Senaste teve-intervjun 2015

måndag 14 december 2020

Veckan som gått har nummer 50 år 2020

Jag har inte skrivit på min blogg på väldigt länge men nu ska jag försöka ändra på det.
Varje måndag kommer " Veckan som gått" att publiceras på Facebook, Twitter och på nätet. 

Det kommer att bli en blandad kompott av vad jag själv pysslat med under veckan som gått, politik, det vidriga viruset corona, och hur brott påverkar människors liv. Detta beror på att alla mina deckare är verklighetsbaserade.

Låter det trist? Då säger jag tack för det korta besöket. Annars hänger du kvar och läser vidare.


Just nu befinner vi oss, maken och jag, i Puerto Rico på Kanarieöarna. Det är en av sju öar med Las Palmas som huvudstad. Vi reste hit redan den 25 oktober och än så länge känns det betydligt tryggare att vara här både ur corona- och brottssynvinkeln.
Poliser syns dygnet runt överallt, och här är det lag på att använda munskydd så fort du lämnar ditt boende.

Om du sätter dig någonstans och fikar är du tillåten att ta av dig munskyddet när din dryck kommer på bordet. Nästan alla håller också avstånd. Med nästan menar jag att det är vissa som tror mer om munskyddets tillförlitlighet än vad det förtjänar, även om det skyddar. Något som Tegnell på Folkhälsomyndigheten slår ifrån sig, som falsk trygghet, utom om det uppstår trängsel. Är Sverige det enda land i världen där trängsel är något ovanligt? 


 


Här står jag framför en plastgran som placerats
utanför den nya livsmedelsaffären Spar


De första veckorna var det ovant med munskydd men nu har det blivit en vana. Vi har en vardag här precis som den vi har i Sverige. Skillnaden är att vi slipper vinterkläder och mörker, och att levernet är mycket billigare.

Vi försöker också att lära oss spanska eftersom vi anser att bor du en längre tid i ett annat land är det din skyldighet att försöka lära dig tala och förstå språket.

Bristen på turister på samtliga öar är en katastrof för kanarierna. Här på Gran Canaria saknas 88 % av turisterna, och eftersom så många lever på detta är arbetslösheten gigantisk.

Tre fredagar på raken har kanarierna, och alla som vill delta, haft demonstrationer där de dels är förbannade på regeringen i Madrid och dels på den massiva strömmen av ekonomiska migranter som kommit i tusentals till ön. Dessa har inkvarterats på fyrstjärniga hotell med all inklusive. 

Men nu har utvisningarna påbörjats. Artikel av Dag & Natt. 

Fredrick Federley 

En historia som till slut briserade även i SVT och TV4 efter att ha legat på nätet i en vecka, är skandalen med Europaparlamentarikern Fredrick Federley. De som avslöjade honom är nätsajten "Stoppa pressarna". 

Ett uttalande av Federley som stör mig alldeles kolossalt är: Det är fruktansvärda brott. Jag mår fysiskt illa bara att tänka på det, säger Fredrick Federley till Dalarnas tidning

Det uttalandet klingar falskt i mina öron.
Om det hade varit sant hur kunde Federley ens tänka tanken att släppa in detta monster i sitt hus?

Många har varit ute på nätet och försvarat Federley. En del som inte visste hela bilden har efter det ändrat sina ömkanden. Andra står fast vid att det är synd om Federley. Ytterst få har bekymrat sig över de barn vars liv förstörts av Federleys vän. Och dessutom är inte det monstret den ende pedofilen i Federleys umgängeskrets. Han hade tre monster i sin bekantskapskrets. Hur blir man "vän" med pedofiler?

Federley har numera avgått från politikens värld, men är enligt vissa centerpartister välkommen tillbaka.

Jag minns den totala kollapsen för både Paulo Roberto, Martin Timell och även goa Lasse Kronér efter #Metoo rörelsens framfart. Men när det gäller Federley låter det annorlunda. Hur är det nu som vänster gärna uttrycker det: Allas lika värde?

Vad gäller andra brott i Sverige som står likt spön i backen är Jens Ganman, författare, satiriker och tidigare medarbetar på Sverige Radio, någon jag uppmanar alla att läsa. Det gör man enklast på hans Jens Ganmans Facebook sida. Dels gör Jens bokslut på månadens brott och dels skriver han satir över dagens politiska händelser. Jag har många gånger skrattat gott! Men också gnisslat tänder av ilska över hur brottsoffer behandlas i Sverige.
Enkelt svar: Ruttet!

Till dags datum har coronaviruset tagit livet av 7514 i Sverige. I Norge 387 och i Danmark 927. Jag undrar vad de gör rätt och Sverige fel. Men den frågan är omöjlig att få svar på av Tegnell. Hittills anser han inte att något gjorts fel. Vi lär väl få en hel hög med utredningar när denna farsot är över.
Avdankade politiker brukar alltid få dylika utredningar i sina knän, så de kan tjäna ytterligare tusenlappar på menlösa svar.

Utredningar borde alltid göras av totalt oberoende personer. Men oftast har de anknytningar till socialdemokraterna och får dem som en slags belöning för lång och trogen tjänst inom partiet. Likt när det ska utses nya ambassadörer. 

 

Puerto Rico

 
När jag skriver detta är det lördagen den 12 december. Jag sitter på altanen och det är 24+ men molnigt. Vi har precis gjort klart Melodikrysset som vi roar oss med på lördagar och det gör vi även hemma. Självklart fuskar jag med att ta fram svaren på nätet. Annars skulle vi aldrig klara alla frågorna.
Det är ganska lugnt utomhus. Inte mycket folk i omlopp. Vi bor mittemot det gamla shoppingcentret som de håller på att renovera. Detta arbete påbörjades i september 2019, och ingen visste då vad som komma skulle. Men vardagar jobbar de på. Även om jobbarna i jämförelse med Sveriges är dåliga på att ha på sig skyddsutrustning som till exempel hörselskydd. Men nu är vi i Spanien. Jag ringer inte facket. Hade jag inte gjort i Sverige heller.

Den nya välkomstskylten för shoppingcentret


Det finns en del sidor på Facebook som handlar om Kanarieöarna, Gran Canaria och även just Puerto Rico. De är intressanta att läsa. Många längtar att få komma hit, andra är på väg och en del har redan anlänt. Men det är kommentarerna som är de roligaste.       

