
Skriver verklighetsbaserade deckare med samhällskritisk attityd.Trilogin "Kriminalkommissarie Leah Quiller skipar rättvisa två gånger" Begynnelsen, Gärningen och Uppgörelsen på Storytel och överallt där du kan köpa eller låna böcker och e-böcker. Den är tuff, spännande och aktuell med tanke på alla sexbrott som vi kan läsa om varje dag. Den är verklighetsbaserad från svenska fall.
onsdag 6 juni 2012
Reklam! Reklam! Reklam! Eller det kanske kallas PR förresten...
Förlaget gör PR för mina deckare och det känns inte dumt alls... annonsen kommer i GP med start den 9 juni.
Och för att få skryta lite... så har mina deckare börjat säljas utomlands via iBooks i e-boksformat.
De är fortfarande på svenska... men snart så kanske de finns på fler språk...
Ha en härlig nationaldag!
Ramona
Och för att få skryta lite... så har mina deckare börjat säljas utomlands via iBooks i e-boksformat.
De är fortfarande på svenska... men snart så kanske de finns på fler språk...
Ha en härlig nationaldag!
Ramona
tisdag 5 juni 2012
Känner jag mig som svensk?
Känner jag mig som svensk? Ja, ibland. Men inte alltid. Firar jag f.d. svenska flaggans dag den 6 juni, numera Sveriges nationaldag? Nä, det har jag faktiskt aldrig gjort som vuxen.
Idag har Göteborgs Posten en helsida i kulturdelen om vad är: Typiskt svenskt?
De senaste två böckerna i ämnet är: "Jakten på svenskheten", Natur & Kultur, av Qaisar Mahmood. "Ingenmansland" Leopard, av Dan Jönsson.
Eftersom jag inte är född av svenskfödda föräldrar fick jag en annorlunda barndom. Inte uppfödd på köttbullar med brunsås och lingon för att hårdra det hela.
Men vad upplever jag då som svenskt? Till exempel upplevde jag som barn, att när mina klasskamrater berättade att de skulle till "landet" över helgen eller lovet" var detta typiskt svenskt i mina ögon. Eller om de hade husvagn, tält och skulle campa. Det var också typiskt svenskt. Midsommarstången upplever jag som typiskt svensk, men den har precis som julgranen ett tyskt och innan dess andra länders ursprung.
Måste man känna sig svensk? Nej, det tycker jag inte. Det viktigaste, tycker i alla fall jag, är att man känner sig som en del av det samhälle man lever i oavsett var man bor. Att man inte gör andra människor illa, vare sig med ord eller i skrift. Att man uppför sig som en medmänniska. Det är för mig de viktigaste egenskaperna.
Är jag stolt över Sverige som land? Ja, ta mig tusan att jag är! Jag är omåttligt stolt över vad alla vi människor har lyckats åstadkomma med detta land. Jag älskar Sveriges natur och samtidigt svär jag som en borstbindare när jag ser hur människor kastar skräp ute i naturen, hur de använder naturen som sin högst privata papperskorg! Inte fa-an skulle dessa personer kasta en ölburk, fimpar eller annan skit på golvet i sitt eget boende!
Jag älskade skolavslutningarna som de en gång var: När vi alla sjöng "Den blomstertid nu kommer" när vi stod med svenska flaggan i handen, när vi rusade ut på skolgården och visste att snart skulle vi få lov att gå barfota i gräset, plocka blommor på ängarna och bada. Tyvärr har skräcken inför att bli kallad "främlingsfientlig" gjort att en del rektorer snörpt detta, som jag skulle vilja kalla typiskt svenskt. Mona Sahlin uttalade sig oerhört korkat, som hon gjort många gånger förr, men det här tog väl ändå priset:
Idag har Göteborgs Posten en helsida i kulturdelen om vad är: Typiskt svenskt?
De senaste två böckerna i ämnet är: "Jakten på svenskheten", Natur & Kultur, av Qaisar Mahmood. "Ingenmansland" Leopard, av Dan Jönsson.
