torsdag 8 april 2010

Biblioteksttjänst BTJ gav, När mardrömmen blev sann, en lysande recension!


Jag hade mer än gärna givit den en fanfar och trumpetat ut hela recensionen, men reglerna är sådana att det är inte tillåtet.

Däremot har man som förlag tillåtelse att citera 2-3 meningar och tydligt namnge vem som har recenserat och i vilket häfte den kommer.

Så här är det:

Recensionen av, När mardrömmen blev sann, har skrivits av Per-Åke Walton och kommer i häfte 9/2010.

Och jag har valt att ta med de tre sista meningarna av Per-Åke Waltons recension:

"Det är en otrolig skildring av misshandel och förnedring som berättas. Som läsare undrar man om texten ger hela sanningen. Boken är en våldsskildring som både skrämmer och förvånar."

Meningen "Som läsare undrar man om texten ger hela sanningen" är den som beskriver boken kristallklart! Hur många gånger orkar du som läsare, läsa om Glenn Forrestgates blodutgjutelser, förnedring, skräck och att han gråter så förtvivlat över situationen att ens hjärta vill brista?

Vi har under ett flertal dagar kunnat läsa och lyssna om sexövergrepp av katolska kyrkans män, och de som utsatts för dessa sexövergrepp har i övervägande del varit unga pojkar.

Vi hör och läser också nästan dagligen om kvinnor som blir misshandlade av sina män.

Nu ställer jag frågan öppet: Varför anser inte Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg att Glenn Forrestgates bok, När mardrömmen blev sann, som handlar om hur Melinda (fingerat namn) utsätter Glenn för psykisk och fysisk misshandel, passar in på kultursidorna? Kultursidan tar upp det motsatta, att män misshandlar kvinnor, det passar in!

Nu ska jag också vara ärlig och säga att det inte bara är Aftonbladets kulturchef Åsa Lindeborg som fegar,utan det är även en stor del av riksmedia, förutom TV4:a Efter Tio med Malou och P4 Extra med Erik Blix, som var modiga att presentera och intervjua Glenn.

Jag minns en gång för många, många år sedan hur svårt det var för en viss journalist vid namn Liza Marklund att få upp kvinnomisshandel på redaktörernas skrivbord. De ville inte skriva om kärringbråk! Liza Marklund tog steget och skrev Gömda, som hon kallade en sann berättelse, tagen direkt ur verkligheten och som kunde verifieras med hundratals dokument. Liza, trixade, gjorde en ful och lyckades. Sveriges samtliga medieredaktioner slukade Gömda-berättelsen utan så mycket som att begära ut ett enda papper som styrkte Mias berättelse. Här kan du läsa när Trixa Marklund chattade med sina läsare i Aftonbladet i samband med att efterföljaren till Gömda kom ut "Asyl". Rubriken för ämnet var " Våld mot kvinnor är en svensk tradition" Lägg märke till "Jenny säger: Hej! Har läst din bok Gömda och blev väldigt berörd, undrar om allt är sant eller är det några saker som är påhittade bara för att få en bättre story..."
Liza, Trixa, Marklund lyckades med sitt politiska projekt. Fick bland annat jobbet som programledare för "Lite stryk får dom tåla". Sedan kom Monica Antonssons bok, Mia sanningen om Gömda som förändrade bilden av sanningshalten i Gömda och även detta har tagits upp av riksmedia om än i en mycket blygsam omfattning om man jämför med Gömda och Asyls pressbevakning.

Jag som förläggare har inga politiska motiv bakom att ge ut Glenn Forrestgates bok, jag vill bara ge honom chansen att få tillbaka sin värdighet och självkänsla. Jag vill också att det blir debatt om hur många andra män som gömmer sig och skäms över att de blir slagna. Men än så länge verkar det mediala intresset vara svalt. Undra vad som ska till för att ett ämne som handlar om kvinnors förtryck av män ska hitta sin väg upp på agendan? Ett manslik på påse?

Ramona Fransson
anomaR Förlag

Här kan du köpa Glenn Forrestgates bok När mardrömmen blev sann. Eller också gå in på bokhandel nära dig.
Adlibris
Bokia
Bokus
CDON


Vill du lägga in en bevakning på min senaste deckare Mord under Tjörn Runt kan du göra det på

11 kommentarer:

Mia sa...

Visste väl det... :-D

Jättegrattis!!!

Ann Helena Rudberg sa...

Vi har ju två småländska damer, som tydligen är dubbelmördare åtminstone.. hon som stack ihjäl två män plus en kvinna från Värnamo, som dödade sin mamma (fastkedjad vid ett element med en plastpåse över huvudet) och nu också misstänks för ett annat mord... kvinnor kan dom med, inte bara sitta i bolagsstyrelser. Utan även bli dubbelmördare fast den där 34-åriga kvinnan var ett så unikt undantag påstod experterna.. men kanske har hon mördat en till, en tredje i Göteborg och nu uppträder en dubbelmördare till i kvinnlig skepnad... nästan i samma ålder.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kvinna-misstanks-for-dubbelmord_4538647.svd

Ramona Fransson sa...

Hej Mia,

Tack!

Hoppas nu bara att det kan bli debatt om det här, en debatt som tar upp aspekten i jämlikhetens tecken!

Ramona Fransson sa...

Hej Ann Helena

Ja, det är så enkelt egentligen, kvinnor liksom män drabbas av psykisk sjukdom och kan i de fallen reagera exakt likadant som män. De misshandlar och mördar!

Män får infarkt, kvinnor får infarkt osv... vi är alla människor och att HELA tiden utmåla kvinnor som offer håller inte, lika lite som att alltid utmåla män som monster.

Därför är Glenns bok jätteviktig och ju fler som debatterar detta desto bättre!

Leroy sa...

Grattis Glenn, Ramona och Thomas!

Förhoppningsvis så blir det fler iintervjuer om det verkligen kan gå till så.

Man hos media verkligen törs skriva om hur det faktiskt kan gå till.

Leroy

Blondies blogg sa...

Ramona! Jag hoppas verkligen att Glenns bok får den uppmärksamhet som den förtjänar.

Jag är övertygad om att "När mardrömmen blev sann" kommer att bli en succé. Och det är Ni värda, både Glenn, Du och Thommy,

Det här är bara början på en spännander resa. som jag ser fram mot att få följa!

Grattis!

Birgitta

Anonym sa...

Tack Mia, Ann H R, Leroy, och Birgitta era ord värmer.
Succé känns dock väldigt främmande just nu men så är jag väldigt luttrad och ropar inte ja förrän bollen är i mål och dommaren godkänt målet. Tack också Ramona och Thommy.
/Glenn Forrestgate

Ramona Fransson sa...

Hej Birgitta,

Vi hoppas det och vibbarna går åt rätt håll!

Kram
Ramona

Anonym sa...

Undrar hur det har gått? Blev boken en succé? Hur mycket har den sålt?

Anonym sa...

Har boken blivit en succé dvs. hur mycket har den sålt? (ber om ursäkt ifall det här inlägget kom fram redan tidigare).

Ramona Fransson sa...

Hej Anonym!

Att berätta hur många ex en bok har sålt gör man bara om den sålt över 5 000 exemplar, då detta ses som en bedrift. Säljer man 10 000 och över, är det en dunder succé och allt över 20 000 är en gigantisk succé.

Idag är det tusenfalt svårare att sälja ens 3 000 ibland kanske inte mer än 1 000 ex och även det ses som hyfsat.