Senaste teve-intervjun 2015

onsdag 31 oktober 2012

Detta är den finaste musik jag vet... den ger mig rysningar av välbehag.


Första gången jag hörde den var på Gotland när jag var sommarbarn. Jag blev förälskad!

Av min sommarmamma fick jag låna en resegrammofon, och varje morgon i mitt lilla rum, satt jag vid fönstret och tittade ut över slöjor av morgondimma som likt älvor dansade över ängarna och bara njöt... av livet och musiken.

Ramona

måndag 29 oktober 2012

Förläggardag på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg


Det var en fantastiskt rolig dag. Publiken underbar och arrangemanget perfekt.

Jag hade äran att presentera förlagets böcker.

Dessvärre har min kropp och jag inte samma synsätt på vad vi ska orka med, så idag straffar den mig med att jag måste ligga i sängen. Nåja... om några dagar brukar vi vara vänner igen och då är det mer jämna plågor som gäller...

Ramona


lördag 27 oktober 2012

Varför är jag rojalist?

Hur enkelt som helst att svara på! Kungafamiljen är opolitisk.

Naturligtvis skulle jag bli förvånad om de inte hade politiska åsikter, men de är inte tillåtna att öppet tala om dem och har inte heller rösträtt.

Svenska röda partier ser helst att kungahuset avskaffas. Socialdemokraterna har det till och med inskrivet i sitt partiprogram. Vad vänstern tycker vet alla!

Dessa partier kallar kungahuset för "odemokratiskt".

Men hur demokratiskt hade det varit att välja president? Se bara i USA hur det går till. Vad handlar det egentligen om? Jo, pengar och makt. Ponera att moderaterna och socialdemokraterna puttar fram ett så kallat president-ämne. Och att sossarnas fick flest röster. Hur många svenskar skulle då känna samhörighet med den presidenten? Jo, ex antal röster som han/hon fått! Kanske 25 % av alla röstberättigade. Hur demokratiskt är det? Skulle en president bli billigare? Knappast!

Skulle en president i puttelandet Sverige få den uppmärksamhet från den övriga världens media, som vårt kungahus har idag? Not a chans!

Idag kan nästan alla i Sverige känna samhörighet och glädjas åt Sveriges kungahus, enbart för att de inte har en politisk agenda. Bröllop, dop, födelsedagar m.m. får en stor del av Sveriges befolkning att bänka sig framför teven och gilla vad de hör och ser. Det kallas sammanhållning! Och är det något som än så länge får många att känna att de är en del av Sverige är just kungahusets representation.

Så därför är jag rojalist!

Och önskar prinsessan Madeleine och Christopher O´Neill all lycka i världen!


Ramona

torsdag 25 oktober 2012

Jag kan inte sluta förundras av naturens under!

Bilderna får tala för sig själva. Är tagna i Slottsskogen idag.



































































Tur att Lina drar iväg med mig annars hade jag stått där än.

Ramona

Att jag inte garvar ihjäl mig!


Njut av 30 minuter med Joan Rivers. Komediennen med den vassaste tungan och tuffaste skämten!
Vilket kroppsspråk!

Här på Live at the Apollo gör hon en fullständigt underbar show! Men du måste kunna engelska! Det är inte textat på svenska. Och enligt de senaste rapporterna är vi svenskar bäst i Europa, utom britterna, på just engelska, fast det inte är vårt modersmål...

Njut, ta fram papper. Jag grät och skrattade närapå på mig!

Ramona

onsdag 24 oktober 2012

Stötta Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime!

Sara Mohammad ser jag som en av de modigaste kvinnorna i Sverige och du kommer också förstå detta när du sett filmen.

Du kanske ger pengar till Röda korset, Frälsningsarmén eller annan organisation, men om du kan undvara 150 kronor om året kanske du kan rädda en ung kvinnas liv, en kvinna som kanske just nu är förtryckt och hotas att bli mördad. Snälla klicka på länken GAPF och läs! Jag är medlem och stolt över det!

Ramona




 

måndag 22 oktober 2012

www.deckarhuset.se fyllde 4 år!



Deckarhuset fyllde fyra år! 

Don´t ask don´t tell, DADT, is one of many reasons why you shall wote for Obama!