Eftersom jag inte är född av svenskfödda föräldrar fick jag en annorlunda barndom. Inte uppfödd på köttbullar med brunsås och lingon för att hårdra det hela.
Men vad upplever jag då som svenskt? Till exempel upplevde jag som barn, att när mina klasskamrater berättade att de skulle till "landet" över helgen eller lovet" var detta typiskt svenskt i mina ögon. Eller om de hade husvagn, tält och skulle campa. Det var också typiskt svenskt. Midsommarstången upplever jag som typiskt svensk, men den har precis som julgranen ett tyskt och innan dess andra länders ursprung.
Måste man känna sig svensk? Nej, det tycker jag inte. Det viktigaste, tycker i alla fall jag, är att man känner sig som en del av det samhälle man lever i oavsett var man bor. Att man inte gör andra människor illa, vare sig med ord eller i skrift. Att man uppför sig som en medmänniska. Det är för mig de viktigaste egenskaperna.
Är jag stolt över Sverige som land? Ja, ta mig tusan att jag är! Jag är omåttligt stolt över vad alla vi människor har lyckats åstadkomma med detta land. Jag älskar Sveriges natur och samtidigt svär jag som en borstbindare när jag ser hur människor kastar skräp ute i naturen, hur de använder naturen som sin högst privata papperskorg! Inte fa-an skulle dessa personer kasta en ölburk, fimpar eller annan skit på golvet i sitt eget boende!
Jag älskade skolavslutningarna som de en gång var: När vi alla sjöng "Den blomstertid nu kommer" när vi stod med svenska flaggan i handen, när vi rusade ut på skolgården och visste att snart skulle vi få lov att gå barfota i gräset, plocka blommor på ängarna och bada. Tyvärr har skräcken inför att bli kallad "främlingsfientlig" gjort att en del rektorer snörpt detta, som jag skulle vilja kalla typiskt svenskt. Mona Sahlin uttalade sig oerhört korkat, som hon gjort många gånger förr, men det här tog väl ändå priset:
- Statsrådet Mona Sahlin svarar på frågan "Känner du dig svensk?" i GT den 6 juni 2001. Hämtat via Presstext.
- Jag har ofta fått den frågan men jag kan inte komma på vad svensk kultur är. Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana ”töntiga” saker.
Uttrycket: Vända kappan efter vinden, fick en helt ny innebörd efter detta!
Men som sagt, jag älskar Sverige och jag älskar naturen, människorna i Sverige är en blandning av salt och sött, surt och glatt och allt som firas, såsom, jul, nyår, påsk, pingst och Sveriges nationaldag är jag barnsligt lycklig över, även om jag inte alltid deltar till 100 procent.
Det jag inte förknippar med typiskt svenskt, än så länge, är terrorister och självmordsbombare, det är inte ett dugg svenskt i mina ögon. I Norge däremot, har de dessvärre fått en norsk terrorist och massmördare. I Sverige har vi sedan länga haft svenska massmördare, seriemördare, mördare, våldtäktsmän/kvinnor och i dessa fall har dådet inget haft att göra med var man är född, snarare om uppväxten. Vad som förvandlar en människa, oavsett ursprung, till en omänsklig varelse vet jag inte. Men det är alldeles för komplext att utreda. Det finns inget enkelt svar.
De jag betraktar som svenskar är de jag kan prata med på svenska. Då anser jag att de är en del av landet. De kan följa med i nyhetsrapportering och ta del av vad som händer i samhället. Bodde jag i Tyskland skulle jag talat tyska, inte märkvärdigare än så.
Jag vill omfamna alla som älskar Sverige och önska en fantastisk och glädjerik nationaldag i morgon den 6 juni!
Ramona
söndag 3 juni 2012
Hur hade rubriken kunnat sett ut om avpixlat.se fått bestämma?
Förr fanns en gång en site som hette politiskt inkorrekt, men grundaren avled oväntat. Den sidan brukade fylla i alla de tomma rader som jag alltid undrade över när jag läste dags- eller kvällspressen och lyssnade eller tittade på nyheter. Den sida hade kolossalt mycket besök av all media i Sverige, från norr till söder.
