En annan konstnär som skapade rabalder för ett antal år sedan är Elisabeth Ohlson Wallin med sin utställning Ecco Homo.
När det hände var säkerligen Elisabeth överförtjust i uppståndelsen. Det gav henne mer arbete och berömmelse är lika med pengar i kassan. Inget märkvärdigt. Det är så det fungerar.
Ja, och nu är det dags igen. Makode bakade en tårta föreställande en svart kvinna. Intet ont anande kom en minister, en från kulturen och höger, eftersom de som bestämmer i landet är i varierande blå ton, Lena Adelsohn Liljeroth. Hon var på Moderna Museet för att fira konstnärernas riksorganisation 75-års jubileum. Kulturministern lyfter tårtspaden och under tiden som hon skär i konstverket ligger konstnären i verkets huvud och agerar genom att kvida allt högre och skrika. Kolla själv!
Konstnärens mening var att påkalla uppmärksamhet för svarta kvinnors lidande, särskilt vad det gäller att skära sönder deras klitoris och därmed lemlästa och för alltid ta ifrån dem deras rättmätiga njutning av sex. Kan detta vara ett manligt påfund månntro? Så vad händer? Jo, en förening för svarta skriker om rasism!
Rasism? Vari ligger det rasistiska? Att en konstnär vill att världen ska uppmärksamma förtryck av svarta kvinnor? Är det rasism?
I vilket fall kan man lugnt säga att Makode Linde har fått sitt världsliga genombrott med hjälp av en tårta. Elisabeth OhlsonWallin, som hade tänkt skänka några av sina fotografier till Moderna Museet, har idag skickat dem ett brev där hon återtar sitt erbjudande, för hon vill inte bli sammankopplad med rasism.
Spårar jag en viss avundsjuka här? Eller vad är det frågan om? Att det handlar om rasism är befängt! Konstnären har ju bestämt tagit avstånd från alla de påståendena. En konstnär idag, likaväl som för tio eller hundra år sedan, har svårt att leva på att vara konstnär. Även en konstnär har hyra att betala. En konstnär måste också äta, ha kläder på kroppen och för detta betala med pengar. Idag tror jag inte det går att betala med sin konst. Alltså vill varje konstnär bli upptäckt. Att bli upptäckt kan i sin tur ge berömmelse och det ger uppdrag och pengar. Inte svårt att förstå.
Personligen tycker jag att det blivit en säck mjöl av en tårta, men jag gläds åt Makode Lindes framgång och hoppas att det som kommer ur det här är att svarta kvinnor får rätten till ett bättre liv!
Ramona
20 kommentarer:
Men det är/var väl i Herrans namn inte konstnären Linde som var rasistisk??!! Utan M-kulturfjollan som skar i "tårtan"!!
Förvirrad Alexis
Hej Förvirrad Alexis!
Varför är hennes handling rasistisk?
Elisabeth Ohlson Wallins Ecce Homo utställning såg jag i en fullsatt kyrka, alla stod uppe och applåderade.
Elisabeth OlssonWallin verkar inte ha någon humor med tanke på hur många hon själv lyckats uppröra.
Du skriver nedsättande:
"en förening för svarta skriker om rasism"
För det första har föreningen ett namn, Afrosvenskarnas Riskförbund.
För det andra vore det inte av intresse att lyssna på deras reaktioner? Det är väl ändå dem karikatyren handlar om. Det är ju den rasism som de utsätts för dagligen som aktualiseras i Makodes verk..och i din reaktion mot dem.
Verket har gett vita rätt att återigen definiera vad som är kränkande eller ej. Plöstligt är dem som aldrig själva råkat ut för rasism specialister på vad som är rasistiskt eller ej.
Makode Linde är förstås inte rasist och skulle nog aldrig använda den ton du gjorde ovan om riksförbundets medlemmar - men hans verk är rasistiskt. Han är uppvuxen i ett vitt sammanhang och är ingen specialist på svart historia, inga rötter i den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen eller någon av dem människor i världshistorien som burit bördan och kampen för det liv och rättigheter han har i dag.
Din nedsättande kommentar är oerhörd tycker jag. Det är ju just en form av omedveten rasism. Makode är en enda person och riksförbundet representerar en majoritet av afrosvenskar. Afroamerikaner, sydafrikaner och folk från hela världen med en svart erfarenhet och kultur har reagerat på det här verket.
