Monterbyggen på gång på Bok & Biblioteksmässan 2013 09 24

 Så här ser det ut dagarna innan bokmässan. Kartonger i olika storlekar. Truckar kör omkring med belysningsramper, bokhyllor, stolar, bord, väggar, ja allt som behövs för att du som besökare ska gilla läget!

 Även blommor ska ut och förgylla montrar.

 Här är Service Center, förlagets monter är bara några steg bort, vilket är utmärkt. Här skaffar man kaffe som utställare och annat som saknas. En lounge för en stunds lugn och ro är inte heller fel.

 Kunde inte låta bli att fotografera den vackra murgrönan som står i en ljuvligt vacker höstskrud. Detta berg befinner sig mellan hållplatserna Wavrinskys plats och Chalmers.

Här bygger Hotell Gothia Towers sitt tredje torn... aningen smalt tycker jag det känns som. Det ligger mittemot nöjesparken Liseberg.

Det här är en liten del av den magnifika vyn från baren högst upp på Hotell Gothia Towers.

Slutligen belöningen för slitet för dagen, som avnjuts i baren med den underbara utsikten

Ramona

Vem bryr sig om världens mest hjärntvättade folk?

Vem bryr sig om världens mest hjärntvättade folk? I vårt hjärta gör vi alla det, alla utom världens rikaste ledare i länder såsom, Kina, USA, Sydkorea med flera.

För en sak är att känna vad hjärtat säger, men en helt annan när vi pratar om plånboken.

I Nordkorea finns cirka 25 miljoner människor. Av dessa är det cirka 24 miljoner som går hungriga varje dag. Miljoner barn tvingas se på avrättningar när de är åtta eller nio år gamla. Varför undrar vi som lever i ett fritt land. Vad är väl bättre än att styra sitt folk med skräck?

Hur många gånger har vi läst om problemen med mellan Syd- och Nordkorea? Jag har tappat räkningen. Skulle Kina eller Sydkorea ta hand om 24 miljoner hjärntvättade, utsvultna människor? Aldrig! Varför? För att deras befolkning skulle rutscha nerför ekonomikanan in notime. Sydkoreanerna välfärd skulle strypas lika enkelt som en fisk på en krok. Det talas om den arabiska våren, som numera är den nya istiden. Iran vill medla med Syrien. Tjusigt! En galen diktator ska prata med sin likasinnade. Kanske fungerar det! It takes one to know one...

Men faktum kvarstår, idag år 2013 finns ett land som ingen bryr sig om. Där finns barn som aldrig någonsin blir älskade. Barn som föds av en enda anledning, till slavar för en ful padda som ärvt makten av sin far, som också var ett svin. Till det här landet når inte ens baksidan av Röda Korsets flygblad. Hit kommer inte solen och lyser upp deras liv. Hit kommer solen för att bränna sönder deras redan uttorkade själar. Men vem bryr sig?

Ramona

Historien bakom Mord under Tjörn Runt

Mp3 filen och Mp3 CD boken släpps den 1 november

Historien bakom Mord under Tjörn Runt.

Titeln gör egentligen inte rättvisa åt innehållet i boken. Den börjar med att två lik hittas i en sommarvilla i Kyrkesund under segeltävlingen och spaningschef Greger Thulin, kriminaltekniker Charlotte Engman och kriminalkommissarie Katarina Linde befinner sig på berget Sumphuvet i Kyrkesund på Tjörn för att titta på tävlingen, därav titeln. Kan säga att Sumphuvet är ett väldigt bra läge att vara på om man vill njuta av båtarna och komma dem nära.

Innehållet i boken kom till efter att jag dels läst Monica Antonsson välkända bok ”Mia, sanningen om gömda”  ( som kastade av Liza Marklund från hennes piedestal)  och dels att jag under flera år hört vad som pågår i förlags- och bokbranschen, och detta både fascinerade och gjorde mig förbannad. Under fyra års tid hörde jag skvaller från olika källor oberoende av varandra. Till slut kände jag att nu var det dags att börja snoka på allvar. Hur jag bar mig åt tänker jag inte avslöja, men att jag fick reda på mer än vad jag kunde ha önskat är helt klart. Som de flesta redan känner till bygger jag alltid mina deckare på verklighet och i Mord under Tjörn Runt, ( hädanefter förkortad till MuTR), har jag lagt verkliga händelser i händerna på overkliga gestalter. Därför är inte MuTR en sann berättelse, långt därifrån, däremot byggd på verklighet men under genren skönlitteratur. En helt annan sak.