Många har säkert inte hört talas om den amerikanska lagen DADT= Don´t ask don´t tell, vilken handlar om att homosexuella i armén skulle göra just detta!

Avskyvärt för alla oss som anser och aldrig tvivlat på alla människors lika rätt.

Igår såg jag en mycket intressant dokumentär på SVT 24 " Gay i USA:s armé. Och en av många tusentals bögar inom armén var mannen på Times omslag, Leonard Matlovich, som genom att berätta att han var bög fick sparken från armén.

Nedan en bild på hans gravsten, som också Birgitta Stenberg berättade om när hon lyssnade på mitt föredrag på Bok & Bibliotek förra året!





Låten "In the Navy, var en låt för att locka nya rekryter, men när armén begrep att en del av artisterna var bögar, drogs den in bums. Alla vi andra, som hittills njutit av den, vilket är över 7 miljoner bara på youtube, kan inte förstå den hysteriska inställningen som människor har över homosexualitet. Det är ju för allt i världen kärlek det handlar om!

Inatt är den sista debatten mellan Obama och Romney, och jag hoppas att alla som vill ha en värld där kärleken till människor ska ställa främst, röstar på Obama.

Ramona



söndag 21 oktober 2012

Varför blev jag korv-oman? Jo, jag minns...

Bilden kommer från den här bloggen!
Jag bodde i Borås och året var antingen 1962 eller möjligen 1963.

Jag hade legat sjuk i lunginflammation, varit väldigt dålig och var nu på bättringsvägen. Mamma hade en väninna, Tante Ivon, som jag kallade henne. Familjen kom från Jugoslavien och bodde i Gånghester.

Mamma och jag åkte ensamma till Tante  Ivon och vi tog tåget från Borås Centralstation. Innan tåget avgick, köpte mamma mig en kokt Sibylla korv, som serverades med ett tunt rosa papper kring korven. Det var det godaste jag ätit! Jag hade aldrig sett en korv tidigare. Till korven köpte mamma en flaska Mer, drycken utan kolsyra, som uppfanns i Sverige. Den var väldigt god och till stor hjälp för mig när jag skulle svälja ner de gigantiska penicillintabletterna mot lunginflammationen.

Tågresan, korven, flaskan med Mer, träffen med Tante Ivon och hennes familj, är ett mycket positivt tillfälle i mitt liv och därför är det högst troligt att det är på grund av den händelsen som jag blivit en korv-oman.

Ibland är det så skönt med nostalgi.


Ramona  

lördag 20 oktober 2012

På 3:dje plats efter "50 nyanser av Honom" på iTunes

Hur chock-glad blev inte jag när jag fick reda på det här?

Tusen tack till alla läsare! Vilken fantastisk lördag det blir!


Ramona

torsdag 18 oktober 2012

Sara Mohammad är med i slutet av filmen

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är chockad, ledsen, arg, bedrövad, frustrerad och känner nästan som om att allt hopp är ute för en fredlig värld. Snarare har hatet spridits.

Vi önskar oss fred på jorden.
Kan lika gärna gräva ner dom orden.

Det kommer inte att bli något över.
Utom för dom som bara räknar klöver.

Nedanför texten finns länken till filmen som gjorts av :

 This is the first part of a four-part Israeli documentary by Zvi Yehezkeli and David Deryi about the Islamization of Europe. It has been translated from the Hebrew and subtitled in English. The filmmaker is an Arabic-speaking Israeli whose appearance and flawless Arabic accent were sufficient to allow him to mingle freely with the Muslims in several “no-go zones” in Sweden and France, and to get an inside look at the Islamic mindset within the greater European community.

Svenska: Detta är den första av fyra israeliska filmer som handlar om islamiseringen av Europa. Det är dokumentärer av Zvi Yehezkeli och David Deryi. Filmaren är en arabspråkig israel, som genom sin perfekta arabiska accent tillåter honom att mingla fritt med muslimer i ett flertal " no-go zoner" i Sverige och i Frankrike,  bland annat i Montfermeil där upploppet var 2005. Genom sin språkkunnighet kan han också få en insides beskrivning av hur en del muslimer tänker i Europeiska områden. (Ber om ursäkt att inte översättningen är perfekt)



Kopiera och klicka in länken till filmen nedan på din webbsökare:  (Filmen är textad på engelska)


http://www.mrctv.org/videos/israeli-infiltrates-european-muslim-community-part-1-4


Ramona

tisdag 16 oktober 2012

Sorgband och sorgflor. Vart tog det vägen?