Nu finns en ny sida avpixlat.se som också den besöks med stor frenesi av svensk media. Besöker jag den sidan? Tacka för det! Jag är dödstrött på den ensidiga bilden som svenska journalister ger av Sverige som det ser ut idag. Jag vill helst ha alla sidor och själv bestämma mig för hur mycket som kan vara sant och osant.
För att bevisa min tes har jag tagit en skärmdump för att du ska se vilka medier som läser avpixlat.se och om du klickar på länken handlar inlägget om kannibalen. Det vi inte fick läsa i svensk media om kannibalen, kan du läsa om du klickar på länken. Fascinerande! Och oerhört grymt! Men varför inte berätta som det är? Min fråga blir: Hade svensk media berättat hela sanningen om kannibalen hetat Hans och hans sambo Greta?
Ramona
Nu finns en ny sida avpixlat.se som också den besöks med stor frenesi av svensk media. Besöker jag den sidan? Tacka för det! Jag är dödstrött på den ensidiga bilden som svenska journalister ger av Sverige som det ser ut idag. Jag vill helst ha alla sidor och själv bestämma mig för hur mycket som kan vara sant och osant.
Ramona
Liseberg Tyrolen och iskall vind!
På 1990-talet, när min gubbe Thommy och hans bror Kenneth ägde och drev Backa Bowling på Stigs Center på Hisingen startade de "Discobowling". Backa Bowling var en av de första hallarna i Sverige med denna form av bowling och i två års tid stred Thommy och Kenneth mot myndigheter och främst mot Göteborgs politikernas inskränkthet för att få fullständiga rättigheter, vilket till slut lyckades. Och idag är det mer vanligt än ovanligt med fullständiga rättigheter på hallar med discobowling.
Nåväl, på 1990-talet anställde Thommy och Kenneth: Sandra, Anders, Gabbe, Monika, Madde, Martin, Johannes, Ronny, Ari, Blaze med flera och även jag hjälpte till. Vi hade jättekul på helgerna när Discobowlingen pågick och igår, hade vi genom Sandras hjälp, en återträff. Vi hade inte träffats sedan 2001.
Så nu träffade Thommy och jag, Monika, ( på bildens vänstra sida) och bredvid henne sitter Sandra och nedan en bild på Anders.
Nedan en bild av hur Discobowling kan se ut. Backa bowling hade två hallar. En med 12 banor och en som kallades VIP- hallen och hade 6 banor. Detta såldes 2001 och då hade Thommy haft hallen i 30 år, brodern Kenneth kom in i bilden efter att Thommy drivit den i fem år. Thommy var också en av Sveriges bästa bowlingspelare på den tiden. Som bäst var han nr två i Sverige.
Sandra hade en app på sin telefon som heter Camerafun och den var verkligen festlig. Det var vad tjejerna garvade åt när jag tog ett kort på dem. Nedan har jag lagt ut våra hysteriska ansikten efter att Camerafun använts. Gissa att vi skrattade så vi skrek. Ni får själva gissa er till vilket ansikte som är vilket!
Och by the way, om du ska till Liseberg, ät för allt i världen inte Tyroler wienerschnitzeln, den är dyr och smakar nada! Såg ut som ett friterat elefantöra och hade lagts ovanpå en bädd av något som föreställde pommes frites. Till detta en matsked av någon slags vit kall sås. I huvudrestaurangen finns betydligt godare mat. Personligen tycker jag att Tyroler lika gärna kan servera en halv special, det är mycket godare!
Ha det gott!
Ramona
lördag 2 juni 2012
Warner Brothers är... hm...detta är ju intressant!
Att Warner Bros. i USA visar intresse är ju intressant!
Därmed inte sagt att mina deckare kommer att bli film hos Warner Bros, det finns ju som bekant fler bolag.
Alla filmbolag eller förlag, oavsett vilket land de är ifrån, som visar intresse för förlagets böcker är intressant. Sedan brukar är nästa steg bli förhandlingar och det är ju ... som man brukar säga: ännu intressantare ...
