hennes dagböcker. Det var berättelser som var fyllda av både glädje och sorg. Jag tackar också Alexander Graham Bell för uppfinningen av telefonen. Jag ringde upp mammas syster Gisela i Tyskland och lade luren till mammas öra. Hon lyssnade och då och då lyckades mamma väsa fram ett "ja" och nickade. Kanske var det sista gången mamma fick höra sin systers röst. I min dröm skulle mamma sitta i en gungstol vid 90 års ålder omgiven av syrener, läsa en av hennes älskade skvallertidningar och dricka te. En dag skulle bara tidningen glida ur hennes hand och hon skulle få somna in. Det var min dröm för min mamma.
Ramona
Tisdagen den 8 februari.
Dialog med personalen på Hospice är livsviktigt.
Idag när jag var hos mamma, höll henne i handen, smekte hennes panna och pratade, frågade jag om hon ville ha vatten. Ingen reaktion. Jag tog pinnen med tussen, doppade den i skålen med vatten och lade den mot hennes läppar. Hon öppnade inte munnen, och har inte gjort så på flera dagar. Jag satt hos henne i flera timmar och på vägen hem i bilen slog det mig plötsligt. Tänk om hon dör av törst? Att hon lider av att inte få vatten? I lördags när jag låg över till söndagen, drack hon några droppar med stor möda, kunde detta vara något som gör henne än mer illa än vad det redan är? När jag kom hem ringde jag omedelbart till Hospice och berättade om min ångest över att mamma inte ville ha vatten. Sköterskan berättade då att vissa patienter i livets slutskede helt enkelt inte vill ha vatten och sätter man dropp kan man förvärra lidandet på dessa patienter.
Då mindes jag plötsligt min tid som sjukvårdsbiträde. Vi hade också haft patienter som girigt sög i sig vattnet från tussen, medan andra knep ihop och inte ville ha. Jag är glad att vara en frågvis person, för det är högst troligt att jag som anhörig har mer ångest än mamma. Innan jag lämnade mamma sa jag, att i mitt nästa liv vill jag bli en örn, en vacker mäktig havsörn, och att jag hoppades att mamma också blir havsörn så hon kan sväva över mig, flyga högt och vart hon vill.
Ramona
Ps. Idag ska jag lyssna på Karlavagnen i P4 21.40 med en av mina favoriter Kjell Peder och ämnet är: Har du nyligen förlorat en förälder eller annan närstående person.D.s
Min älskade lilla mamma, Christine Hanne-Lore, fick idag klockan 19.00 plats på båten över till andra sidan.
Vi saknar och älskar Dig lilla mamma och svärmor oerhört mycket.
Ramona & Thommy
Det har gått 365 dagar men saknaden finns där som ett hål som inte går att fylla.Vi lever med det, som så många andra och minns de fina stunder vi har haft!