Jo, men det finns ju, säger säkert någon. Fotbollslagen har det ju ibland!

Visst, kollektiv sorg, svarar jag då. Men den som är ensam i sin sorg bär idag nästan aldrig sorgflor eller ett sorgband.

Förr i tiden var det något man såg så gott som varje dag, men det verkar som om det försvann i samma ögonblick som de klämkäcka författarna/föreläsarna gjorde entré och uppmanade oss att "Söka lycka, framgång och glädje i livet!"

Nej då, det är inte alls fel med ovanstående ord, men i varje normal människas liv kommer inslag av sorg. Ens mamma eller pappa avlider. Eller ens syster, bror eller barn dör och det verkar som att så fort begravningen är överstökad, ska den sörjande omedelbart ta upp sitt liv, som om ingenting hade hänt. Tillbaka till jobbet, till det sociala livet, till det nya modet osv...  Alla sörjande har ju inte möjligheten att sitta i TV och berätta om sin sorg. Inte heller använder alla de sociala medierna för att underrätta sina vänner och bekanta om hur de mår. Alla kanske inte ens vill berätta öppet om sorgen, men med ett sorgband berättar de utan ord!

Personligen tror jag att många människor hade upplevt en stor lättnad i att öppet få visa sin sorg genom att fästa ett sorgband på sina kläder. Om jag hade kommit till kassan på ICA och där mötts av en person med ett sorgband, hade jag automatiskt varit återhållsam och visat vördnad.

Idag har vi rosa band ( vi visar att vi stöttar bröstcancerinsamlingar), blåa band ( vi stöttar prostatacancerinsamlingar), och även andra pins som visar vad vi tycker och vad vi inte tycker om. Så varför inte återta rätten att visa sin sorg?

Få människor kan idag vara sjukskrivna i månad efter månad "bara" på grund av sorg. Samhället ( läs de politiska lagstiftarna) förväntar sig att vi efter begravningen snabbt ska studsa tillbaka till jobbet och le så munnen spricker. Lycka, lyckas, framgång och glädje är vad som förväntas att vi ska prestera, utan paus... Det är omänskliga krav! Livet är en berg-och dalbana ingen jävla motorväg!

Ramona

måndag 15 oktober 2012

Scientologi, rena rama Science fiction kyrkan!

I går kväll hade SVT 2 en brittisk dokumentär, som handlade om avhoppade scientologer.

Se programmet i SVT Play här!

BBC-reportern John Sweeney granskar Scientologikyrkan där några avhoppare vittnar om hur de förföljts, hur familjer splittrats och hur livet i den sektlika församlingen kan vara. Kyrkans mest kända medlemmar heter John Travolta och Tom Cruise.

En gång i slutet av 1970-talet i Göteborg blev jag tillfrågad av en snygg kille i kostym om jag ville göra ett personlighetstest. Klart jag ville! Alltid roligt på den tiden när man var ung, sårbar och nyfiken på vem man egentligen var.

Sagt och gjort, jag följde med. Svarade på en mängd frågor i ett formulär, där jag också skrev mitt namn och säkert också personnummer, för på den tiden var man inte lika upplyst och inte heller trodde man att någon iklädd kostym skulle vara en lurendrejare. Ja, den oskuldens tid :)

Naturligtvis var inte detta något för mig. Efter genomgången av mina frågor ville jag bara ut i den vackra sommarluften, inte sitta och lyssna på en massa tjatiga gubbar... Inte heller hade jag något till övers för de kurser de erbjöd. Fullt så desperat var jag inte att hitta mig själv.

Här kan du läsa om vad som hände en annan person i Göteborg. Dennes hemsida, som kallas Janssons frestelse,  blev polisanmäld av science fiction sekten scientologerna. Jättekul, intressant och nyttig läsning!

Det som hände de nästkommande tjugo åren var att scientologerna hittade mig vart jag än bodde. Det kom tre fyra brev varje år till alla de olika adresserna jag flyttade till genom åren. Men en dag 1997 fick jag ett handskrivet brev, nästan som en slags vädjan, och då fick jag nog. Jag skrev ett långt brev tillbaka och det var väl inte det snällaste brev jag skrivit i mina dar, men det gjorde susen. Jag fick vara ifred och har lämnats ifred sedan dess!

