Senaste teve-intervjun 2015

måndag 18 oktober 2010

Terrorister har inget ansikte, inga namn och vill ha uppståndelse.

För fyra år sedan var jag i Paris. Vi firade vårt bröllop och min femtioårsdag. Då var det kravaller ute i förorterna och på kvällen på min födelsedag vi fick se piketbussar med blåljus åka runt i staden.

Det finns otroligt många vackra byggnader som vi vandrade runt till och beskådade, bland annat Triumfbågen. (Bilden är från Wikipedia)

Alla terroristers våta dröm är att få skapa uppståndelse och få oss, som värnar yttrandefrihet och demokrati, att kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter som män, skaka av rädsla. Terrorister vill ta ifrån oss allt detta. De vill att kvinnor ska låsas in, föda barn, bära burkor (kvinnor som inte får barn blir antagligen något för de galna talibanerna att förlusta sig med när helst de behagar) och absolut inte lära sig läsa och skriva.

Hur ska man stoppa terrorister? Det går inte, är det enkla svaret. Även om underättelsetjänster följer i deras spår är det som med knark, det kommer in trots bevakning. Den här gången är det Frankrike som hotas, nästa gång är det kanske Sverige. Hot är vad vi kommer att tvingas lära oss att leva med.

Världen är en svår plats för många, men också det enda paradis jag känner till. Därför måste jag leva som vanligt inte tänka på galna talibaner.

I Sverige har vi också talibaner i miniformat. De kallar sig djurättsaktivister och anser sig ha rätten att skriva om lagen. De hotar människor som lärt sig ett yrke, körsnär, de förföljer dem och krossar deras företag. Polisen i Sverige står och tittar på. Dessa djuraktivister anser sig ha rätten krossa familjer, enbart för att de bedriver laglig verksamhet. Djurrättsaktivisterna skiter i lagen! Vad gör vi med dessa små ligister? Inget, för de lämnar inte heller visitkort efter sig. Att de kommer att åka fast är inte ens på tapeten. De härjar fritt. Och eftersom de konstant kan bryta mot lagen, utan åka fast, varför skulle då "riktiga" terrorister misslyckas med sitt uppsåt?

Fegheten är märkbar bland djurrättsaktivisterna. De hade aldrig kommit på tanken att förstöra knarkhandeln för maffian, där hade de nämligen mött ett motstånd de inte skulle ha klarat av.

Ps. Detta är mitt 800:a inlägg. Ds.

Ramona

anomaR Förlags specialerbjudanden som du bara inte inte vill missa!  Betala direkt! Enkelt och säkert!

Nu kan du köpa Glenn Forrestgates självbiografi "När mardrömmen blev sann" till rabatteras pris. Enbart 99:- i Webshopen! Här kan du köpa/låna boken som e-bok.
Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

Här kan du låna/köpa beställa mina böcker som e-böcker. Elib

Här kan du köpa mina redan utgivna titlar på nätet.
Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

1 kommentar:

Blondies blogg sa...

Av Dina 800 inlägg är nog detta ett
av det bästa. Terroristerna skrämmer mig, men djurrättsaktivisterna i lika hög grad. Djurens rätt tillgodoser de sannerligen inte, snarare tvärtom. Det enda krig jag skulle vilja utkämpa är att förgöra både terrorister och djurrättsaktivister.
Godnattkram!
Biba