Att jag aldrig hade fått MuTR utgiven av något erkänt eller ens mindre förlag är jag till 99 procent säker på för i boken trampade jag bevisligen på en jävla massa tår. En sak som förbryllat mig under många år är att det är väldigt många branscher i Sverige som fått påhälsning av grävande journalister och även teveprogrammet Uppdrag Granskning. Det gäller byggbranschen, livsmedelsbranschen, plastikkirurgi, bantningsbranschen, leksaksindustrin, konfektionsindustrin, godisbranschen, skobranschen, asfaltsindustrin, artistbranschen och listan kan göras ännu längre. Men, ja så kommer detta underbara men, mig veterligen har inte en enda grävande journalist i Sverige grävt djupare i förlags- och bokbranschen. En känd person i Sverige höjde rösten och hotade/ önskade att göra ett teveprogram om branschen och det var Bert Karlsson, känd som Skara- Bert. Detta efter att han 2007 startat ett bokförlag ” Heja Sverige”.  Samma år startade TV4 programmet Talang och erbjöd Bert Karlsson en juryplats och då verkade Bert ha glömt bort sina tidigare planer.

Nu vet jag inte om ”Heja Sverige” fortfarande existerar, men programmet Talang har sålts till TV3 och där ville de inte ha Bert Karlsson i juryn, så nu kanske han tar sig tid att göra en grävande undersökning om förlag- och bokbranschen, vem vet … Bert Karlsson gjorde ju som bekant en mycket populär serie om ”Matfusket” i svenska skolor som gick i TV4. Han och Peter Settman låg bakom det populära programmet ”Lotta på Liseberg” för att nämna ett av många projekt där Bert deltagit.

Nå, i vilket fall som helst släpps MuTR som ljudbok den 1 november. Uppläsare är den helt igenom fantastiske dramatenskådespelare och personligheten Reine Brynolfsson. När den kom ut 2010 inbunden, fick jag en mängd recensioner, men det var definitivt en som fastnade och som jag med vänner hade väldigt roligt åt och den skrevs av journalisten/ författaren Bo Lundin, på Sydsvenska Deckarspalten.

Och här är recensionen av Bo Lundin i sin helhet:

”Trögflytande
lågspänning

Ramona Fransson

Mord under Tjörn Runt.
Anomar förlag. 315 sidor.

Alla eventuella likheter i boken med nu levande personer är en ren tillfällighet försäkrar Ramona Fransson. För den som ögnat på den på sin tid livliga bloggdebatten kring Liza Marklunds Gömda kommer det dock inte som någon större överraskning att bokens kvinnliga mordoffer är författare till Jag gömde mitt barn eller att liket påträffas med en kniv uppkörd i analöppningen.

Jag har recenserat ett par av Franssons tidigare deckare, gillat berättarlusten och kritiserat det mer än lovligt tillkrånglade språket. I år har kanske en städ eller stödpatrull gått igenom texten för det är bara undantagsvis man hittar syftningsunderligheter som ”Hans tjocka mörkblonda hår verkade vara nyklippt och iklädd vit skjorta, vit slips och svarta byxor, stod det klart för Katarina att de klampat rakt in i en begravning.” Handlingen flyter trög och omständligt jämn tjock och spänningen i den röriga intrigen är låg på gränsen till obefintlig. De agerande är mediamänniskor i maktpositioner, vilket ger Fransson möjlighet att vädra sina livliga vanföreställningar om hur det går till i bok-, tidnings- och tvbranschen. De stora förlagen beställer vilka recensioner de vill ha, tv och recensenter lyder kuschat och belönas stundom med”en liten men väldigt dyrbar gåva”. Roligast är hon faktiskt när hon döper det makt fullkomliga förlaget till Orobánche, det latinska namnet för snyltrot.
Bokens titel är en ren tidsuppgift: med segeltävlingen Tjörn Runt har intrigen föga att göra. Den mördade kvinnliga författaren har förstås ljugit ihop sin bok en incestdömd man är förstås oskyldig och den luttrade kommissarie Thulin och hans medhjälpare har mer tur än de förtjänar när de via ”magkänslan” letar sig fram till sanningen.