Det går inte att komma i från att det faktiskt mest är vita människor som du som uppskattar det och på nåt bakvänt sätt får till ett resonemang som gör verket rumsrent. Tårtan handlar inte ens om det du skriver att den gör - inte enligt konstnären. Rasism och omskärelse hör ju inte heller ihop på något sätt. Kvinnlig omskärelse har ju inget med västvärlden att göra, det finns inga dörrar att slå in där. I sverige inflörde man för 20 år sen en lag mot kvinnlig omskärelse. Men problmet är inte svenskt. Finns ej i vår kultur och inte heller i majoriteten av afrikanska länder.
Sverige har inte haft kolonier i Afrika (bara på St Barth i ett år på 1800-talet). Sida och Röda korset och många andra organisationer har ägnat sig åt hjälpverksamhet där det behövts i olika afrikanska länder. Många amerikanska svarta musiker flyttade under 1900-talet till Europa för att de fick mer respekt där och behandlades som jämlika. Nina Simone med flera.
Karikatyrer som är än mer groteska än de redan begravda tas nu upp och ska präntas in på folks näthinnor. Varför det?
Det är ju problematiskt när tårtans utforming och uttryck slår mot – och kränker just dem som konstnären säger sig vilja slå ett slag för.
Vad är det för mening om resultatet bara blir att omedvetna vita blir ännu mer omedvetna och rasister ges möjlighet att tala nedlåtande mot Afrosvenskarnas reaktioner.
Vad är det för mening med ett verk som resulterar i att klyftan och oförståelsen mellan svarta och vita blir än större? Att den stora majoriteten av dem som är positiva till tårtan är vita och anser sig veta bättre än alla de svarta över hela världen som reagerat med avsky.
Det som är talande är ju att man med sådan kraftfullhet försvarar verket och nästan blir nedlåtande mot alla de afrorepresentanter som mår illa av det. Man säger: ”Konsten är fri och det här ÄR inte kränkande utan bra, för då får vi diskutera detta om vår syn på svarta”. Med andra ord: ”Vi tycker det är intressant och bra att föra en diskussion om de här löjliggörande karikatyrerna och våra egna fördomar. Men vi vill inte diskutera det med ER, vi vill prata OM er, över era huvuden. För vi anser att VI vet och förstår detta bättre än NI överkänsliga stackare som bara känner er kränkta hela tiden. Vi som inte ens får säga negerboll längre, vi förstår inte ens varför. Och vi tycker Afrikanska riksförbundet bara är ute på hal is”.
Det är ju ungefär vad du skriver och uttrycker om man drar det till sin spets.
Noll tolerans mot rasism:
http://www.nolltoleransen.se/2012/04/konstens-frihet-minstrel-show-och.html
kommentarer från Sydafrika:
http://africasacountry.com/2012/04/18/swedish-cake/makode-linde/
Bilden som skickas ut i världen visar en bild som kan misstolkas. Men de som står där och skrattar är ju precis som ni som själva är en del av den bilden - ni skrattar ju också, bloggaren skriver okunnigt om nåt svart förbund hon inte ens vet namnet på.
Hon vet inte vilka de är, hur många som är med, varför de finns och vad de gör och bidrar med.
Jag skulle vilja fråga hur många i ditt liv och bland dina nära vänner är svart? Och om det överhuvudtaget är någon, är de adopterade eller uppväxta med svarta föräldrar?
Fritiof Nilsson Piraten sa en gång: Skriver man om en nål, kan man ge sig fan på att det är någon enögd som gapar.
På ett ungefär så skrev Piraten, en känd svensk författare. http://sv.wikipedia.org/wiki/Fritiof_Nilsson_Piraten
Jag vet inget om dig och du vet uppenbarligen inget om mig! Att kvinnor könsstympas och har noll av rättigheter är vanligare i Afrika och Asien än vad det är i västvärlden. Det tror jag nog du håller med om! Krasst kan man säga att utan "tårta" ingen diskussion alls. Klart jag är medveten om rasism, det jag vänder mig emot är att man ska se sig själv som offer i alltför många sammanhang. Lär ut historien om slavhandeln, kolonierna, men fastna inte i offerrollen utan kämpa för att ALLA kvinnor och män, oavsett hudfärg eller sexuell tillhörighet, ska ha respekt. För mig är nämligen alla människor oavsett hudfärg, oavsett om de är hetreo eller homosexuella lika värda. Jag är för abort och fri religionsutövning så länge det inte prackas på barn!
