Senaste teve-intervjun 2015

Här kan du se intervjun av SVT under bokmässan 2015 (Fotot ovanför är taget av Linda Lundquist)

fredag 22 januari 2010

Nazisterna mördade mina farföräldrar, krossade min släkt och stal mitt arv!










Kurt Gerstein berättade om förintelsen i Belzec och Treblinka för Baron Göran von Otter, sekreterare för den svenska legationen i Berlin. Klicka på Gersteins bild och informationen blir tillgänglig.

Skinnjackan är ett verk av min far Josef, som han tillverkade till mig i Borås 1968. Han var förutom litograf också utbildad skinnkörsnär.

Släktforskning är alltid ett aktuellt ämne i Sverige, för oss krigsbarn är släktforskning en utopi.

Under andra världskriget bodde mina farföräldrar Moszes och Helena Dancyger i Warszawa på Muranowska. Ett område som förvandlades till ett getto. Min farfar, som var skomakare, ägde en del av fastigheten där fabriken som tillverkade skorna var belägen och även butiken där skorna såldes. Skinnet till skorna köptes in i Tjeckoslovakien.


Min biologiska far, Josef, hade en ganska bekymmerslös uppväxt tillsammans med sina tre syskon. Josefs stora intresse var konst, litteratur och han utbildade sig till litograf. I hemmet på Muranowska fanns ett flertal oljemålningar av erkända konstnärer.

Nazisterna hade ett utomordentligt raffinerat sätt att tillskansa sig värdesaker från min familj och även andra judiska familjer.

Min farfar tvingades skriva en innehållsförteckning på allt av värde i lägenheten och ve den som försökte fuska bort en tavla eller silversked. Därefter inhämtades all information av en underlydande. Några dagar senare dök en mer ståndsmässig nazist upp och knackade på dörren. En med minst tre stjärnor på axlarna... Vid dörren stod de underlydande och väntade medan officeren spankulerade runt med listan i handen. Officeren gav order om vilka värdesaker som skulle omhändertas. Efter att allt av värde burits ut ur min fars hem, överlämnade SS-officeren ett handskrivet dokument. Självklart stämplat med örnen och officerens underskrift.



Naturligtvis var detta dokument lika mycket värt som toalettpapper. I samband med att mina farföräldrar mördades antingen i Chelmno eller Auschwitz-Birkenau, har inte riktigt hundra procentiga uppgifter på båda, fick de klä av sig nakna och lämna allt innan de avlivades. Efteråt genomsöktes rektum, slida och munnen för eventuella värdesaker.


Min far kämpade hela sitt liv för att återfå sitt arv, men förgäves. Utan bevis, som nazisterna noggrant förstörde, inget arv.

Ibland när jag läser eller hör svenskar berätta om sin släkt som bott i Sverige i århundraden blir jag avundsjuk och ledsen på samma gång. Antikrundan på SVT är ett sådant exempel, även om programmet i sig är mycket bra och underhållande, som påminner mig om vad jag aldrig kommer att få uppleva. Jag har inte ett enda foto på min farföräldrar enbart på min far som yngling. Jag har läst att olika regeringar runt om i världen kräver tillbaka museiföremål men hur ska jag kunna kräva tillbaka något som jag bara vet genom hörsägen hur det såg ut?

Jag har slitit med min självbiografi i snart fyra år och inte kommit särskilt långt i själva skrivandet, största tiden går till att samla ihop dokument och få dem i en hyfsad kronologisk ordning. Tack vare nätet och inte minst min mamma, som nu verkar ha förstått att jag har förlåtit henne alla lögner, som jag matats med sedan barnsben, börjar nu berätta. Det känns som att när jag väl har boken klar kan jag lämna en stor del av mina besvikelser och min ilska och försöka se att mitt liv, trots allt kämpande i motvind, utvecklats till något positivt.

Nedan är på engelska ett stycke ur den sidan som du kan läsa om du klickar på Gersteins bild. På den sidan kan du om du inte förstår engelska översätta till svenska med hjälp av Googles översättningsverktyg.

On the night of August 21-22, 1942, on his way back to Germany, Kurt Gerstein travelled by train from Warsaw to Berlin and accidently encountered the Secretary to the Swedish Legation in Berlin, Baron Göran von Otter.
Less than an hour from Warsaw, the train stopped in open country. "We both got down to get a breath of air," von Otter later recalled. "There were beads of sweat on his forehead. There were tears in his eyes. And his voice was hoarse when he said at once: I saw something awful yesterday - can I come and see you at the Legation?" Von Otter suggested that they talk on the train. Gerstein agreed. "Is it the Jews?" von Otter asked. "Yes, it is," Gerstein replied. "I saw more than ten thousand die today."
In a feverish conversation lasting hours, Gerstein poured out the whole story, crying and smoking incessantly. He related all he had just seen to the Swedish diplomat and begged him to tell the Swedish government about the atrocities in the camps. He desperately urged von Otter to make it known to the Allies and the outside world.
Von Otter later described the encounter: "It was hard to get Gerstein to keep his voice down. We stood there together, all night, some six hours or maybe eight. And again and again, Gerstein kept on recalling what he had seen. He sobbed and hid his face in his hands. From the very beginning as Gerstein described the atrocities, weeping and broken hearted, I had no doubt as to the sincerity of his humanitarian intentions."


Sverige har långt kvar till sanningen om vad den dåvarande svenska regeringen hade för sig under 2:a världskriget. Vem ägde de svenska malmgruvorna som försedde Tyskland? Vem gjorde sig en förmögenhet på Zyklon B? Wallenbergarna var delägare i fabriken som tillverkade gasen. I vilka svenska historieböcker hittar man förklaringaren på vår så kallade neutralitet?

Här finns mycket kvar att gräva i!


P.s Skinnjackan som antagligen idag ses som en supertjusig modell, var då 1968 ett plagg som jag mobbades för. Jag minns speciellt en mening: Har inte din pappa råd att köpa ett helt skinn i samma färg, men det är ju klart du är ju en tattarunge!D.s

Jag önskar alla med kärlek i era hjärtan en härlig fredag!
Ramona



REKLAM för mina böcker...

Här kan du om du inte vill ha erbjudandet om fyra pockets för 119:- inkl.frakt också låna eller köpa mina böcker i e-boksformat:

Från Elib kan du klicka till dig ditt bibliotek var du än befinner dig och låna alla mina böcker som elektroniska (e-böcker). Ladda ner dem till din dator, mobil eller om du har en läsplatta, alldeles gratis!

Nedan kan du klicka dig fram till näthandlares erbjudande av mina samtliga böcker:

Adlibris
Bokia
Bokus
CDON