BO LUNDIN”  Slut citat.

Den rödmarkerade texten är särskilt kul!

En annan recension av MuTR var så mycket bättre och den fick jag av Lasse Kronér:

"Jag kunde helt enkelt inte släppa den och läste precis ut den...Varför i hela helvetet har du inte sagt att du är så extremt begåvad.???? Jag älskade den, så bra plot och så fantastisk beskrivning av mediasamhället vi har idag. vilken skön bok, vilka sköna människor. Mest glad blev jag att Hasse i Lysekil fick vara med, vilken man. Du har min fulla aktning och jag bockar och bugar så att flinten skrapar i gruset över två dagars sträckläsning som gjorde mig otroligt glad. STRÅLANDE. " Slut citat.

Samma bok läst av två personer som båda har erfarenhet av branschen, men med två vitt skilda uppfattningar. Tja, så är det!

Två vitt skilda händelser fick mig att slutligen sätta mig vid datorn och påbörja MuTJ och det var en artikel i en dagstidning, minns inte vilken, där en journalist ondgjorde sig över de så kallade ”presenterna” som alldeles för ofta skickades ut till kulturrecensenterna tillsammans med boken de skulle recensera. I det här specifika fallet fick de en badhandduk med omslaget av boken tryckt på handduken. Den andra händelsen inträffade när jag skulle signera böcker i en bokhandel. I väntan på att det skulle bli min tur gick jag till personalrummet och tog en kopp kaffe. Där fanns en bokhylla med kommande och gamla böcker. Jag tog en av de nya böckerna för att läsa en stund. Ur boken ramlade ett papper. Det var från ett känt förlag, inte Bonniers, men relativt stort och välkänt. På pappret stod att den här boken kommer att finnas recenserad i nedanstående tidningar och tidskrifter, det var cirka tiotal tidningar. Där stod också när författaren skulle dyka upp i Go`kväll, hos Malou i Efter Tio, osv… datum och klockslag var angivet för alla jippon som skulle ske i samband med att boken skulle släppas. Boken jag höll i min hand,  jag tror det var mars månad, skulle bli utgiven samma år till höstens bokmässa. Alltså hade förlaget redan bokat in recensioner, soffbesök osv. minst ett år i förväg. Hur var det nu Bo Lundin skrev:  De agerande är mediamänniskor i maktpositioner, vilket ger Fransson möjlighet att vädra sina livliga vanföreställningar om hur det går till i bok-, tidnings- och tvbranschen. De stora förlagen beställer vilka recensioner de vill ha, tv och recensenter lyder kuschat och belönas stundom med”en liten men väldigt dyrbar gåva”.

Hoppas att alla som läser eller lyssnar på den kommer att ha lika kul som jag hade när jag skrev den.

Med vänliga hälsningar

Ramona

Är årets Bok & Biblioteksmässa i Göteborg den sista i sitt slag?

Så här såg det på en av dagarna på förra årets bokmässa i Göteborg.

Enligt uppgift ska det ha varit cirka 90 000 besökare. Hur dessa räknas är jag osäker på. Vissa har fyra-tre- tvådagars seminariebiljetter och är en person. Bevisligen är då den personen på mässan i fyra-tre-eller två dagar. Om den personen räknas som ett eller fyra besökstillfällen vet jag inte...

I vilket fall finns det en stor nyhet i år, som beroende på hur utfallet blir kanske är det som är framtiden, nämligen det "Digitala Torget". 

Alla som idag har läsplattor, iPads, smartphones, iPhones osv. och laddar ner sin musik, e-böcker och ljudböcker direkt till sina elektroniska prylar vet också, att alla de hundratals böcker, skivor osv. som finns på respektive pryl, inte väger mer än prylen självt. Detta i jämförelse hur det var när jag växte upp.

Känns ordet bananlåda bekant? Eller hur? Vid flyttider jagade vi alla bananlådor i livsmedelsaffärerna. Idag köper man behändigt nog flyttkartonger på Bauhaus för att nämna ett av alla ställen.