Ha en trevlig kväll!
Hej
Du behöver inte komma i försvarställning. Jag tycker bara det är viktigt att reagera på detta verk som bara skapar splittring och får fördomarna att komma fram. Även från dem som är absolut inte är rasister.
Du själv uttryckte ju och sa något med den mening jag reagerade på. Det är bra att vara uppmärksam på sig själv och det man uttrycker och varför.
Det finns inget så friskt och hoppingivande som när människor har bra självkänsla och kan ta kritik, se och göra något positivt av det.
Alla kan ju uttrycka sig tanklöst i bland. Det betyder inte att man för det är en dålig människa eller rasist.
Jag tycker återigen att om folk reagerar och blir ledsna av att,
om och om igen råka ut för folks fördomar dagligdags och sen dessutom se den här typen av karikatyrer blomma upp igen - beror ju inte ens reaktion på att man känner sig som ett offer (!?) Tvärtom skulle jag vilja säga.
Det kanske är just offer man heller inte vill göras till - inte ens i form av "konstverk". Makode har ju lagt upp det så, på ett extremt smaklöst och makabert sätt dessutom.
Medborgarrättsrörelsen med Martin Luther King i USA skulle inte förstå vad du menade med det ordet i det här sammanhanget. Det man lyckats uppnå genom att just reagera och säga ifrån - i allt från "slentrianmässiga" övertramp till att afroamerikaner lynchades i Södern eller inte fick bo på samma hotell som vita eller gå in genom huvudingången, eller bli stoppade av poliser flera ggr varje dag bara för att ens hud var mörk - är lagstiftning tack vare människors kamp. För att de reagerat.
Det går inte längre att utestänga folk från bussar eller skolor för att man har en mörkare hudfärg tack vare att man sa ifrån och till slut lyckades få gehör, rösträtt och samma mänskliga rättigheter som sina landsmän/kvinnor. Jag pratar om USA där den här kampen är långt från färdig.
När aparteid äntligen avskaffades i Sydafrika - var det inte för att människor tjatade om att de såg sig själva som "offer", även om de ju var offer för både rasism, tortyr och aparteid. Det är just för att man vägrar vara offer, att man ser sina rättigheter och kräver både medvetenhet och förändring som nåt kunde förändras.
Att man reser sig och säger ifrån är med andra ord inte samma sak som att gå in i en offerroll.
Nu är det ju inte heller bara
här i Sverige som "en förening för svarta skriker om rasism" utan det är en internationell reaktion och de som reagerar är många många fler än alla medlemmar tillsammans i Afrosvenskarnas riksförbund.
De här nedgörande förlöjligande karikatyrerna har ju en bakrund i USA. Minstr-shower o karkatyrerna gick bara ut på att sänka självkänsla och skapa negativa självbilder.
Du har inte gått i de skorna eller med ditt kött och blod erfarit vad den typen av förtryck och särbehandling innebär. Du har inte farfäder el en mormor som levt det.
Det handlar om att vilja bli sedd som den man är - inte som en hudfärg, stereotyp eller karikatyr.
Nån kallade Elisabet O. för kulturfjolla i ett kommentarfält - det är ju för sorgligt korkat. Hon har aldrig skapat löjliggörande karikatyrer av av människor i sina verk. Hon går inte på dem som är utsatta, hon lyfter dem det är ju det som är hela grejen med det hon gör. Förstår inte hur folk lycks blanda ihop begreppen så?
Hon är dessutom en av få som har civilkurage i det här. Någon som vågar stå upp mot rasism. Kanske för att hon är mer medveten om hur farlig den här omedvetna aningslösheten är.
Tyska folket var ju inte som grupp rasister, homofober eller hatade romer, men ändå var det ju så att utan dem skulle Hitler aldrig kunnat utföra sitt massmord av judar, homosexuella, romer och oliktänkade t ex kommunister.