När någon skriver att de ska resa hit blir en del folk hysteriskt upprörda och kastar ur sig en mängd anklagelser. De blivande resenärerna kallas egoister och oansvariga. Men nu är det så att före du ska sätta dig på planet hit skall du visa upp antingen ett PCR- test som bevisar att det är inte mer än 72 timmar eller så ska du ta ett antigentest.

Naturligtvis kan alla bli smittade efter att testet tagits. Dessutom är inte testerna alltid att lita på. Testmetoden togs fram med raketfart och godkändes lika snabbt av WHO.
Presidenten i Tanzania testade bland annat en papaya och svaret var: Covid.   

För vår del så håller vi oss till reglerna och träffar vi andra har vi på oss munskydd och håller avståndet. Och än så länge känner vi oss okej.

På TV4 i morse satt en av alla experter som bjudits in över denna covid-period. Och han påstod att viruset redan muterat 10.000 gånger. Hur det går ihop med ett vaccin, det vete sjuttsingen.

Jag sitter också och väntar på att få tillbaka mitt manus från min lektör och korrekturläsare Mia Raunegger, som också är formgivaren för de flesta av mina verklighetsbaserade deckare. Detta blir min 20:e bok. Ett slags jubileum.

Ända sedan jag skrev min första verklighetsbaserade deckare: Dyrbar kärlek så har nästan alla blivit recenserade av BTJ, som recenserar cirka 25% av de böcker som skickas in.

Men när den andra boken i min nya serie med kriminalkommissarie Hassim Wiklund och hans schäferhund Akkila, "När ondskan talar", skulle recenseras återkom de från BTJ, Bibliotekstjänst beläget i Lund, och sa: Recensionen är så negativ att vi inte tar med den i vårt bibliotekshäfte, som skickas ut till samtliga kvarvarande bibliotek i Sverige.

Min fråga blev då: Kan jag åtminstone få läsa recensionen? Svaret blev: Nej.
Jag ska ska ärligt säga att jag blev både förvånad och förbannad. I mitt stilla sinne undrade jag över orsaken till detta. En mycket stark berättelse där offret var ett litet barn och jag hade kontakt med offrets mor. Hur kan man få den historien att bli negativ?
Den bevisade än en gång enbart det jag alltid har tyckt, att straff i Sverige utdelas enbart till offren. Aldrig till monstren som står för förstörda liv.

Det kändes som om att den här recensenten var någon som är på monstrens sida och står långt till vänster politiskt där melodin är: Släpp fångarne loss det är vår!

Nåväl, jag försöker att nå ut till mina läsare genom sociala medier, som nu med min blogg. Och det har lyckats hittills, vilket gläder mig och gör mig tacksam. Jag brukar uppmana alla att inte bara köpa mina böcker utan låna dem också. Har inte ditt bibliotek mina böcker, beställ dem. De tar in dem om du vill.

Ha det nu så bra du kan och så hörs vi av måndagen den 21 december. 

Och var rädda om varandra.


     

       

Detta är en av alla otroligt vackra juluppsättningar
som olika konstnärer installerar på olika ställen på Gran Canaria.
Den här bilden har jag lånat från en Facebooksida.  




torsdag 30 juli 2020

Familjen av Johanna Bäckström Lerneby

Familjen är berättelsen om klanen och imamen Abu Nizar som kom från Libanon på 1980-talet och som styrde och säkerligen fortfarande styr Angered, men naturligtvis hävdar motsatsen. Namnet är fingerat men den som vill veta det rätta namnet på denne imam med sin jättesläkt så går detta att hitta på Flashback.

Denna klan är naturligtvis inte den enda i Angered Göteborg. Det finns förgreningar till hela Sverige och till och med i Västeuropa. De lever i ett parallellsamhälle men återigen de förnekar detta.

Väldigt få av denna släkt har ett riktigt arbete, de lever på bidrag och av att sälja droger till medelklass-Svensson som dumt nog uppmuntrar till all gangsterverksamhet i Sverige och Europa.

De kallar sig för rättrogna muslimer och utövar ramadan, ber fem gånger om dagen osv. Men i själva verket är de en maffia. Det ordet avskyr Abu Nazir och hans ättlingar. Abu Nazir kallar sig "problemlösare".

Deras "familjeadvokat" Edip Samuelsson bör ha gjort sig en förmögenhet på att ständigt kallas in för att försvara någon ur familjen. Hans villa är värderad till drygt 9 miljoner ...

Dessvärre har den svenska polisen använt sig av Abu Nizar för att "lösa problem" som polisen inte mäktade med. Detta gjorde att Abu Nizar ansåg sig ha rätten att lösa problem inom en mängd brottslig verksamhet. Att familjer köpte sig frihet och betalade Abu Nizar hundratusentalskronor var och är inte ovanligt.

Det sker mycket i Sverige som dessvärre få vet om och dessa bryr sig inte heller för närvarande. Den dagen de drabbas kommer de att vakna, alldeles försent.

Jag slukade den här boken. Kunde helt enkelt inte lägga den ifrån mig. Om du vill läsa om verklighetens Sverige och hur det (inte) fungerar i vårt rättssystem ska du definitivt läsa den.

BOKUS https://www.bokus.com/bok/9789189061156/familjen/


Ytterst välskriven och otroligt intressant.

Ramona Fransson



 



 

torsdag 26 december 2019

Tomas Åberg/Bergström vs Ramona Fransson Muntligt förhör och rättegång Årskrönika

Mitt fantastiska ombud Ola Bengtsson och jag
Jo tack, nog blev 2019 ett händelserikt år. 
Man lär sig alltid något nytt.

Jag hann också med att få ut första delen av min nya verklighetsbaserade fristående deckarserie HW & Akkila Sugardaddy. Detta eftersom kriminalkommissarie Greger Thulin gick i pension efter 11 böcker. Däremellan kom också trilogin Leah Quiller. Andra delen med kriminalkommissarie Hassim Wiklund och hans schäferhund Akkila, "När ondskan talar" släpps den 23 mars 2020.     

Det började med att Joakim Lamotte hörde av sig via pm och undrade om jag hade fått en stämningsansökan om förtal av Tomas Åberg/Bergström.