Så tänk på detta när du är ung och letar efter dig själv. Se till att inte scientologerna hittar dig, för då kommer du ha svårt att hitta ut och hem igen!

Tänk på hur smärtfritt skilsmässan avgjordes mellan Tom Cruise och Katie Holmes. Inga svarta smarriga pangrubriker! Inga långa tjatiga domstolsförhandlingar om vem som skulle ha vad och hur mycket pengar! Varför? Jo, Tom Cruise är en av den mest framstående och kändaste scientologmedlemmen i världen och vad har de små elaka rymdvarelserna för bevis om Tom Cruise? Vad kan de avslöja om honom? Ja, uppenbarligen saker som Tom Cruise inte vill att resten av världen ska få veta, därför följer han lydigt regelverket. En annan känd skådespelare, som du kan se och höra i dokumentären, berättade att det kostade honom 1 miljon dollar att bli av med scientologerna.  Och Tom Cruise är så känd att hans nuna förborgar ( de små gröna gubbarna och kärringarna) att man kan ska lita på dem. Ja, herreminje så lättlurade vi människor är, och speciellt när vi är unga och känner oss lost! Då är vi ett grymt bra kap för sekter av det här slaget!

Ramona

 

lördag 13 oktober 2012

Nyckeln till framgång? Erfolgreich? Ge aldrig upp!


För många år sedan översatte jag en författares bok från tyska till svenska. Jag fick uppdraget av förlaget Axplock, som gav ut min första deckare, som jag sedan omarbetade ( 1:a upplagan innehöll syftningsfel, uruselt språk, allt detta som Axplock lovade hjälpa till med och som föll platt). Jag blev arg, besviken och därför startade jag ett eget förlag, som numera är ett aktiebolag. 

Meningen från början var att Axplock även skulle ge ut deckare nummer två, och som en slags byteshandel skulle jag översätta Ulrich Jannerts bok, som nu finns ute. Men det märkliga är att på Adlibris finns bara titeln, ingen omslagsbild och inte författarnamnet, enbart förlagets namn. Om man Googlar hittar man boken att köpa enbart på Adlibris.  Skumt att de inte lämnat ut boken till försäljning på fler ställen. Kanske för att jag aldrig fick betalt för min översättning och kanske för att Ulrich Jannert fått betala för översättningen till Axplock. Ja, den som vet är naturligtvis ansvarig på Axplock!

Författarens namn är Ulrich Jannert, civilekonom, studerat företagsverksamhet i Göttingen och ekonomi i Adelaide i Australien. Efter fler års olika chefpositioner i kalkylerande strategi och controlling i Chile, Ecuador och Tyskland, är Jannert idag konsult och instruktör inom kalkylerande företagsledning, strategi och affärsutveckling.

I boken som döpts till "Framgång är ingen slump" finns en berättelse om just de där grodorna, som jag lagt in en video på. Den är fyra minuter lång.

Och för att göra historien kort hamnar grodorna i en spann med rå mjölk och kan inte ta sig upp igen. Spannens innandöme är alltför halt. I början hoppar båda grodorna och anstränger sig, men till slut ger den ena grodan upp. Den andra tänker i stället: Jag ska hoppa tills jag kollapsar. Hoppa tills att jag dör. Innan dess ger jag inte upp! Och när grodan näst intill är medvetslös upptäcker den till sin förvåning att allt hoppande omvandlat mjölken till smör på vilken grodan kan ta sats och hoppa ur spannen. Kontentan blir: Ge aldrig upp!

Och det ironiska med detta är, att tack vare Axplocks urusla beteende mot mig som novis författare, novis inom allt som stavades bokbranschen blev jag arg och min ilska gav mig energi. Precis som grodan gav jag inte upp!

Ps. Jag har fortfarande kvar min översättning, bara så ni vet! Ds.


Ha en skön och kul lördag!

Ramona

torsdag 11 oktober 2012

Fredrik Reinfeldt får en utskällning!

Idag var det en fin höstdag och då tog jag våran schäfertik Lina på en promenad i Slottsskogen. Och där blev Fredrik Reinfeldt utskälld!

Ramona