Men anledningen till att de flesta av oss på den tiden ville ha just bananlådor, var att de höll för den tyngd som böcker utgör.

Det finns en branschtidning som heter Svensk Bokhandel och nummer 13/13 30 augusti innehöll mycket intressant information om just e-bokshandeln. I Norge har e-boksförsäljningen fyrdubblats på ett år. Det som många fruktar är på gång just nu och det är att Amazon är i förhandlingar med Bokrondellen, Förlagssystem och flera andra förlag, så snart blir det magic.

Även Elib visar på rekordsiffror och Dagens Nyheters satsning på att ge bort sju e-böcker till sina prenumeranter har blivit en succé, enligt svb.se. Många inom branschen, och då menar jag inte bara förlag, utan också fysiska bokhandlare, kanske inte riktigt begrep hur stor den elektroniska marknaden skulle bli och att den växer konstant. En av dem som inte heller förstod sig på internet var socialdemokraten, tidigare vänsterpartisten, Marita Ulvskog, som yttrade följande om internet: "En fluga för ungdomar, som snart kommer att vara ett minne blott". Ja, numera vet vi vad som är sant om den flugan.

Som med alla förändringar kommer människor att bli arbetslösa. Så var det när vi gick från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Nu är vi inne i ett informations- och tekniksamhälle. Naturligtvis är inte allt som förändras till det bättre, men är det något jag lärt mig, är det att livet alltid är föränderligt och ingenting är beständigt. Många klamrar sig fast vid orden: Så här har det alltid varit så här ska det förbli! Klart att det inte funkar då!

Jag är nog född nyfiken och har alltid varit intresserad av vad som händer omkring mig, både på gott och ont, som det brukar heta. En sak som jag aldrig varit rädd för är att fråga. Det är inte dumt eller obildat att ställa frågor om saker man inte kan, snarare tvärtom, det är dumt att inte fråga! 

Nu ser jag fram emot årets Bok & Biblioteksmässa i Göteborg och dit är det faktiskt inte mer än två veckor plus en dag, då montern till förlaget kommer att ställas i ordning. 

Än är det pappersböcker som gäller, men frågan är om det blir så nästa år?  
   

Välkommen till anomaR Förlag AB med monter nummer D05:01

Ramona  

Svensk flyktingpolitik är en succé! Svensk flyktingpolitik är en katastrof!

Asylboende i Sverige

Ja, du läste rätt! Stämmer båda? Är båda fel?

Om man enbart läser gammelmedias papperstidningar och deras inlägg på nätet, och tittar på SVT är svensk flyktingpolitik en succé, något som alla borde ta efter och till gagn för alla.

Läser man däremot också till exempel Merit Wagers blogg, där miggorna, ( en benämning som Merit Wager gett de som arbetar med migrations- och asylfrågor får man en helt annan bild än den som återges i gammelmedia. Hur ska man tolka detta?

Så här kan det se ut i Clichy och Montfeirmel, franska förorter där många som fått asyl bor.

Så här ser det ut på Senapsgatan i Angered












Greklands asylmottagning

Tysklands asylmottagning










Här kan du läsa på Merit Wagers blogg vad miggorna har att berätta. Ett av de senaste inläggen är ett av veckans mest lästa:
"Personer som inte har varit i Sverige på flera år har under hela tiden de varit borta gladeligen lyft ersättningar av alla de slag." 

Så vad ska man säga och vad ska man tycka? Sedan finns det de som tycker att svensk flyktingpolitik borde bli humanare. Göteborgs Posten. 
Undrar vad som skulle hända om GP bjöd in miggorna att skriva i deras tidning anonymt, får de inte förbli anonyma får de sparken och blir stämplade som rasister.

Så läs och undra. Diskutera gärna! För om det är något Sverige saknar och saknat de sista femton år är en fri diskussion i ämnet flyktingpolitik. Men kom ihåg en sak som är väldigt viktig i sammanhanget. Det är inte en enda flykting som har skapat flyktinglagarna! Det är inte en enda flykting som har bestämt antal bidrag de får eller inte får. Det är Sveriges riksdagspolitiker och ingen annan som bestämmer!

Ramona

Onådiga luntan blir radioteater och har titeln: Utförsäkrad! Missa den inte!