Jag blev väldigt förvånad av frågan och svarade: Nej, det har jag inte. Men du kommer att få en, skrev Joakim, och mycket riktigt. Om det var samma dag eller dagen efter minns jag inte, men det tjocka kuvertet från Göteborgs tingsrätt damp ner i brevlådan.

Till saken hör också att Tomas Åberg först polisanmälde Joakims artikel, men polisen lade ner anmälan. Om det kan ni läsa här, som Joakim Lamotte skrev den 24 april i år.



Vad var då orsaken till att Tomas Åberg stämde mig för förtal? Jo, jag hade delat den här artikeln som handlade om Tomas Bergström/Åberg Joakims inlägg från hans Facebook sida.  som han lade ut den 24 oktober 2018.


Och artikeln delade jag till Facebookgruppen: Stå upp för Sverige ( utan Markström) och till Facebookgruppen: Sverigedemokraterna och Jimmie Åkessons trogna vänner, och även min egen sida. Där jag skrev i rubriken att han (Tomas Bergström/Åberg) var en dömd djurplågare och värsta bedragaren. Tomas Bergström/ Åberg var inte dömd, men däremot hade Länsstyrelsen ålagt djurförbud mot honom. Men jag var övertygad om att han var dömd, eftersom jag inte visste att Länsstyrelsen kunde utfärda djurförbud utan en dom i domstol.

Några få meningar ur Kontrollrapporten av Länsstyrelsen den 23 januari 2013:

"När Länsstyrelsen kom till angiven adress och knackade på dörren pratade du i telefon och bad Länsstyrelsen vänta till dess du var klar. Efter en stund kom du ut varpå Länsstyrelsen förklarade sitt ärende. Du berättade att du hade en buss att passa fem minuter senare då du skulle till läkaren. Du gick återigen in i bostaden för att ordna skjuts till läkaren på annat sätt. Du uppgav att din sambo skulle komma och hämta dig senare och att du kunde följa med Länsstyrelsen och titta på jakarna."

"Under kontrollen ombads du ge ett utlåtande av tjurens kondition och du menade att den var fin. Länsstyrelsen påpekade att djuret var under normalt hull vilket du inte ansåg stämde."

Och den 23 januari 2013 beslutade Länsstyrelsen att de omhändertagna jakarna skulle avlivas.

( Jag har sett fotona men avstår från att lägga ut dem då mitt hjärta brister vid åsynen av djur som plågats ihjäl av sina ägare) 


Dagen efter den 24 januari omhändertogs också samtliga grisar. I dokumenten framgår också att Tomas Bergström/Åberg inte hade kontroll på varken antalet grisar eller jakar.



Den 2 mars 2018, alltså sju månader innan Joakim lade ut sin artikel, skrev Katerina Janouch ett inlägg om Näthatsgranskaren: Där jag skrev följande i rubriken tillsammans med Katerinas artikel och delade den på min sida:

Näthatsgranskarna! Vilka är de egentligen och vems agenda följer de? Om man läser detta inlägg pekar deras arbete åt ett håll.

Och framförallt är detta vad jag i allra högsta grad skulle vilja kalla ett försök till valpåverkan.
Och jag minns vad jag kände redan för ett år sedan och det var att detta valet kommer bli det smutsigaste vi, som varit med länge, fått uppleva. Och nej, det är inte Putin som är problemet!


I Katerinas artikel nämndes inte Tomas Åbergs namn.

Sedan var det dags för det muntliga förhöret i Göteborgs Tingsrätt den 2 september, och tack vare att jag lade ut stämningsansökan på Twitter fick jag kontakt med flera som erbjöd sig att bistå och det var Ola Bengtsson som var och är vid min sida hela vägen.

Tomas Åberg hade 8 punkter vid det muntliga förhöret från Joakim Lamottes artikel, som han anser framställer honom som klandervärdig och brottslig.

Men återigen: Jag skrev inte artikeln. Det gjorde Joakim Lamotte och han är en erkänd journalist, vilket inte Tomas Åberg håller med om. Tvärtom.

Hädanefter skrivs Tomas Åberg som TÅ.

I det muntliga förhöret lade TÅ ut sina argument och ville att jag skulle betala honom ett skadestånd på 10 000 kronor och skriva en ursäkt om honom på min Facebook. Det blev nej!

TÅ:s förklaring till att han lät djuren dö av svält och törst var att han var mobbad på sin arbetsplats, mådde dåligt, sjukskriven (polisassistent med uppdrag att arbeta med mängdbrott) men som också enligt TÅ kom att omfatta grövre brottslighet, och TÅ JK anmälde också sina chefer. Hur det ärendet avlöpte vet jag inte, men på rättegången i Göteborg den 16 december påstod TÅ att han fått 30 månadslöner plus ett skadestånd på 70 000? och att han sade upp sig från sitt jobb.

Vid rättegången, som hölls i Göteborgs tingsrätt den 16 december, åberopade TÅ återigen att Joakim Lamotte inte var journalist eftersom ingen seriös tidning vill anställa honom. Då tycker jag att TÅ ska lyssna på Hanif Balis podd God ton där han intervjuar Joakim Lamotte.  Där framgår klart och tydligt orsaken till varför Joakim Lamotte INTE vill eller ville ha någon fast anställning på SVT/ SR.  Joakim Lamotte är, enligt min uppfattning, en av de få ärliga journalister vi har kvar i Sverige som är frilansare.

De statligt anställda så kallade journalisterna, som alltså betalas med våra skattepengar vare sig vi vill eller inte, är livrädda att säga fel saker eller tycka fel, och med fel menar jag sanningen. För i statsapparaten är sanningen farlig. Och som bekant så är det alltid sanningen som dödas först när ett land befinner sig i ett krigstillstånd.

TÅ:s framställan under rättegången framgick, utan att jag hörde några tveksamheter, att alla andra har fel och TÅ har rätt. Det enda han "erkänner" är djurförbudet, men allt annat är andras fel.

När Peter Springare skrev sitt numera välkända Facebook-inlägg: Jag är så jävla trött ... 