Omdevetenhet och aningslöshet, brist på kunskap är de byggstenar som kanske egentligen är farligare än ren rasism i varje fall i kombination med en ledare som aktivt arbetar med grupptryck
Anmärkningsvärt att man exotiserar konstnären och gör hans hudfärg till bevis för nedärvd kunskap som ju uppenbarligen inte finns där.
Jag tycker verkligen inte att det är på nån nåls nivå om det är storleken du talar om.
Som liknelse kanske den fungerar ändå eftersom en nål är farlig, vass och kan göra mycket skada.
En enda liten nål kan helt enkelt ställa till med mycket elände om vi ska prata i metaforer:)
Det kanske inte är så lätt att till sig allt det här för folk som själva inte upplevt rasism. Om Makode Linde verkligen hade velat ha en diskussion kring detta, och om svenskarna var intresserad av att föra den, kulturfolk - då hade man ju välkomnat kritiken som kom från Afrosvenskarnas förbund. men så är det ju inte. Det är ju bara vita som skriver på debattsidorna om detta.
Bara för att visa ett klipp från en verklighet som tydligt visar vikten av att inte sprida förlöjligande karikatyrer. Och som också visar att rättssystemet inte alltid är till för alla överallt :
http://www.youtube.com/watch?v=ju3XIpipHBU&feature=related
http://www.blogger.com/comment.g?blogID=335951106568896563&postID=6607717608987833483
Mvh
ALU
p.s jag har wordpresskonto men det går inte att använda här av ngn anledning
Jag har upplevt rasism och det är avskyvärt och bygger i de flesta på okunskap ibland på rent hat och avund. Men jag har hopp om mänskligheten, även om det ser väldigt dystert ut på sina ställen. Men oavsett vad man tycker om konst och i synnerhet viss konst, måste man se det som uppkommer som positivt för det blir diskussioner och det är vad som blir ett skapande i nästa steg. Som manbrukar säga: Skjut inte budbäraren!
Jag bryr mig faktiskt inte om vilken hudfärg, religion eller sexuell tillhörighet människor har, jag ser enbart till hur människan beter sig. Är du sjysst mot mig är jag sjysst mot dig. Behandlar du mig med respekt gör jag detsamma med dig. Och ordet respekt är inte detsamma som en del tycks tro. Många blandar ihop ordet med rädsla. Om man viftar med en kniv eller pistol får man inte respekt, bara rädsla.
En person som jag har den djupaste respekt för är http://sv.wikipedia.org/wiki/Bussbojkotten_i_Montgomery
är Rosa Parks. Det den damen gjorde var en revolution som sällan skådats i denna värld och jag skulle önska att fler hade det kuraget och självrespekten som Rosa Parks har. Då hade världen garanterat sett annorlunda ut.
Ja Rosa Parks hade civilkurage. Hon fick nog helt enkelt. Hon bestämde sig för att inte acceptera rasistiska regler, förtryck och löjliggörande karikatyrer.
Och hon skulle nog tycka det var en besvikelse det du skrev "en grupp svarta som skrek rasism" med tanke på att hon själv definieras som själva "startskottet" till den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen. En organisation som bland annat såg till att avskaffa den här typen av karikatyrer och rasistiska minstrel-shower som Makode Linde aningslöst försökt använda sig av. Till jublet av insiktslösa svenskar som lever i sin egen lilla värld förskonade från Rosa Parks verklighet och historia, det Troy Davis genomlevde de senaste 20 åren och nu den verklighet där Trayvon Martin, en 18 årig obeväpnad pojke på väg hem från butiken, blir kallblodigt mördad på grund av att han hade mörk hud. Och per automatik ansågs se skum ut av förövaren!?
Att dra fram smärtsamma karikatyrer från ett förflutet, som Makode Linde varken har någon som helst relation till - eftersom det härrör från en helt annan kultur och historia än den han tillhör- förstår han antagligen eentligen inte vad han signalerar. Och det är ju bara svenskar som är lika oinformerade som honom som tycker det är bra också.
Det är inte riktigt klokt!?
För övrigt borde det ju vara en självklarhet att man inte bryr sig om "hudfärg, religion och sexuell tillhörighet"....nåt man inte ens behöver säga. När folk först säger nåt stötande och sen kommer med det vet man ju inte vad man ska tänka. Det blir liksom dubbla budskap, en medveten bild av sig själv och den omedveten sida som krockar på nåt sätt, jag vet inte?