Ramona
Därmed inte sagt att mina deckare kommer att bli film hos Warner Bros, det finns ju som bekant fler bolag.
Alla filmbolag eller förlag, oavsett vilket land de är ifrån, som visar intresse för förlagets böcker är intressant. Sedan brukar är nästa steg bli förhandlingar och det är ju ... som man brukar säga: ännu intressantare ...
Ramona
fredag 1 juni 2012
Skator i slagsmål!
Jag vet inte varför ljudet inte kom med, jag har en Apple iPhone 4S och nåt, men jag hittar vare sig inställning för ljudet eller zoom, om det nu finns någon.
Är ju inte precis ett tekniskt geni, som jag berättat om tidigare. Är det nån i cyberspace som har en sådan här iPhone och vet hur jag ska göra en videoupptagning så att ljudet också kommer med tar jag tacksamt emot informationen, antingen här, via mejl eller på min FB sida. För det har fungerat tidigare, men jag kanske har kommit åt någon knapp. Själva ringsignalen funkar fint och den kan jag både sänka och höja utan problem.
Men även om ljudet är borta tycker jag det är lite kul med skator i slagsmål, för även om man inte hör dem ser man dem!
Ha en skön helg!
Ramona
Är ju inte precis ett tekniskt geni, som jag berättat om tidigare. Är det nån i cyberspace som har en sådan här iPhone och vet hur jag ska göra en videoupptagning så att ljudet också kommer med tar jag tacksamt emot informationen, antingen här, via mejl eller på min FB sida. För det har fungerat tidigare, men jag kanske har kommit åt någon knapp. Själva ringsignalen funkar fint och den kan jag både sänka och höja utan problem.
Men även om ljudet är borta tycker jag det är lite kul med skator i slagsmål, för även om man inte hör dem ser man dem!
Ha en skön helg!
Ramona
tisdag 29 maj 2012
Sommaren är kort, det mesta fryser bort!
Jaha, är sommaren slut nu? Var det allt man fick?
Nähä, jag bara skojar! Den kommer tillbaka, det stod så i Aftonbladet i dag och man måste ju tro på det som står i tidningen eller?
Igår natt när jag gick min runda med Lina doftade allsköns blommor och blader så gott att ingen parfym i världen slår den doften. Strax innan vi gick ut hade det duggat och detta lilla regn skapade en doftande ljuvlig atmosfär.
I morse hade vi stora vattenpölar på gatorna och en isande vind mötte mig.
Jag kände mig som rosen på bilden. Först en lång kamp att brista och möta sommaren och när man är på väg kommer kylan och sprider ett sprött lager av is som fick mig att krypa in igen. Brrr...
Ramona
Nähä, jag bara skojar! Den kommer tillbaka, det stod så i Aftonbladet i dag och man måste ju tro på det som står i tidningen eller?
Igår natt när jag gick min runda med Lina doftade allsköns blommor och blader så gott att ingen parfym i världen slår den doften. Strax innan vi gick ut hade det duggat och detta lilla regn skapade en doftande ljuvlig atmosfär.
I morse hade vi stora vattenpölar på gatorna och en isande vind mötte mig.
Jag kände mig som rosen på bilden. Först en lång kamp att brista och möta sommaren och när man är på väg kommer kylan och sprider ett sprött lager av is som fick mig att krypa in igen. Brrr...
Ramona
söndag 27 maj 2012
Mors dag
Liljekonvaljer till mamsen. Det var en blomma hon älskade. I trädgården på Tjörn har vi mängder av de underbara blommorna. Så idag plockade jag en stor bukett och tog med mig.
Livet är aldrig beständigt. Allting är föränderligt, men det är inget man tänker på när man är mitt uppe i sin vardag, som tur är.
Men allt kan förändras på ett enda litet ögonblick, mer behövs inte.
Ta hand om alla era nära kära. Och lägg lite extra värme just idag på din lilla mamma.
Ramona
Livet är aldrig beständigt. Allting är föränderligt, men det är inget man tänker på när man är mitt uppe i sin vardag, som tur är.