Då skrev TÅ eller blev intervjuad 20 februari 2017 av Nyheter24.se "Kollega med Peter Springare: 90% av de jag utredde var svenskar" 

Artikeln undertecknades:

Tomas Bergström
Fd utredare södra länsdelen Örebro län


Som svar på TÅ
skrev Peter Springare detta inlägg på sin Facebook-sida den 17 februari 2017:

"En sak till bara innan jag stänger ner för ikväll och går och laddar inför tisdagens möte med GW.
Jag har under veckan sett en mängd delningar av ett inlägg från Tomas Bergström, vilken påstår att han jobbat i samma län som jag och att han jobbat med grova brott. Han säger att han inte har samma bild som vad jag har. Det håller jag helt med Tomas om. Anledningen är att han arbetade som utredare i Hallsberg för ca 7-8 år sedan. Han blev väldigt illa behandlad av arbetsgivaren och slutade som polis och flyttade till Afrika. Hans öde finns beskrivet i boken "En svensk Tiger" och jag rekomenderar verkligen att läsa den boken om hur chefer inom polisen behandlar sina anställda.
Att Tomas inte har samma bild kan nog förklaras med att det är många år sedan han jobbade som utredare och han har aldrig jobbat med grova våldsbrott på grova brott i Örebro. Däremot har han jobbat med att utreda mängdbrott några år, hos dåvarande närpolisen i Hallsberg. Kanske med ett och annat lite grövre brott. Så någon större insikt i problematiken jag tagit upp har nog inte Tomas. Och sådan insikt får man inte heller om man inte kontinuerligt över tid jobbar med den kriminalitet som jag gör och har gjort sedan mitten av 90-talet." Slut citat.

Just boken "En svensk Tiger" av Hanne Kjöller som mitt ombud Ola Bengtsson hade med sig till det muntliga förhöret, där han frågade TÅ om det som stod i boken om TÅ var att anses som sant, svarade TÅ ja, men när Ola Bengtsson läste upp några meningar i kapitlet som handlade om TÅ förnekade han att just det var sant.

Och vad det gäller resan till Tanzania som kom ungefär samtidigt efter att Länsstyrelsens varit på besök på hans gård, utfärdat djurförbud och att fallet skulle upp i domstol, drog TÅ till Tanzania och slår man hans tidigare efternamn med Tanzania får man upp detta:
17 aug. 2015 - Tomas Bergström · @TomasBergstrm. Bor i Sverige och Tanzania, jobbat som polis, dagisfröken, professional hunter, internatrektor bland ...

Men sidan finns inte längre.

Orden: Professional hunter, ställer dock en del intressanta frågor ...





Jag vill också varmt rekommendera boken: Peter Springare polis - om ett stressat våldsmonopol

Det har också visat sig att Näthatsgranskaren anmälts till Datainspektionen
24 maj 2018 och ska granskas, men hur det har gått vet jag inte.

Och den 6 mars 2018 var allas vår grävling Rebecca Weidmo Uvell på grävhumör och detta var vad hon fick fram om Näthatsgranskaren.
Så när jag väl blev stämd av TÅ har jag letat och även fått mycket hjälp av andra att gräva fram både det ena och det andra.

Även Katerina Janouch grävde fram en del intressant information om TÅ den 7 oktober 2019, som du kan läsa här:
"Så har Näthatsgranskaren Tomas Åberg gjort förföljelse av pensionärer till en affärsidé."

En som också grävt om TÅ är Kjell Böhlin, så till den milda grad att TÅ anmälde honom för trakasserier och polisen åkte hem till Kjell Böhlin och beslagtog hans dator med mera. Det berättade Kjell Böhlin om på Twitter. Hur det ärendet gått vet jag inte. Men nog trodde jag att det var okej att granska en offentlig person, som TÅ är genom att ha varit med i SVT och Radio och skrivit artiklar utifrån sin position i Näthatsgranskaren. Då får man faktiskt finna sig i att bli granskad.

Dessutom skrev Joakim Lamotte detta inlägg på sin Facebook sida den 3:dje april i år, där han återigen berättar vad han tycker om att TÅ anmäler oss som delat artikeln, och då hade Joakim Lamotte fått reda på fem stämningar, varav antagligen en av dem var min.


Naturligtvis är också flashbackarna framme och skriver om Näthatsgranskaren. Men där blir det svårt att få fram vilka de är eftersom sekretessen på namnen som är bakom avatarerna är mycket stränga.

Jag exploderar alltid av ilska när jag hör talas om djurplågeri och djurplågare, eftersom i mina ögon är djur som vi människor tagit på oss uppgiften att sköta om helt i våra händer och vi är 100 procent ansvariga.

Den enda ursäkten jag kan godta är att du som djurägare ligger stendöd i din stuga, inte har anhöriga som kommer på besök på månader eller har grannar som inte bryr sig om dig, och därför dör dina djur eftersom du dog före dem. Utöver det godtar jag inga ursäkter! I mina ögon är detta inte människor, utan vidriga monster!

TÅ åberopar också yttrandefrihet när han klandras av sina polischefer, eftersom han varit i riksdagen och talat till riksdagsledamöterna, pratat i radio och skrivit artiklar om hur illa TÅ anser att hans avdelning sköter sina uppdrag, och detta i egenskap av polis, inte privatperson. Hans chefer ifrågasatte inte hans yttrandefrihet men ville gärna i förväg veta vart han tänkte ta vägen eftersom de blev uppringda av media och hade ingen aning om vad han sagt eller vad det handlade om, och som polis har du vissa regler att följa om du ska uppträda i uniform och prata i egenskap som polis. 
Märkligt, tycker jag, att TÅ vill värna sin yttrandefrihet, men inte vill ge samma yttrandefrihet till andra.

I vilket fall så har jag tack vare stämningen både fått reda på och tagit reda på en mängd information om både Näthatsgranskaren som organisation och TÅ som person, som jag utan stämningen aldrig ens brytt mig om.

Jag vill också förtydliga, om nu någon trodde annat, att jag är helt emot hat och hot mot människor oavsett etnicitet, kön, sexuell tillhörighet eller religion. Däremot ska alla få lov att kritisera politiska partier, ministrar, myndigheter och religioner utan att det ska kallas näthat. Det är yttrandefrihet, som visserligen har krympt i Sverige men står inskriven i grundlagen.   

Och ovanstående inlägg är från det hat och hot som Joakim Lamotte alltid får i samband med sina inlägg eller reportage. Är det någon som vet om Näthatsgranskaren anmält personen för näthat och hot?
 
Nedan är det LO-toppen Mats Eriksson, gift med Ann Linde som har mer sympatier med de maskerade monster på Kronogården, som han kallar "snorungar" än vad Mats Eriksson har för Joakim Lamotte. Vet någon om Mats Eriksson har fått sparken för det här?  