Den här radiopjäsen ska jag inte missa! På SR P1. Det är berättelser tagna direkt ur verkligheten, framförd av skådespelare. Det kan hända alla, utom dirrar med fallskärmar, Generaldirektörer och politiska makthavare, för dom har sett till att dränera systemet tills sin egen fördel. Ett exempel: En kvinna med barn blir sjuk i leukemi. Hon har ett slitsamt arbete och under behandlingen kan hon inte arbeta. Arbetsgivaren kan inte heller ge henne andra arbetsuppgifter då hon inte är högutbildad. Det slutar med att hon tvingas säga adjö till barnen, de placeras, adjö till lägenheten, och hon tvingas leva på gatan och hos vänner. Hennes enda liv har raderats bort av dagens politiker. Den här radiopjäsen borde köras ner i halsen på dagens politiska maktelit, om inte annat på valdagen!

Här är länken till Facebook.

Jag är som elefanter! Jag glömmer aldrig!

Ramona

Leter du etter en villa / hytte på vestkysten av Gøteborg?

Klikk på linken nedenfor og du vil nå megler og kan se flere bilder:


Svensk Fastighetsförmedling

Suchen Sie einen Sommer Haus oder Villa in Schweden?

Nicht zu mieten aber zu kaufen:

Hier ist die Makler in Schweden und Bilder:

Svensk Fastighetsförmedling

Har du problem med acne? Lösningen finns i Tyskland. EU-medlemskapet betalar!

Idag har Aftonbladet en stor artikel om acne, vilket många unga har stora problem med.

Jag vet, jag var en av dem när jag var ung. Även jag blev erbjuden läkemedlet Roaccutan, och äter du den medicinen får du inte bli gravid, eftersom den är livsfarlig för det ofödda barnet. Jag som är ofrivilligt barnlös och året var 1992 ville inget hellre än att bli med barn, därför avstod jag från den medicineringen.
Jag hade stora bölder på ryggen, stora som femkronor. På en hudklinik i Sverige hade jag genomgått en allergitest och inget indikerade på att jag var allergisk. Dessa bölder gjorde att jag vid tillfällen när jag lutade mig mot en stolsrygg hade väldigt ont. Så jag blev erbjuden Roaccutan och när jag fick reda på biverkningarna tackade jag glatt nej!

På den här tiden arbetade jag på Stena Line, Göteborg-Kiel, Tyskland, och när jag var i Kiel gick jag till en hudläkare. ( Jag pratar flytande tyska) och beställde en tid. Nästa gång tog de prover. Jag hade en aning förhöjt testosteron, men inget som var onormalt. Läkaren skrev ut en flytande salva, kostade fem D-mark. Jag smorde in ryggen några gånger och vips var bölderna borta och kom aldrig åter.

Så vad säger detta? Jo, att tyska läkare har kommit sååååå mycket längre inom den medicinska vetenskapen inom en mängd områden, och tyvärr vill inte Sverige erkänna detta, hellre låter de sina patienter lida till och med dö... Ja, jag vet det är förjävligt men tyvärr sant...

Susanne Jelinek och jag arbetade tillsammans på Stena Line på färjan som gick mellan Oslo och Moss. Båda sökte vi tjänsten som receptionist. Susannes pappa var kapten med tysk bakgrund. Susanne fick jobbet och det gjorde mig ingenting för hon är en fantastiskt härlig kvinna. Men så insjuknade Susanne och i en sjukdom där svenska läkare slet och rev sitt hår. De hittade inte orsaken! Så vad gör svenska läkare i den situationen? Söker de hjälp över gränserna? Inte alls! Är de ute efter att rädda patienten? Glöm det! Allt handlar om prestige och därmed är du dödsdömd. Som tur var har Susanne föräldrar som engagerade sig och av en slump befann de sig i Tyskland på en föreläsning som beskrev Susannes sjukdom. Föräldrarna belånade sitt hus ( vi var inte med i EU på den tiden) och Susanne, som då redan räknats ut av Sverige och var förtidspensionär kom till Tyskland, behandlades och blev frisk.