Jag menar det är inte helt ovanligt att höra folk som säger: "Jag är ju inte rasist men..." och sen kommer en harang nåt annat.
Nu var det inte så du sa, det var en annan ordning. Det spelar ingen roll.
Den enda anledningen till att jag har skrivit här är de ord du skrev först, de som satte tonen i tårtaffären på denna sida. Och de otrevliga kommentarer som följde på det. Sånt tycker jag är obehagligt och därför reagerade jag.
p.s
Elisabet Ohlson som nämndes ovan är ju just exempel på någon som vågar stå upp mot och gå mot strömmen. Det hon gör i sitt eget arbete handlar om att kämpa för lika rättigheter, att lyfta upp folk, inte att löjliggöra.
p.s Makode är ingen budbärare, vad får du det ifrån?
Han är ju upphovsmannen bakom tårtan. Han har inte bara burit dit den eller endast förmedlat någon annans ideer. Det är ju hono man ska ifrågasätta och kritisera om man tycker det han gör är märkligt.
Det är intressant att folk går så på tå och har sån osäker blind respekt för något bara att man sätter epitetet konst framför.
Det blir ju lite farligt om man inte kan plocka isär, analysera det någon gör. Speciellt om det som i dett fall är s tvivelaktigt och fyllt av motsägelser och rena felaktigheter. Intellekt och kunskap är nog den bästa och starkaste räddningen mot rasism och dumhet.
Hej båda anonyma. Vet inte om ni är samma eller två personer.
Rädslan i Sverige över att bli kallad rasist är större än att ta vilken diskussion som helst. Alla är livrädda att bli sammankopplade med Nationalister eller SD. Detta har på ett effektivt satt P för det flesta diskussioner om vad som är rätt eller fel.
En judisk konstnär fyllde en pool med blod, lade vita rosblad och kallade konstellationen för Snövit. Han ville med detta säga att Israel gör intrång på Palestinsk mark. Ja, liv blev det men också diskussioner.
Alla tycker som bekant inte likadant. Inte heller Elisabeth Olssons konst är enbart hyllad av alla.
De flesta, och jag säger de flesta i tron att det är så, är väl medvetna om att det finns rasism överallt, inom alla kulturer och inom alla religioner. Det är fruktansvärt att uppleva rasism, vilket jag gjort, och det kommer inte att upphöra, även om det ibland blir bättre och ibland sämre.
Men utan att fritt få diskutera kommer vi, som jag ser det, inte komma fraamåt. Alla kan inte tycka och känna likadant.
Hej ja det är jag som skrivit de anonyma inläggen för mina signatur registreras inte av någon anledning, kan inte logga in via open ID, vet inte varför.
Ja det är ju så som du skriver att folk inte vågar kritisera den här tårtan riktigt.
Men när den rädslan går så långt att den biter sig själv i svansen och det leder till att man kritiserar och talar nedsättande om den grupp som det görs karikatyrer på, den afro-gruppen i samhället och i resten av världen - då har ju verket fått en rasistisk effekt.
Om de upplever det som rasistiskt och kan förklara i detalj, sakligt och med fakta och kunskaper - varför snoppas de av då? Varför får inte de komma till tals, varför möts de bara av tonen som att de är "dumma" och inte fattar bättre?
Det är ju precis så som de här karikatyrerna användes - att få "svarta" att verka dumma.
Det Ohlson gör är ju inte att nedgöra och eller göra narr av en grupp människor - hon använder inte den typen av attribut- tvärtom.
Och snövit var en vit kvinna, en aktivist, som inte heller Dror Feiler gjorde parodi på. Så det är det jag vill komma åt, är inte att ett verk inte får väcka uppståndelse. Drors verk förstördes ju av Israeliska ambassadören. Jag sympatiserar ju med Feiler men man kan förstå de israeler som får missiler nedkastade på sina bostäder (precis som palestierna får det). Dror förmedlar sin åsikt, den är baserad på fakta och saklighet, han har varit med i israeliska armén, och sen uttrycker han det han är emot i form av ett konstverk. Likadant med Ohlsson.
Makodes förklaring till sitt verk är däremot löst och glidande, och är inte grundat i någon verklig kunskap. Så det blir ju ytligar o mer klumpigt trevande eftersom det är så ogenomtänkt precis som den debatt som följt.