Men allt kan förändras på ett enda litet ögonblick, mer behövs inte.
Ta hand om alla era nära kära. Och lägg lite extra värme just idag på din lilla mamma.
Ramona
lördag 26 maj 2012
SÖKES: Miggor som vill ge ut bok!
Merit Wager har skrivit ytterligare en bok, och den här gången är titeln: inte svart eller vitt utan svart och vitt.
Berättelserna i boken, som jag läser just nu, är skrivna av miggor, som de kallas som arbetar på Migrationsverket.
Jag har inte behövt läsa många sidor för att gnissla tänder och detta för att som vanligt har våra käcka politiker och media borrat ner sina huvuden i sanden. Och där sitter de ännu!
I boken skriver Merit Wager att två miggor, oberoende av varandra, gett uttryck för att de vill skriva en bok, men är livrädda att om boken ges ut med deras rätta namn kommer de tvingas att säga adjö till sin karriär, för att på Migrationsverket har de kolossalt lågt i det tak som är känt som yttrandefrihet.
Merit Wager har i åratal på sin blogg låtit miggor få skriva av sig sin frustration och besvikelse över hur Migrationsverket har skött asylärenden och på ett omänskligt sätt tvingat de anställda att göra saker som inte bara strider mot lagstiftningen utan också mot allt sunt förnuft.
Hej Merit! Var snäll och ta kontakt med anomaR Förlag AB som är intresserade att ge ut miggornas bok och de är garanterade anonymitet och kan skriva under pseudonym!
Mvh
Ramona
Berättelserna i boken, som jag läser just nu, är skrivna av miggor, som de kallas som arbetar på Migrationsverket.
Jag har inte behövt läsa många sidor för att gnissla tänder och detta för att som vanligt har våra käcka politiker och media borrat ner sina huvuden i sanden. Och där sitter de ännu!
I boken skriver Merit Wager att två miggor, oberoende av varandra, gett uttryck för att de vill skriva en bok, men är livrädda att om boken ges ut med deras rätta namn kommer de tvingas att säga adjö till sin karriär, för att på Migrationsverket har de kolossalt lågt i det tak som är känt som yttrandefrihet.
Merit Wager har i åratal på sin blogg låtit miggor få skriva av sig sin frustration och besvikelse över hur Migrationsverket har skött asylärenden och på ett omänskligt sätt tvingat de anställda att göra saker som inte bara strider mot lagstiftningen utan också mot allt sunt förnuft.
Hej Merit! Var snäll och ta kontakt med anomaR Förlag AB som är intresserade att ge ut miggornas bok och de är garanterade anonymitet och kan skriva under pseudonym!
Mvh
Ramona
fredag 25 maj 2012
Deckarförfattarparty på Pontus By The Sea
Jag började i Göteborg med att ta ett foto på mig själv. Klämkäckt!
Tåget gick 14.42 från Göteborgs Central och var framme i tid, tro det eller ej, klockan 17.50
Det är slappt och skönt att åka tåg. Naturen svindlar förbi och det finns härligt mycket ljuvlig grönska att se i vårt vackra land.
Långa fräscha korridorer innan man kom till rummet.
Hotellet var jättefint. Elite Palace hotell på St Eriksgatan 115, vilket gjorde att jag åkte tunnelbana för första gången på 39 år och kände faktiskt igen mig när jag kom upp från underjorden till Sankt Eriksplan, märklig känsla...
Hotellrummets utsikt på 11:e våningen.
Badrummet.Och naturligtvis rökfritt, vilket väldigt tjusigt markerades av ett litet paket med nikotin sugtabletter. Mycket flott må jag säga!
En bit ifrån rummet fanns en balkong för oss nikotinister och utsikten var hänförande.
Och jag min virrpanna glömde packa ner tandborsten och tandkrämen, men lugnet infann sig omedelbart efter ett besök i receptionen, där fanns räddningen!
Nu taxi och adress Pontus By The Sea, läcker restaurang vid
havet och belägen i Gamla Stan.