Jaha, tänker du... så nu fattade svenska läkare... Hahahaha... inte ett skit. nu fick Susanne och hennes familj slåss som tokiga för att få tillbaka de pengar som de spenderat på få henne frisk. För inte i helvet ville svenska läkare erkänna att de hade haft fel... Det tog sex år, tror jag, innan familjen vann och med det vann hela den svenska befolkningen, eftersom detta blev loket som plöjde undan hindren för andra.

Så har du stora acneproblem, ta kontakt med Kiels Universitetssjukhus, de kan också engelska, och be om hjälp. Sveriges sjuka betongvård kommer att vara tvungna att betala... vägen är plöjd tack vare Susanne Jelinek och hennes familj!

Så glöm svensk sjukvård i frågan om acne! Ta kontakt med Kiels Universitetssjukhus och bli frisk med samma kostnad som ett läkarbesök i Sverige!


Ramona

Apropå ungdom och att få rynkor en dag

Att vara ung har sin tid och det är en evig undran om vad som ska ske i ens liv. Man tar mycket för givet och så ska det också vara. Bekymren kommer, var så säker...


De tre första bilderna är tagna 1992 av en granne till oss på Tjörn, fotograf Lennart Falk. Då var jag 36 år.

Det är kul att jämföra, tänka tillbaka, men också vara stolt att man får rynkor. De bevisar att du har skrattat och gråtit.

 Detta är taget i år i våras av fotograf Linda Lundqvist. Nu är jag 57 år och det syns, allt annat hade varit konstigt.


Ramona

Camilla Läckberg gnäller över Maria Montazamis uppförande...

Jag hade egentligen inte tänkt att skriva om detta, men jag kan inte låta bli. Det kittlar för mycket...

När Camilla började bli känd hade hon en blogg där hon skrev själv och besvarade inlägg. Hennes första bok Isprinsessan gavs ut av bokförlaget Warne som ligger i Partille. Boken var fylld av syftningsfel och annat som är vanligt i början, speciellt när ett litet förlag med små resurser ger ut den.

Författarkursen, som Camilla fick i födelsedagspresent av sin dåvarande sambo, hölls av författare/ journalist Peter Gissy.   

Därefter fick Camilla en mycket god idé, eller om det var någon annan som gav henne den, men det sägs att det var Camilla själv. Hon skrev ett brev till Bengt Nordin, Nordin Agency, sålde in sig själv och sin bok. Enligt Bengt hade han aldrig varit med om något liknande och tog sig an Camilla. Därmed öppnade sig alla de dörrar inom Sveriges kulturmedia som man behöver. Resten är historia...

Jag vill påpeka att jag aldrig läst något av Camilla Läckberg eller andra deckarförfattare vars böcker kommit ut. Orsaken är den att när jag själv började skriva deckare, vilket var i början av 2000 talet, lovade jag mig själv att inte göra det, eftersom jag var rädd att bli påverkad. Jag skriver inte det här för att bedöma hur eller vad hon skriver, utan hur hon uppför sig gentemot andra.

På Bok & Biblioteksmässan i Göteborg har jag varit varje år sedan 2007 och vid ett tillfälle träffade jag Camilla. Hon svepte förbi mig med näsan i vädret. Inte för att jag tror att hon visste vem jag var eller ens vet nu, men jag kan lova att när jag stiger ut ur en hiss och folk säger hej till mig, ja, då hejar jag tillbaka, även om jag inte känner personen i fråga.

När jag mötte Maria Montazami på B&B och hejade, fick jag ett glatt leende och ett hej tillbaka. Jag har mött många av Sveriges kändisar i olika sammanhang och ett kan jag säga, de flesta är jättetrevliga och hejar gladeligen.

Att läsa om hur Camilla Läckberg först skriver något kryptiskt på Twitter, ( hon verkar älska det sociala forumet bäst) att en av Hollywoodfruarna betett sig förjävligt mot henne, utan att nämna hennes namn skapades "JÄTTERUBRIKER" och man kan ju undra varför chefredaktörerna ville slå upp detta som en världsnyhet, men då ska man veta att samtliga kvällstidningar, utom Aftonbladet, ägs av familjen Bonnier och så också förlaget som ger ut Camillas böcker, Forum. Nu har den här händelsen vandrat fram och tillbaka i flera dagar på helsidor i kvällsblaskorna. Idag fick i alla fall Maria Montazami yttra sig och hon undrar, som jag också gör, hur man kan komma dragandes med detta nu, eftersom det påstådda ska ha hänt för sex månader sedan. Bra fråga! Kommer nog svar av Camilla imorgon...