Jag motsätter mig bara när dumhet och okunskap tar överhand, och med det att förtryck och stereotyper av olika slag sprids.
Jag vet högt uppsatta inom kulturvärlden som på fullaste allvar har sagt att Makode vill moteverka rasism och att könsstympning är rasism. Trots att det inte har något som har med varandra att göra. Dessutom är Sverige engagerat mot den typen av stympning sedan många många år. Så makode sprider ju också okunskap. det kan ju aldrig vara bra eller vara något man ska försvara. det är ju bara dumt.
Likadant med Hollender. Konstvärlden jublar då han först får en tjej som lever under fattiga förhållanden sitta brevid sin pojkvän och säga att hon aldrig ska sälja sig själv igen för att få det drägligt ekonomiskt. Sen får paret skriva på ett avtal där de avsäger sig all kritik eller krav på honom, de kan med andra ord inte anklaga eller stämma honom för något i efterhand.
Hollender ser till att friskriva sig.
Sen erbjuder han paret en summa pengar för att han ska få sätta på henne bakifrån och låta filma det. Dokumentera att "no means yes" för de kvinnor i ett land som inte har en chans att få in tillräckligt med penagr för hyra och mat med en vanlig lön. Eller uttrycket: "Nöden har ingen lag"?
Att genera och kränka någon som är så desperat, så i underläge får mig att må illa.
Om det anses vara konst har ju konsten degenererats. Det finns ju psykopater och personlighetsstörda människor även inom den utövande konstvärlden. Knäppisar finn sju överallt i samhället.
Att använda barn och försvarslösa utsatta för sitt eget ändamål på det sättet är oförsvarbart.
Jag kommer aldrig glömma det förnedrade uttrycket i pojkvännens ögon där han satt i bakgrunden då Hollender utförde sin akt. Att då lyssna på dem som hyllar just de minuterna som stor konst får mig att må illa av vad som görs i konstens namn.
Här är en video kommentar från USA: http://www.youtube.com/watch?v=5T_KKcAsEtk
'Rage Against Racism' som verkligen är engagerade och gör något mot kvinnlig könsstympning fördömer tårt-greppet menar att det är otroligt okänsligt och okunnigt:
http://www.youtube.com/watch?v=C83mURCxtnY
Hej igen anonym. Du kan skriva en signatur i slutet på inlägget, om du vill.
Ja, det här med konst är omdiskuterat och ibland är det svårt att avväga vad som är rätt och fel. Dåtidens konstnärer, som målade nakna kvinnor i olika ställningar med män, barn som änglar, och allt jag tittat på genom åren. Jag brukar säga att konst är utifrån betraktarens öga. Det jag anser är vackert tycker någon annan är rena katastrofen. Det jag tycker är stötande kan någon annan tycka är humoristiskt. Så vem ska bestämma vad som är rätt eller fel?
Jag vet inte!
Pål Hollanders film upplevde jag som avskyvärd, och han är sambo, har barn med en känd kulturpersonlighet, Jessika Gedin, som har en förläggarfamilj i ryggen. Varför gjorde Pål den filmen? Jag vet inte! Fick han bidrag från kulturrådet? Ingen aning, men det är inte otroligt.
Tycker många andra att Pål Hollanders film var bra? Säkert!
Vad tyckte jag om Rondellhunden? Idiotisk och dessutom totalt meningslös. Men det är konst säger andra. Jaha, säger jag.
Lars Vilks andra konstverk, brädhögar, och liknande i mina ögon rena skräpet, framställs som konst. Så återigen vem ska bestämma vad som är konst och inte?
Jag har mina åsikter och de är att jag tycker illa om vissa konstverk och bryr mig inte särskilt om andra och tycker vissa är kul, intressanta, heta och bra för diskussioner. Men det är jag det. Vi är några miljoner till som tycker.
Och det jag gillar allra bäst är att det blir diskussioner om sådant som bör uppmärksammas.
When the nomination in the U.S.?
Hahah, kraschade min laptop när jag var på denna site förra gången jag var här. Och för de senaste 2 månaderna har jag letat efter denna blogg, så tacksam jag ligger det på nytt! : D
Skicka en kommentar