Nedanför Mats Erikssons inlägg är vad Joakim Lamotte skrev apropå polisanmälan av TÅ mot Joakims inlägg.





Det jag upplever som ytterst underligt i Sverige är att vissa föreningar och journalister enbart jagar privatpersoner och etniska svenskar för näthat och anmäler dessa. Det finns rasism från annat håll också, men dessa verkar inte vara intressanta att anmäla för hat och hot.


Nu mina kära läsare önskar jag er ett gott slut och ett Gott Nytt år 2020, och domen i mitt fall med TÅ kommer att avkunnas den 13 januari klockan 11.00.

Ramona


















måndag 25 november 2019

Aron Flam "Det här är en svensk tiger" Recension

Detta är en gedigen bok på 461 sidor och den var inte bara rolig, Aron är komiker, utan också intressant genom att den berättade historien om socialdemokraternas så kallade "neutralitet" före, under och efter 2:a världskriget.

Jag börjar med några rader ut boken om kommunisternas älskling Karl Marx.

Och Aron Flam har inte hittat det mesta av informationen i Sverige, eftersom de kilometer långa hyllarkiven i Sverige hade "gallrats" ur till att bli några meter. Varför förstår man när man läst boken och av titeln.

I den amerikanska kongressens bibliotek som finns tillgänglig på nätet hittar man artikeln " The Russian Loan" ( Det ryska lånet).
I den artikeln skräder inte Marx inte orden. Han förklarar att varje världsledare styrs av en judisk bankir, bankiren Rotschild styr Österrike-Ungerns kejsare Frank Joseph och Frankrikes kejsare Louis Napoleon kontrolleras helt av sin judiske minister Fould. Den ryske tsaren är i händerna på juden Stieglitz.

Dessutom var det känt att Marx aldrig kunde sköta sin egen ekonomi utan levde på sina kvinnor. Och detta förklarar varför kommunister, och numera vänsterpartiet, alltid haft svårt för dels kapitalism och dels för judar. (min anm)

Sedan kommer vi till den berömda Muftin, som nog många hört talas om. Bilden av Muftin tillsammans med Hitler har vid ett flertal tillfällen tagits bort från nätet efter anmälningar, och det är inte svårt att gissa vilka som anmäler.

" Muftin hade inlett sin kontakt med Hitler redan 1933, i anslutning till att nazisterna tog makten, då han i ett telegram gratulerat Führern till det nya jobbet. I Berlin fick han istället bli Fürherns och Tredje rikets röst i arabvärlden. I radiosändningar från Berlin hjälpte muftin Hitler sprida det nazistiska evangeliet över hela Mellanöstern. Utöver sina propaganda-insatser tillhandahöll al-Husseini tredje rikets råd och tips om Förintelsen -- som han varmt hyllade. Han hjälpte till att rekrytera muslimer till SS och grundade en bosnisk SS-division som tränades för att påbörja Förintelsen i Palestina så fort Rommel besegrat Montgomery i Nordafrika. I ett radiotal 1943 sammanfattade Muftin sin syn på judarna:

"Juden är islams fiende. Det är han som dödade profeten Mohammed! Det är nödvändigt att araberna som helhet och Muslimerna i synnerhet driver ut judarna från Arabländerna. Det är den bästa lösningen. Det är samma lösning som användes av profeten Muhammed för 1300 år sedan. Versailles-avtalet var katastrofalt för Tyskland och araberna. Men Tyskland vet hur man blir av med Judarna. Det som förenar oss med tyskarna ... är att tyskarna aldrig skadat muslimerna, och att de slåss mot vår gemensamma fiende -- Judarna.  Men framför allt, de har äntligen löst Judeproblemet för gott. Tiden arbetar mot judarna, även om de allierade hjälper dem." Slut citat.


Att läsa alla dessa 461 sidorna gav mig, som trots allt hade mycket kunskap före, en ännu större kunskap om varför socialdemokraterna så girigt håller sig kvar vid makten och varför jag personligen aldrig kunnat med vare sig deras politiker eller politik.

Socialdemokratin undergräver alla former av eget tänk, och dessutom lurar de folk i tron att de ska ta hand om dig från vaggan till graven. Detta "ta hand om" förstör människans egna självständiga förmågor.

Jag tror aldrig jag läst en bättre eller mer detaljerad bok som varje svensk borde läsa i stället för att åberopa det som svenskarna fått lära sig: Att Sverige var neutralt före, under och efter 2:a världskriget. Ingenting kunde vara mer fel och lögnerna staplades på varandra, vilket svenskarna tog till sig som sanning.

Men sanningen kommer alltid fram, förr eller senare.

Här kan du beställa boken. Första upplagan är slutsåld, men beställ den så du vet att du får den!

Klicka på den här länken så kan du beställa och läsa mer om denna fantastiska bok!


   





söndag 10 november 2019

Recension Peter Springare, Polis Om ett stressat våldskapital

Fotot är från Projektsanning
Vi hör och läser om bombningar, skjutningar, mord, rån, våldtäkter så gott som varje dag, och Peter Springare har arbetat inom polisen i 43 år.

I den här boken förklarar Springare vad som gått snett och också vad som måste göras för att det ska lösas.

Det finns något som heter New Public Management och det innebär att om du har ett klädföretag styrs detta på ett vinstdrivande sätt.
Problemet i dag i Sverige är att en samling politiker och tjänstemän har lagt samma styrning på Polismyndigheten, socialtjänsten och sjukvården.

Vilken normal människa som helst borde begripa att de tre inrättningarna inte är företag. Utan man arbetar för att människor ska känna trygghet och må bra i själen.

Det som pågår i Örebro skulle kunna pågå i vilken del av Sverige som helst inom polisen, att chefer har angivare, mobbar och ställer sig själva över lagen.

Personer som får chefsbefattningar utifrån att ha varit "lojala" och "ja-sägare" inte för att de är bäst lämpade och effektivast.

Vilken slags polis skulle du själv vilja ha om någon av dina nära eller kära blev mördad?
En mordutredare med mångårig vana eller en som nyss suttit i kassan på ICA?

Jag rekommenderar varmt den här boken till alla som vill få en inblick i hur det INTE ska gå till inom polismyndigheten.