I vilket fall är händelsen urbota fånig att överhuvudtaget skriva om på helsidor i kvällspressen, dag ut och dag in. Man kan ju tycka att det finns roligare och trevligare saker att skriva om på "Nöjessidorna", än att Camilla känner sig förnärmad. Hon kunde ju ha lyft luren! Kunde pratat med Maria personligen om hon nu kände sig kränkt. Nä, hon twittrar om det sex månader senare...

Här är artiklarna för den som vill läsa:

Jag blev oerhört besviken 

Camilla sårad av Hollywoodfru

Camilla: Motazami är falsk

Camilla sågar Hollywoodfrun på Instagram  


Artikeln som stod i dagens GT, där Maria Motazami berättar sin syn på det hela, ligger kanske på nätet i morgon för den som är intresserad.

Ha en trevlig helg!
Ramona

Tack till alla er som sågade mig för uppläsningen av mina deckare!

Fotograf Linda Lundqvist

Visst låter det lite konstigt att tacka tuffa kritiker, men i det här fallet är det sant och riktigt.

Egentligen tycker de flesta av oss sällan om kritik, även om den framförs på ett snällt sätt. När man dessutom får kritik som framförts på ett elakt vis blir man inte gladare.

I det här specifika fallet är jag tacksam för det.

På grund av den massiva kritiken tog förlaget tag i det här och lyckades kontraktera dramatenskådespelare Reine Brynolfsson. Välkänd inte bara för lysande teater och filmroller utan också för att Reine är en fantastisk uppläsare av böcker, vilket har resulterat i succé för de deckare som hittills är klara och fler är på väg.

Än en gång tack!

Ramona

Anser Fatima Doubakil att hedersvåld och könsstympning är barnsligt?

Blir arg på Fatima Doubakil som fnyser åt hedersvåld och könstympning, eftersom hon försvarar den förtryckande och av män skapade religiösa symbolen, slöjan, hijaben, burkan osv... Vad hände med Fatima från 2008 som den första bilden visar till Fatima några år senare. Varför hyllar hon ett religiöst kvinnoförtyck? Är det för egen vinnings skull? För det kan definitivt inte vara för alla kvinnors skull. Mig veterligen finns det inte en enda kvinna på den här planeten som inte vill leva med samma rättigheter och skyldigheter som män. 

Gör du?

För mig är det fullständigt obegripligt att Gudrun Schyman F!, Åsa Romson Mp, Veronica Palm (S) och Gina Dirawi tar på sig ett plagg som klart och tydligt skapats av män enbart för att trycka ner kvinnor.

Att sedan TV4 enbart låter Sara Mohammad, ordförande i GAPF, "Glöm aldrig Pela & Fadime", komma till tals i 1-5 sekunder i denna så viktiga fråga är obegripligt. Urusel journalistik.

Varför visar ni inte den internationella nyheten att en flicka blott 15 år ung hellre tog sitt liv än tog på sig den förhatliga slöjan?

1. Samtidigt som S-kvinnor, Mp-kvinnor och andra politiska kvinnor gör halleluja för Hijab, tar en ung kvinna i Egypten livet av sig, enbart för att hon inte vill tvingas att bära Hijab. Är svenska politiska kvinnor naiva eller bara outbildade?
   

   http://english.alarabiya.net/en/News/middle-east/2013/07/17/Egyptian-girl-refuses-to-wear-hijab-and-shoots-herself-to-death.html

 

Varför mörkas det som alla borde få se? Men å andra sidan verkar det som att fler och fler oavsett ålder kollar på nätet, läser och förkovrar sig i det som svensk media inte vill låtsas om att det existerar.

Idiotiskt!  

Ramona

Idag den 19 augusti 2013 skulle min älskade mamma ha fyllt 80 år!

Mamma på Tjörn på besök hos Ute söndagen den 27 juni 2010

Under flera veckors tid har GT skrivit om Sahlgrenska och missarna när det gäller cancer. Förra året hade Aftonbladet en lång serie i samma ämne.