Sorry Varg Gyllander, du låg inte ner på partyt, men bilden vill inte stå upp, trots att jag korrigerat den! Men detta är i alla fall party generalen i egen (liggande) stående person!
Jag ber redan nu om ursäkt för alla liggande foton som kommer i följd. Jag begriper inte varför de blir så här, för det är samma iPhone och samma läge på bilderna, men nån vajsing är det. Är ju inte direkt ett tekniskt geni!
Inger Frimansson på höger sida nerifrån och bredvid i vacker röd klänning sitter Cecilia Helle.
Förlåt Anna! Anna Jansson med härlig illmarig blick och återigen, jag lovar vi stod upp allihop hela tiden.
Här sitter Anna rakt upp i soffan och mannen i orange tröja är, har jag för mig är den ena delen av thrillerduon Dag Örhlund och Dan Buthler och här är det Dan. Baksidan med rosa överdel och svart kjol är Pernilla Alm.
Dan och hans skrivarkompis Dag gjorde en fantastisk insats i dag på Bokbytardagen. De skänkte bort hela den resterande upplagan av 17 000 böcker till förmån för Barncancerfonden. Detta ägde rum på Stockholms Centralstation och jag är övertygad om att de fick in en rejäl slant! Deras tidigare förlag Voltaire Publishing ( Kraft och Kultur) har i en av Sveriges tuffaste branscher, förlagsbranschen, haft det tufft och i stället för att rea ut böckerna valde Dan Buthler och Dag Örhlund att göra en insats som medmänniska. Fantastiskt! Stor eloge!
( ber om ursäkt att jag skrivit fel namn på förlaget tidigare)
Skål Annika Sjögren! Annika skriver deckare och utgår från Härnösand där hon bor, men mer eller mindre halva släkten bor i Stockholm där Annika tidigare var bofast.
Vi var så många och här följer en del av namnen som inte kom med på bild i min iPhone:
Åsa Lantz
Mari Jungstedt
Carin Gerhardsen
Kristina Appelqvist
Magnus Zaar
Håkan Östlundh
Christoffer Carlsson
Susanne Boll
Viveca Bergstedt Sten ( Är en av få urstockholmare sedan generationer och för alla med fördomar om stockisar, glöm det! Viveca är görtrevlig!
Jag har säkert missat nån men vi var såååå många och det var sååå kul! Och det som ska bli så himla härligt är att det dröjer inte mer än till september innan vi ses igen på Bok & Bibliotek i Göteborg! Tack alla ni goa!
Ja, sedan var det där med hemresan. SJ är ett ju företag för sig, det vet alla som åker tåg i Sverige. Innan avgång, 09.21, blev det av okänd anledning, just då i alla fall, strömlöst på centralen. Och jag säger då det, vilken himla tur att alla i boende och besökare i Sverige förstår och läser svenska, för det är det enda de kan som arbetar på SJ. Eller så är det så att SJ:s VD är den stora idioten på det här företaget och det tror jag mer på... För annars skulle säkerligen all information inte bara språkas och upplysas på svenska!
När speakern berättar att på grund av strömfelet ska ni som har bokat tåg 427 på spår 11 bege er till spår 18a och där ta tåget, kom en engelsman fram till mig och undrade vad som stod på. Jag kan engelska!
Jan Forsberg slutade som VD för SJ den 2 april och istället är det Jan Olsson som är vikarie. Lika kassa båda två om du frågar mig. Fotpersonalen däremot, är de som gör jobbet!
Ha en härlig pingst!
Ramona
Tåget gick 14.42 från Göteborgs Central och var framme i tid, tro det eller ej, klockan 17.50
Det är slappt och skönt att åka tåg. Naturen svindlar förbi och det finns härligt mycket ljuvlig grönska att se i vårt vackra land.
Långa fräscha korridorer innan man kom till rummet.
Hotellet var jättefint. Elite Palace hotell på St Eriksgatan 115, vilket gjorde att jag åkte tunnelbana för första gången på 39 år och kände faktiskt igen mig när jag kom upp från underjorden till Sankt Eriksplan, märklig känsla...
Hotellrummets utsikt på 11:e våningen.