Ramona







torsdag 3 oktober 2019

Vad du behöver veta inför valet 2022

Oscar Sjöstedt och Jimmie Åkesson (SD) driver med
JÖKens budget 2019
Många av dagens politiker, journalister och en del kändisar hänger på Twitter, och de som följt med i politikens svängningar vet att moderaten Hanif Bali haft en enorm genomslagskraft via Twitter, så till den milda grad att Moderaternas ledning satte stopp. Hanif kan konsten att med få meningar agera ytterst ironiskt men också sanningsenligt, vilket fick många av de politiskt korrekta att gå i taket. 

Vi som inte är politiker men däremot intresserade av politik, eftersom allt politiker beslutar om drabbar oss i vardagen, allt från vad biljettpriset inom kollektivtrafiken kostar till vad du som förälder kan kvittera ut i barnbidrag, tycker också att det finns många roliga och begåvade inlägg av twittrare.

Visst finns det de som är kolossalt plumpa och intill vidriga, men det får stå för dem. Något som ofta händer är att du blir "blockad" och det är faktiskt också politiker som utövar blockningen av de kritiska röster de inte vill läsa om i sina flöden. Det är något som jag tycker visar på politikernas förakt mot oss väljare. De ska tåla kritik! Hot och hat är något helt annat!

I går, 2019-10-02, var det en kvinna vid namn; Malin Lundgren, med sitt twitternamn @konsensuseliten som lade ut en helt fantastisk rad av yttranden både av politiker och journalister och en del kändisar. Det var så bra att jag sparade fotona och härmed lägger ut dem med de begåvade orden som Malin Lundgren lade till vid varje foto: Klokskap vi minns:

Jag tänker lägga till en länk under varje foto där du ska kunna läsa vad som skrivits om motsatsen.  Vissa tidningar använder sig också av betalvägg, då är artikeln låst, om du inte är prenumerant.  

Varför vill jag då att det här ska ligga på bloggen? Jo, för det är så lätt för oss att glömma vad som sagts och skrivits, framförallt idag med det flödet som finns. Så håll till godo!

Klokskap vi minns:
Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk 





Du ska inte tro att dessa inlägg är alla som funnits under åren, inte alls. Det har varit en mängd imbecilla påståenden, som i dagsläget har fått reviderats flera gånger. Hur det kommer se ut i september 2022, när vi ska gå till val, är det ingen som vet, men eftersom min spåkula är lika bra som någon annans tror jag inte att situationen i Sverige har förbättrats, tvärtom.

Lycka till den dagen du ska rösta, och sätt dig gärna in i vad som utspelats genom åren. Googla ord som: våldtäkt, rån, misshandel, bombningar, sprängningar, överfallsvåldtäkter, knivmord, skjutningar, inbrott, stenkastning, bilbränder och stölder, så får du en hel del att välja på.

Ramona









  

tisdag 2 april 2019

Svenska kulturarbetare vill att Sverige ska bojkotta Eurovisionstävlingen i Israel

Ett stort gäng svenska kulturarbetare, väldigt mycket till vänster, anser att Sverige ska bojkotta Eurovisionstävlingen i det enda demokratiska landet i det gudsförgätna Mellanöstern, nämligen Israel.

Alla dessa kulturarbetare har i ett upprop i Aftonbladet skrivit på för en bojkott.

Jag vet vad jag ska bojkotta hädanefter och det är att se eller läsa eller lyssna på samtliga dessa personer.

Ingenstans finns deras protester när Hamas skickar in till exempel två oskyldiga 8-åriga pojkar varav en bar kniv. De påstod att de ville bli fängslade av israelisk militär. Detta för att Hamas glatt och lyckligt kan påstå att IDF sätter deras barn i fängelse, men soldaterna i IDF har både hjärta och hjärna, till skillnad mot Hamas-anhängare och det inkluderar även alla de svenska kulturarbetarna. IDF tog hand om pojkarna och lugnade dem, pratade med dem en stund och förde dem tillbaka till Gaza.

Här är samtliga som skrivit på:

Stefan Abelsson, musiker, Göteborg
PO Alfredsson, fotograf, Göteborg
Stefan Almqvist, körledare, Göteborg
Anne-Li And, vissångerska, Köpenhamn
Bernt Andersson, musiker, Göteborg
Kjell Andersson, filmare, Varberg
Love Antell, musiker, Stockholm
Tobias Assiego (Format), artist/dj, Uppsala
Gillis Bengtsson, musikproducent, Göteborg
Staffan Bergström, professor, Visby
Rikard Björk, skådespelare, Stockholm
Felix Björklund, musiker, Göteborg
Bengt Blomgren, musiker, Göteborg
Göran Guran Blomgren, musiker, Göteborg
Emanuel Blume, musiker, Vänersborg
Göran Boardy, konstnär, Göteborg
Maria-Pia Boëthius, författare, Stockholm
Mari Boine, samisk artist, Sapmi
Nina Bondesson, konstnär, Göteborg
Bruno Bran, estradör, Göteborg
Paula Brandt, skådespelare, Stockholm
Sten Bunne, musikpedagog, Hudiksvall
Sassa Buregren, författare, Bua
Signe Bådagård, musiker, Stockholm
Essa Cham, artist, Halmstad
Gibril Cham, musiker, Halmstad
Henrik Dahl, teaterarbetare, Stockholm
Kristin Dahl, författare, Stockholm
Agneta Danielson, skådespelare, Göteborg
Arash Dehvari, kulturarbetare, Stockholm
Karin Dreijer, musiker, Stockholm
Olof Dreijer, musiker, Stockholm
Mattias Dristig, musiker, Göteborg
Fabian Edmar, musiker, Göteborg
Otilia Ek, musiker, Göteborg
Henrik Ekdahl, musiker, Sundsvall
Kajsa Ekis Ekman, författare, Stockholm
Johanna Emanuelsson, dramatiker, Stockholm
Lars Englund, körledare, Falu Fredskör
Gunnar Eriksson, kördirigent, Ljungskile
Kjell Eriksson, författare, Uppsala
CO Evers, dramatiker, Stenungsund
Isabel Evers, dramatiker, Göteborg
Adam Falk, musiker, Stockholm
Bisse Falk, författare, Söderbärke
Joakim Falk, musiker, Stockholm
Leon Falk, musiker, Stockholm
Selma Falk, musiker, Stockholm
Athena Farrokhzad, poet, Stockholm
Dror Feiler, musiker, Stockholm
Thomas Feiner, musiker, Göteborg
Tomas Forsell, musiker, Vassmolösa
Stefan Forssén, musiker, Göteborg
Johanna Franck, konstnär, Göteborg
Lasse Franck, musiker, Göteborg
Lava Franck, musikstuderande, Göteborg
Per Gahrton, författare, Hörby
Mattias Gardell, författare, Stockholm
Gert Gelotte, skribent, Göteborg
Mikael Godée, musiker, Göteborg
Åsa Grogarn Sol, sångerska, Göteborg
Max Gustafsson, satirtecknare, Borås
Svante Gärdek, konstnär, Gotland 
Tuomo Haapala, musiker, Julita
Magnus Hagström, musiker, Göteborg
Tomas Halling, multikonstnär, Göteborg
Jan Hammarlund, sångare, Stockholm
Sebastian Hankers, musiker, Vallentuna
Linn Hansén, poet, Göteborg
Bo Harringer, filmare, Göteborg
Erica Haylett (Etzia), dancehall-artist, Göteborg
Saga Hedberg, teaterarbetare, Stockholm
Ulf Hillermyr, träsnidare, Borås
Claes Hindenfelt, musiker, Göteborg
Ellen Huttu Hansson, musiker, Göteborg
Maria Hörnelius, skådespelare, Göteborg
Bengt Ingelstam, ungdomsförfattare, Ånge
Dan Israel, förläggare, Stockholm
Amanda Johansson, fotokonstnär, Göteborg
Annelie Johansson, musiker, Göteborg
Folke Johansson, filmare, Kullavik
Kristin Johansson, kostymmästare, Göteborg
Linn Johansson, skådespelare, Skåne
Åke Johansson, författare, Sundsvall
Moa Jonsson Länne, musiker, Göteborg
Hannes Junestav, musiker, Stockholm
Torsten Jurell, konstnär, Stockholm
Anna Jörgensdotter, författare, Gävle
Lena Kallenberg, författare, Söderbärke
Johan Karlberg, musiker, Göteborg
Kalle Karlsson, Kultur 4ür Alle, Göteborg
Lo Kauppi, skådespelare, Stockholm
Magnus Kempe, producent, Göteborg
Anja Landgré, skådespelare, Stockholm
Cissi Larsson, musiker, Stockholm
Jonathan Leidecker, musiker, Stockholm
Gunnar Lindgren, musiker,  Älvängen
Maud Lindström, visartist, Tollered
Pelle Lindström, musiker, Leksand
Ewert Ljusberg, trubadur, Hede
Peter Lloyd, fotograf, Göteborg
Pekka Lunde (Pekkanini), musiker, Göteborg
Torbjörn Lundgren, författare, Söderbärke
Jenny Lundin, artist, Göteborg
Mikael Löfgren, litteratör, Bohus-Björkö
Anders Lönnbro, skådespelare, Göteborg
Peter Mosskin, författare, Stockholm
Felicia Mulinari, poet, Malmö
Anton Müller, musiker, Göteborg
Niels Nankler, musiker, Göteborg
Christer Nilsson, filmproducent, Göteborg
Mikael Nitsche, musiker, Stockholm
Lisbeth Nowotny, musiker, Göteborg
Mikael Nyberg, författare, Stockholm
Robert Nyberg, tecknare, Stockholm
Johannes Nyholm, regissör, Göteborg
Eva Nykvist, vissångerska, Göteborg
Jimmy Olsson, musiker, Göteborg
Pelle Olsson, författare, Kronoberg
Vibeke Olsson Falk, författare, Stockholm
Ann-Sofie Oscarsson Greider, kulturarbetare, Göteborg
Brian Palmer, författare, Stockholm
Sara Parkman, folkmusiker, Uppsala
John Pekkari, skådespelare, Göteborg
Håkan Persson, musiker, Stockholm
Elsie Petrén, författare, Stockholm
Björn Rantil, fotograf, Göteborg
Peo Rask, författare, Luleå
Pär Salander, professor,  Umeå
Isabel Sandblom (Syster Sol), artist, Stockholm
Amer Sarsour, poet, Stockholm
Lena Selander, konstnär, scenograf, Göteborg
Marie Selander, musiker, Julita
Axel Sjöberg, musiker, Göteborg
Roger Sjöström, vissångare, Sundsvall
Sanne Skjervik, skådespelare, Stockholm
Bo Skoglund, musiker, Stockholm
Sören Sommelius, kulturskribent, Helsingborg
Therese Stawlin, silversmed, Göteborg
Maria Stellas, sångerska, Göteborg
Bo Stenholm, musiker, Jonsered
Emma Ströde, skulptör, Göteborg
Nikke Ström, musiker, Göteborg
Stefan Sundström, musiker, Ekerö
Göran Therborn, författare, Ljungbyholm
Björn Therkelson, konstnär, Falköping
Michael Thorén, musikproducent, Göteborg
Miriam Thorpe, konstnär, Göteborg
Joakim Thåström, musiker, Stockholm
Thomas Tidholm, författare, Arbrå
Peter Tornborg, operasångare, Åmål
Rick Tritö, vispunkare, Malmö
Richard Turpin, regissör, Stockholm
Bert Törnblom, vissångare, Stockholm
Jacob Ullberger, musiker, Stockholm
Annika Ullerstam, kulturarbetare, Göteborg
Ana Valdés, författare, Stockholm
Stina Velocette, artist, Göteborg
Vic Vem, artist, Göteborg
Maj Wechselmann, filmare, Stockholm
Niklas Wennström, musiker, Stockholm
Amanda Werne (Slowgold), musiker, Göteborg
Jon Wetteholm, skådespelare, Göteborg
Siv Widerberg, författare, Stockholm
Mikael Wiehe, musiker, Malmö
Roffe Wikström, musiker, Stockholm
Jenny Wrangborg, poet, Stockholm
Sven Wollter, skådespelare,  Luleå
Monika Zak, författare, Stockholm
Gunnar Åkerhielm, musiker, Stockholm
Ingvar Örner, skådespelare, Göteborg


Och här är länken till Aftonbladets artikel: 



Eftersom jag älskar Israel och är tacksam att det överhuvudtaget finns ett land där vi judar kan fly till om det skulle bli outhärdligt för på grund av jihadister, islamister och radikala muslimer som blir fler och fler i västländerna, och ett gäng nynazister, gör jag det här inlägget och hoppas att många ska läsa och dela det.