Ja, min mammas död i cancer kan också räknas in i kategorin "missar".

Personalen som skötte om mamma på onkologen var det inget fel på, tvärtom, men läkarna som hade ansvaret missade grovt.

Anmälde jag detta? Nej, jag orkade inte och vad tjänar det egentligen till? Svaret på det kan jag se när jag läser om ständigt återkommande brister trots att andra drabbade anhöriga har anmält.

Vad händer om en läkare blir fälld? En prick i protokollet, and same business as usual. Jag är övertygad om att på grund av bristen på kompetenta läkare, (tacka eller anklaga läkarförbundet det) får sällan eller aldrig en läkare sin legitimation indragen. Skillnad mot sjuksköterskor, som oftare drabbas av indragna legitimationer.

Jag minns vår sista nyårsafton tillsammans. Året var 2010. Mamma hade svårt att äta, hade gått ner i vikt och det gick tydligt att se döden satt vid hennes sida. Mamma sa att det var tråkigt att inte få uppleva sin åttio års dag. Hon hade alltid önskat att få bli minst åttio. För min del hade jag tunghäfta och visste inte hur jag skulle bete mig. Kunde inte prata om döden även om vi alla visste vad som väntade inom en snar framtid. Kramade och pussade mamma och när Jan Malmsjös röst dånade ut från teven och förkunnade det nya årets ankomst, skålade vi i champagne och önskade varandra ett Gott Nytt År, och man kan ju undra varför man utbrister dessa förhatliga ord i detta ögonblick, när vi alla var medvetna att det inte skulle bli ett gott nytt år.

Jag saknar mamma och även min styvfar, som gick bort 2009, varje dag. Det bara är så. Livet blev annorlunda och det fattas något som inte kan fyllas med annat. Men vi människor måste lära oss att leva med sorgen och saknaden, men inte bygga ett bo för den.

Thommy och jag besöker Askelunden, där både mamma och min styvfar ligger. Det gör vi med jämna mellanrum eftersom, vi inte bor så långt därifrån. Också det är en skön känsla för mig, att jag är närmare dem där än på Tjörn. Många kanske undrar hur det kommer sig att jag har så starka band till min mor och det är en lång berättelse. Men jag har inga barn, umgås inte med någon ur släkten. Mitt liv är mina vänner, böcker och min älskade man Thommy och vofsingen Lina.

Ramona

En ros till dem var från oss.

En del av Askelunden, som skaparna gjort till ett vackert rofyllt ställe.

Här kan man slå sig ner på bänk och känna närvaron av de man älskat och förlorat.
















Ramona & Thommy

Så här kommer många se ut när de ler i Sverige om 20 år!

Varför säger jag så? För att det är sant.

Hur många familjer i Sverige idag har råd med regelbunden tandvård?

Minns du att det var på förslag om att tandvården skulle ingå i högkostnadsskyddet? Att tänderna skulle vara en del av resten av kroppen?

För visst är väl tänderna en del av kroppen. Får du svullna läppar, halsont, bihåleinflammation, problem med näsan eller annan del i ansiktet går du till vårdcentralen och får betala mellan 100 -150 kronor, men om du får problem med tänderna blir du ruinerad om du inte har ett arbete eller rika släktingar som ska stå för kostnaden enligt socialtjänsten, åtminstone enligt de uppgifter jag har fått.

Vad är det som gör att våra högdjur till politiker inte begriper att friska tänder är livskvalitet? Att inte kunna le, att inte kunna tugga maten och inte få lov att känna sig frisk i munnen är fruktansvärt.

Den som börjar med en insamling på ett 90-konto där pengarna enbart ska gå till fattiga svenskar som behöver tandvård kommer jag omedelbart att skänka en slant. Men bara om jag vet att pengarna enbart går till de som behöver tandvård. Jag skänker inte längre ett enda öre till Röda Korset eller andra så kallade biståndsinsamlingar för jag är trött på att se hur de som styr organisationerna roffar åt sig. Jag skänker bara pengar till de organisationer där jag kan kontrollera att pengarna går dit de ska.

Är inte alla i Sverige som kämpat, betalat skatt och slitit ett helt liv värda att få ett friskt leende?

Ramona