torsdag 27 december 2012

Mikael Jalving: ”Absolut Sverige. En rejse i tavshedens rige”

Är det inte en kul bild? Halmbocken, en hednisk kvarvara vi tagit till oss som en julpryl, en tysk schäfer och boken som berättar om Sverige och svenskarna.

En bok som uppenbarligen inget förlag, ( av de tillfrågade) vågat ge ut. Varför? Inte vet jag! Fråga vetja!

Här är i alla fall min recension av boken:


Med samma nyfikenhet och samtidigt med en viss ilska, samma känsla som när jag läste Ulf Nilsons ”Sverige: Sluten Anstalt” , har jag nu läst Absolut Sverige av journalisten Mikael Jalving. Båda dessa författare och journalister hade problem med att få ut sin bok till allmänheten. Mikaels bok finns på Adlibris, men än så länge bara på danska och Ulfs finns också på samma näthandlares sida. Från början var det tänkt att Recito förlag skulle ge ut den svenska översättningen av Absolut Sverige, men av orsaker jag inte vet drog de sig tillbaka och därför beställde och köpte jag ett exemplar från Avpixlat, som har den på sin hemsida.

Jag vet, precis som Mikael skrev i boken, att Sveriges samtlig media i princip styrs av två familjer: Bonnier och Hjörne och med det sagt behöver jag inte förklara mer i det ämnet.

Läsaren får följa med på en resa genom Sverige, från Malmö till Kiruna och den resan är svindlade, intressant, fascinerande, gav mig utbildning i historia och sist men inte minst gav den mig några riktigt goa skratt, då jag kände igen mig i Mikaels tankebanor. Ämnet historia var inte alltför intressant under min skolgång, vare sig för mig eller lärarna och numera vet jag inte ens om ämnet finns kvar på schemat i Sveriges skolor.

Att ämnet historia borde finnas är glasklart för att utan att veta ditt lands och andra länders historia har du svårt att orientera dig in i framtiden.

Mikael Jalving har beskrivit och berättat om Sveriges konungar, från Gustav Vasa till alla som därefter fullkomligen vältrade sig i krig, barbareri och elände till dagens regent, som enbart är en galjonsfigur över riket Sverige. Beskrivningar av kyrkor och byar är så målande att jag helst velat ta nästa tåg och se det med egna ögon.

Under sin resa träffade Mikael Jalving en rad intressanta personligheter. Bland många Björn af Kleen som skrivit boken, Jorden de ärvde, där han berättar om den svenska adeln och alla deras privilegier som socialdemokraterna välvilligt delat ut. Och för de som inte vet så var Göran Persson socialdemokraternas partiledare, Sveriges statsminister och numera jordägare boende på en herrgård.

I boken uttalar sig Nils Gyllenkrok, godsägare i Skåne: ”De gamla såssarna är riktigt bra. I styrelser i mina företag har jag gamla socialdemokrater som styrelseordföranden. Såssar ger besked. Såssekillar har jobbat på bygget i flera år och sen kommit sig upp. De är jävla hands on alltså. Man kan lita på sossarna. De ger besked och agerar, inte så mycket snack och pjunks. ” Slut citat. 

Allt handlar om fideikomiss, kommer från den gamla romerska rätten och betyder: ”den som är betrodd”. Fideikomiss var garantin för att jord inte delades upp på flera arvingar utan tillföll den förstfödde manlige arvingen. Så var det i Danmark  också fram till 1849 men därefter förändrades och skärptes lagen 1953. De danska lagstiftarnas avsikt var att undgå skapandet av en rikemansklass som med hjälp av fördelaktiga arvsregler kunde monopolisera stora förmögenheter och jordar. I Sverige blev fideikomiss däremot fredat och stora delar av Sveriges mark förblev alltså hos få personer.  

Mikael Jalving träffade imamen Ayoub Chibli på Islamic Center och pratade om sharia lagar och hur de kan och ska fungera.  En vecka efter det mötet besökte Mikael moskén på Södermalm i Stockholm och mindes att det var i den här moskén som det för några år sedan såldes kassettband med uppmaning att mörda judar och nu hittade han Missförstånd om islam av Muhammed Kutub för 45 SEK, utgiven av Islamic Federation of Student Organizations 1983. I den finns bland annat skrivet det som togs upp av Uppdrag granskning av moskéer i Göteborg, att ”Så länge de lever tillsammans som man och hustru måste hustrun, enligt den islamiska lagen, acceptera mannens sexuella krav.”

Under kapitlet ”Roten till det onda”, som handlar om performancekonstnären Lars Vilks, berättar han för Mikael om sitt liv efter rondellhundsteckningarna och att han i Sydsvenskan fick svara på frågor av läsarna. En fråga löd så här: "Varför valde du att driva med Muhammed och inte Jesus, Moses, Dalai Lama eller påven? Svaret: Jag har drivit både med Jesus och Moses. Ingen är intresserad. Det borde vara detsamma för profeten". Slut citat.

