Senaste teve-intervjun 2015

onsdag 2 juni 2010

Ungefär var sjätte pappa kan kallas för "smitare", men de andra fem?


Samtliga uppgifter i den här artikeln kommer från artiklar införda i DN och länkarna till dem finns under skrivandets gång.

"Bittra konflikter mellan föräldrarna-det är huvudorsaken till att barn förlorar sina fäder, enligt familjeterapeuterna Agnetha Svensson och Gösta Emtestam. "Vi träffar barn som utsätts för psykisk misshandel och riskerar skador för livet", säger de." Slut citat. 

Jag minns när jag träffade "Doris" i början av 1980-talet. En skitsnygg före detta fotomodell från Borås. Jag gillade henne för att hon var fartfylld och rolig. Vårt gemensamma intresse var "stickning". När jag mötte Doris var hon omgift och hade en son, trodde jag. Men hon berättade att det fanns ytterligare en son, som bodde kvar hos sin pappa i Borås. -Han har det bättre hos sin pappa, sa Doris. Tro mig, jag reagerade inte ett dugg! Jag tog det som självklart att när två vuxna människor skiljer sig gör de vad som är bäst för barnen.

Nu vet jag bättre!

Lena Nilsson: "Jag övergav aldrig min son, jag fanns alltid där för honom" 

Är artikeln som berörde mig mest. Lena skildes på 70-talet och fördömdes så gott som av hela sin omgivning, eftersom sonen bodde hos pappan. Vad är det för fel i huvudet på folk egentligen? Hur kan man se "Förälder som ett enkönat ord? Och att detta ord ska betyda "Kvinna"?    

Så tänkte jag som så här. Aha, detta hände Lena Nilsson på 1970-talet, då var trångsyntheten större. Fortfarande var det inte ovanligt på den tiden att ha tankesättet, att befann sig kvinnan fyra meter från spisen var hon på rymmen! Jag hade fel, tyvärr! Det förstod jag när jag läste artikeln om Eva Paulsson, som är daterad 2010-05-28 i DN

Eva Paulsson har delad vårdnad om sönerna och studerar. När Eva berättade om detta för sina kvinnliga studiekamrater blev de först förvånade att hon klarade av studierna trots sin mammaroll, men attityderna förändrades från beundran till förakt när de förstod att Evas före detta var personen som hade pojkarna mest. Jösses man slår sig med hammaren i huvudet! Vad är detta? Har Sveriges kvinnor blivit maktgalna?

Ett citat som jag tar ur artikeln "Barn kan fås att hata sin pappa" beskriver problemet helt briljant och jag hoppas att de som läser artikeln och känner sig träffade, tänker om, om så bara för barnens skull.

"-Barn som förlorar sin pappa kan få ett hål i själen, förklarar Gösta Emtestam. Sådana barn känner sig lätt mindervärdiga, och när de senare i livet utsätts för andra separationer mår de väldigt dåligt. Många vågar inte skilja sig från en olämplig partner fast de borde. Kvinnor kan till exempel hålla kvar våldsamma män i sina liv, år efter år. Barn som tvingas förneka och överge sin pappa kan ytligt sett klara sig bra i livet, men de bär på ett dåligt samvete och blir nog hårda och känslokalla. De blir kanske aldrig riktigt glada i grunden. Antingen blir de oerhört bundna till mamman, eller också förskjuter de även henne- då blir de helt föräldrarlösa. Detta sker ofta i vuxen ålder. Och risken är stor att de överför bitterheten till sina egna barn, säger Agnetha Svensson." Slut citat.

Jag skriver inte om det här problemet för att jag hade en underbar pappa, som jag saknar. Min biologiska pappa var krigskadad och uppträdde tyranniskt. Jag rymde hemifrån inte bara en gång, utan fler. Hela familjen blev misshandlad både fysiskt och psykiskt, vilket naturligtvis har satt sina spår. Men jag är inte bitter. Däremot är jag förvånad över att det fortfarande år 2010 finns både kvinnor och män som inte begriper vad det vill säga att sätta barn till den här världen och att barnen inte är enskild egendom, utan barn har man till låns!

Så om var sjätte pappa är en smitare och inte intresserad av sina barn, finns det fem pappor som inget högre önskar än att få ta hand om sina barn. Låt dem göra det, för barnens skull!

Tack Calle Nilsson för artiklarna!

Ramona

Här kan du shoppa böcker i webshopen anomaR förlag, direktleverans!

Här kan du köpa Glenn Forrestgates självbiografi "När mardrömmen blev sann". Eller också gå in på bokhandel nära dig. Här kan du köpa/låna boken som e-bok.

Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

Vill du lägga in en bevakning på min senaste deckare Mord under Tjörn Runt kan du göra det på
Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

Här kan du låna/köpa beställa mina böcker som e-böcker. Elib

Här finns mina redan utgivna titlar på nätet.
Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

5 kommentarer:

Blondies blogg sa...

Det borde vara självklart att den som är bäst lämpad tar hand om barnen, vare sig det är mamman eller pappan. Ja, kanske till och med fosterföräldrar är bättre för ett barn, än de biologiska föräldrarna. Alla klarar inte av att ta hand om sina barn - och ska inte heller göra det. Det är någonting som jag, tyvärr, vet av egen erfarenhet.
Biba

Anonym sa...

Jag har i mitt jobb sett utmärkta exempel på att både pappan och mamman kan ta väl hand om sina barn.
Själv råkade jag nog ut för smitaren, eller rättare sagt han fick en ny fru med familj.
Efter det var det kört, hon behandla mina barn ungefär som i Askunge sagan..Trist..
MiaE

Ramona Fransson sa...

Hej Birgitta,

Ja tyvärr är inte alla vuxna mer än på papper.

Kram
Ramona

Ramona Fransson sa...

Hej Mia,

Kan tänka mig att det är jobbigt att se och höra det du gör på jobbet, och ännu större tragik att drabbas själv.

Ramona Fransson sa...

Hej igen Mia,

Ibland tror jag på fullt allvar att jag inte läser och förstår vad jag läser. Du skrev att i ditt jobb har du sett utmärkta exempel på att det fungerar: Jag läste tvärtom!
Ursäkta!