Badrummet.Och naturligtvis rökfritt, vilket väldigt tjusigt markerades av ett litet paket med nikotin sugtabletter. Mycket flott må jag säga!
En bit ifrån rummet fanns en balkong för oss nikotinister och utsikten var hänförande.
Och jag min virrpanna glömde packa ner tandborsten och tandkrämen, men lugnet infann sig omedelbart efter ett besök i receptionen, där fanns räddningen!
Nu taxi och adress Pontus By The Sea, läcker restaurang vid
havet och belägen i Gamla Stan.
Sorry Varg Gyllander, du låg inte ner på partyt, men bilden vill inte stå upp, trots att jag korrigerat den! Men detta är i alla fall party generalen i egen (liggande) stående person!
Jag ber redan nu om ursäkt för alla liggande foton som kommer i följd. Jag begriper inte varför de blir så här, för det är samma iPhone och samma läge på bilderna, men nån vajsing är det. Är ju inte direkt ett tekniskt geni!
Inger Frimansson på höger sida nerifrån och bredvid i vacker röd klänning sitter Cecilia Helle.
Förlåt Anna! Anna Jansson med härlig illmarig blick och återigen, jag lovar vi stod upp allihop hela tiden.
Här sitter Anna rakt upp i soffan och mannen i orange tröja är, har jag för mig är den ena delen av thrillerduon Dag Örhlund och Dan Buthler och här är det Dan. Baksidan med rosa överdel och svart kjol är Pernilla Alm.
Dan och hans skrivarkompis Dag gjorde en fantastisk insats i dag på Bokbytardagen. De skänkte bort hela den resterande upplagan av 17 000 böcker till förmån för Barncancerfonden. Detta ägde rum på Stockholms Centralstation och jag är övertygad om att de fick in en rejäl slant! Deras tidigare förlag Voltaire Publishing ( Kraft och Kultur) har i en av Sveriges tuffaste branscher, förlagsbranschen, haft det tufft och i stället för att rea ut böckerna valde Dan Buthler och Dag Örhlund att göra en insats som medmänniska. Fantastiskt! Stor eloge!
( ber om ursäkt att jag skrivit fel namn på förlaget tidigare)
Skål Annika Sjögren! Annika skriver deckare och utgår från Härnösand där hon bor, men mer eller mindre halva släkten bor i Stockholm där Annika tidigare var bofast.
Vi var så många och här följer en del av namnen som inte kom med på bild i min iPhone:
Åsa Lantz
Mari Jungstedt
Carin Gerhardsen
Kristina Appelqvist
Magnus Zaar
Håkan Östlundh
Christoffer Carlsson
Susanne Boll
Viveca Bergstedt Sten ( Är en av få urstockholmare sedan generationer och för alla med fördomar om stockisar, glöm det! Viveca är görtrevlig!
Jag har säkert missat nån men vi var såååå många och det var sååå kul! Och det som ska bli så himla härligt är att det dröjer inte mer än till september innan vi ses igen på Bok & Bibliotek i Göteborg! Tack alla ni goa!
Ja, sedan var det där med hemresan. SJ är ett ju företag för sig, det vet alla som åker tåg i Sverige. Innan avgång, 09.21, blev det av okänd anledning, just då i alla fall, strömlöst på centralen. Och jag säger då det, vilken himla tur att alla i boende och besökare i Sverige förstår och läser svenska, för det är det enda de kan som arbetar på SJ. Eller så är det så att SJ:s VD är den stora idioten på det här företaget och det tror jag mer på... För annars skulle säkerligen all information inte bara språkas och upplysas på svenska!
När speakern berättar att på grund av strömfelet ska ni som har bokat tåg 427 på spår 11 bege er till spår 18a och där ta tåget, kom en engelsman fram till mig och undrade vad som stod på. Jag kan engelska!
Jan Forsberg slutade som VD för SJ den 2 april och istället är det Jan Olsson som är vikarie. Lika kassa båda två om du frågar mig. Fotpersonalen däremot, är de som gör jobbet!
Ha en härlig pingst!
Ramona
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)