Mikael Javling möter också Dilsa Demirbag-Sten och frågar henne vad hon skulle vilja kritisera med Sverige. Hon anses av en del vara landets argaste kommentator. Dilsa som tillsammans med professor Per Braum utgivit boken ” Till frihetens försvar” med filosofisk kritik  av mångkulturen. Ett svar som Dilsa gav med tanke på mordet på Palme 1986, utgivningen av Satansverserna två år senare av Salman Ruschdie som bemöttes med en fatwa och 1989 då Berlinmuren föll och som berövade vänsterflygeln sitt stora projekt.

” De radikala röda började tala som de radikala muslimerna. Islamisterna i vårt samhälle var få och marginaliserade men vänsterflygeln har gett dem en plattform och en legitimitet de rakt inte förtjänar. Vänsterflygeln för fram islamisterna, det är ganska märkligt att se.” Slut citat.

Ja, den här boken är en mycket intressant resa i Sverige. Den ger bilder som jag inte visste existerade. Som det nya bostadsområdet Hammarby utanför Stockholm som ska stå klart 2017, där bilar som inte kostar under 500 000 står parkerade i parti och minut. Där finns till och med en skidbacke med liftar som mynnar ut i Hammarby Allén. Området för de välbesuttna.

I boken fick jag mig berättat om en person jag aldrig tidigare hört talas om: Thomas Jackson klinisk psykiater med mer än 30 års erfarenhet. Han har enligt egen uppfattning undersökt och behandlat 100 000 patienter vid olika sjukhus. Mottagningar och avdelningar i Sverige, Norge och England. Kapitlet i boken heter Stimuleringsdiagnostik- och världens sjukaste folk och gör en djupdykning i det som många minns som apatiska barn, de var alla flyktingbarn. En som gjorde sitt namn känt för den svenska befolkningen under den här perioden var barnläkare Henrik Ascher, som bestämt hävdade att de apatiska barnen, trots att dessa bara fanns i Sverige, inte simulerade. Thomas Jackson som med hundratalet vetenskapliga dokument ville och kunde, enligt honom själv bevisa motsatsen fick Thomas Jackson aldrig komma till tals på samma sätt som Henrik Ascher. Thomas Jackson värnade om barnen ur en annan synvinkel, men den var uppenbarligen ointressant för svensk media. Han mötte den berömda svenska ”tystnaden”.

I andra recensioner av ”Absolut Sverige” i både Sydsvenskan och DN beskrivs boken som en ”hämndbok” på grund av Lena Sundströms bok: Världens lyckligaste folk (2009) som bland annat beskrev danskarna som främlingsfientliga. När jag läste dem kunde jag inte annat än le. Varför? Jo, för att om det kommer ut en bok i ett ämne så borde det ju rimligtvis inte vara den enda boken som ska diskutera ämnet och inga fler. Som om att: Så här är det! - och nu behöver vi inte diskutera mera. Hahaha…

Nu till den berömda svenska tystnaden. Inte förrän jag läst ”Absolut Sverige” av Mikael Jalving begrep jag. Första gången jag var i Grekland på Rhodos 1974, var jag arton år och gick på bio. Den svenska filmen ”Tystnaden” av Ingmar Bergman stod på repertoaren. När jag vinglade ut ur den mörka salongen, ut i det bländade ljuset famlade jag trots det omkring i mörker. Jag hade inte förstått ett jota av filmen. Jag såg även Det sjunde inseglet, scener ur ett äktenskap  och Fanny och Alexander inte för att de imponerade, men de var i alla fall begripliga. 

Så här beskriver Mikael ett möte med Berglinske Tidendes stjärnreporter Claes Kastholm Hansen i Köpenhamn: Claes Kastholm blev via en väninna god vän med den svenske regissören Ingmar Bergman och som på en middag en gång diagnostiserade den svenska serviliteten:

”Ingmar sa: Ska man med ett ord karaktärisera Sverige, så måste det vara med ordet tystnad. Det är denna förbannade tystnad som präglar detta land. Inte vara oeniga, inte utmana auktoriteter, inte röra vid konflikter, inte ropa högt. Och så rundade han läpparna och åstadkom ett djupt, tillbakahållet väsljud så att man såg de milsvida granskogarna och den oändliga sibiriska tundran för sina ögon.” Slut citat.

Jag som är född i Sverige av utländska föräldrar har aldrig begripit vitsen med att inte tjata emot, att inte utmana auktoriteter, att inte röra vid konflikter eller ropa högt. Så jag är väl inte svensk, kanske mera dansk i så fall.
Jag tycker att den här boken var upplysande med fantastiska  miljöbeskrivningar, möten med intressanta personligheter och väl värd att läsa. Dessutom välskriven.

Ramona Fransson
Författare/Debattör  

2 kommentarer:

Condor sa...

Bra analys Ramona. Boken får mig att tänka på Ulf Nilssons boktitel: "Sverige en sluten anstalt"

http://condor2ooo.blogspot.se/

Ramona Fransson sa...

Hej Condor!

Ja, det var som jag skrev i inledningen av recensionen och länkade till Adlibris.

Och jag rekommenderar varmt att alla som är intresserade av Sverige som land med dess historia att läsa Mikael Jalvings bok. Jag ska läsa den igen å igen, för det var så ofattbart mycket fakta och allt stannar inte första gången jag läser, så det får bli fler gånger.

Gott nytt år!