För till skillnad från Facebook, Twitter och Instagram, vars inlägg ganska snabbt försvinner i flödet, ligger det här inlägget kvar och blir lätt att hitta!


Och på tal om Eurovisionstävlingen så hoppas jag att John Lundvik vinner hela balunsen med sin låt: To Late For Love!

Hälsar

Ramona















måndag 31 december 2018

Årskrönika. År 2018 går mot sitt slut och snart säger vi hej och välkommen till 2019

Ett av mina roliga minnen var när vi befann oss i Puerto Rico, Kanarieöarna, och en restaurang gjorde reklam för deras te-dans på söndagar.

Därifrån är fotot taget på en söndag i oktober i år. Och det säger jag, inte en tekopp jag såg så långt ögat nådde. Nej, just det. Men dans var det!

I vilket fall är det ett privilegium att som deckarförfattare få lov att göra research på andra ställen än bara i Sverige. Dessutom kan jag också för en vecka eller två glömma bort den kalabalik och röran som existerade och fortfarande existerar efter valet den 9 september.

Det är svårt för att inte säga omöjligt att inte beröra det politiska kaos som huserar i Sverige och i Sveriges riksdag, och som fått mig att undra om dessa politiker ens är på rätt plats i livet. De uppför sig som strutsar.

En rolig video har spridits sedan valet och heter: Du får inte komma på mitt kalas! Klippet är drygt 40 sekunder och görkul!

Allt vidrigt som hänt under det här året i både Sverige och andra delar av Europa och världen med skjutningar, våldtäkter, överfall, sprängningar, rån och annan dynga tror jag undgått få, och ett av de vidrigaste var halshuggningen av de två skandinaviska unga kvinnorna, som SVT envisas rubricera som knivskärningar. Dessutom spreds och sprids fortfarande den bestialiska filmen av islamisternas avrättning där de skriker sitt:Allahu akbar. Desto märkligare är att SVT noga poängterar att det kan vara en brottsling handling att dela filmen.

Konstigt nog hade SVT inga problem att berätta om det vedervärdiga mordet på Kim av ubåtsmonstret och ingående följa rättegången, men då handlade inte mordet om Islam och galna radikala islamisterna, som det också dräller av i Sverige.

Jag hade, om jag velat, kunnat se på filmen med halshuggningen, men jag har sett tillräckligt vad det gäller islamisters bekännelse till religionen, ideologin med sin politiska gren "fredliga" Islam och Koranen, och vad dessa monster gör mot framförallt kvinnor och homosexuella. Det räcker för mig.

En annan sak med morden på det två kvinnorna är att familjerna lämnades totalt i sticket. Ingen demonstration skapades av "feministerna" för att hylla deras liv och stötta familjerna annat än i hemstaden för en av kvinnorna.

Det här inlägget skrivet av Julia Caesar, som också blivit uthängd av den goda sidan, borde läsas av alla och envar för att förstå hur sned verkligheten beskrivs av vår så kallade oberoende nationella media.

Nej, nu får det vara slut på eländesbeskrivningar och i stället berättar jag om det mest fantastiska som hände mig i år och det var att jag fick mig en litterär agent: Jonny Mattiasson, och han flängde runt på årets bokmässor i Europa där han lyckades sälja in mina verklighetsbaserade deckare och självbiografierna till ett stort polskt förlag. Det var en förunderlig upplevelse att läsa kontraktet och det ska jag baske mig rama in. Dessutom har Jonny också hand om min författarkollega och vän Kim M Kimselius, som förutom skriver bra och spännande böcker också håller kurser för de som brinner att bli författare.

Så förhoppningsvis kommer min första "Dyrbar kärlek" ut på polska under 2019.
Och vem vet ... det kanske blir fler länder i öst som kommer visa intresse för deckarna och även självbiografierna.

Sommaren blev också minnesvärd med sina soliga badvänliga dagar och ljumma kvällar. För en gångs skull tror jag att alla, oavsett när de tog semester, fick uppleva lata soliga dagar med behagliga vattentemperaturer.



Ramona på Mjörn 2018
Sedan kom hösten som den alltid gör och vintern, även om vi här i Göteborg sällan får uppleva vinter på riktigt. Antingen är det frost och torrt på gatorna eller så är det grått och blött. Men ett år 2016 fick vi några otroligt vackra vinterdagar, och jag tog över hundra foton. Här är ett av dem att njuta av.




Slottsskogen 16 januari 2016

Nåväl nu har vi nyårsafton 2018 och om några timmar ska vi skåla in det nya året med sina 365 oskrivna blad. Hoppas att vi kan fylla dem med glädje och hopp, för det är något vi människor behöver. Utan hopp blir vi deprimerade och olyckliga.

Hoppet är alltid det som håller oss ovanför vattenytan och att få se ljus i mörker är givande för kroppen och själen, som jag anser hör ihop.

Förlaget gav också ut de sista två delarna av tre av "Kriminalkommissarie Leah Quiller skipar rättvisa två gånger" som inte tillhör kategorin böcker som anses vara politiskt korrekta. Men som bekant bryr jag inte om att vara PK, det hör inte till min personlighet att vara dum och naiv eller ljuga om verkligheten, eftersom jag mött verkligheten alltför många gånger i sin skepnad av att inte vara "gullig".

Nu skriver jag på en ny verklighetsbaserad deckarserie med fristående avsnitt där en kille på 35 år, Hassim Wiklund, är kriminalkommissarie spaningschef och vars föräldrar väldigt gärna vill att han ska träffa en kvinna som berikar hans liv. Förutom att du som läsare får följa Hassim, hans kolleger på polishuset i Göteborg, och deras privatliv, kommer du också få följa med i fallen som de ska lösa tillsammans med kriminaltekniker och rättsmedicinsk personal.
HW & Akkila I rättvisans tjänst
Första delen beräknas släppas i juni 2019. Ska också bli spännande att se hur den blir mottagen.

Nu mina kära vänner/läsare önskar jag ett riktigt GOTT NYTT 2019 och måtte det bli ett gyllene år för oss alla!

Ramona