Mp3 filen och Mp3 CD boken släpps den 1 november |
Historien bakom Mord under Tjörn Runt.
Titeln gör egentligen inte rättvisa åt innehållet i boken. Den börjar med att två lik hittas i
en sommarvilla i Kyrkesund under segeltävlingen och spaningschef Greger Thulin,
kriminaltekniker Charlotte Engman och kriminalkommissarie Katarina Linde
befinner sig på berget Sumphuvet i Kyrkesund på Tjörn för att titta på
tävlingen, därav titeln. Kan säga att Sumphuvet är ett väldigt bra läge att
vara på om man vill njuta av båtarna och komma dem nära.
Innehållet i boken kom till efter att jag dels läst Monica Antonsson välkända bok ”Mia,
sanningen om gömda” ( som kastade av Liza Marklund från hennes
piedestal) och dels att jag under
flera år hört vad som pågår i förlags- och bokbranschen, och detta både fascinerade
och gjorde mig förbannad. Under fyra års tid hörde jag skvaller från olika
källor oberoende av varandra. Till slut kände jag att nu var det dags att börja snoka på
allvar. Hur jag bar mig åt tänker jag inte avslöja, men att jag
fick reda på mer än vad jag kunde ha önskat är helt klart. Som de flesta redan
känner till bygger jag alltid mina deckare på verklighet och i Mord under Tjörn
Runt, ( hädanefter förkortad till MuTR), har jag lagt verkliga händelser i
händerna på overkliga gestalter. Därför är inte MuTR en sann berättelse, långt
därifrån, däremot byggd på verklighet men under genren skönlitteratur. En helt
annan sak.
Att jag aldrig hade fått MuTR utgiven av något erkänt eller ens mindre
förlag är jag till 99 procent säker på för i boken trampade jag bevisligen på
en jävla massa tår. En sak som förbryllat mig under många år är att det är väldigt
många branscher i Sverige som fått påhälsning av grävande journalister och även
teveprogrammet Uppdrag Granskning. Det gäller byggbranschen, livsmedelsbranschen,
plastikkirurgi, bantningsbranschen, leksaksindustrin, konfektionsindustrin,
godisbranschen, skobranschen, asfaltsindustrin, artistbranschen och listan kan
göras ännu längre. Men, ja så kommer
detta underbara men, mig veterligen
har inte en enda grävande journalist i Sverige grävt djupare i förlags- och
bokbranschen. En känd person i Sverige höjde rösten och hotade/ önskade att
göra ett teveprogram om branschen och det var Bert Karlsson, känd som Skara-
Bert. Detta efter att han 2007 startat ett bokförlag ”
Heja Sverige”. Samma år startade TV4
programmet Talang och erbjöd Bert Karlsson en juryplats och då verkade Bert ha glömt
bort sina tidigare planer.
Nu vet jag inte om ”Heja Sverige” fortfarande existerar, men programmet Talang
har sålts till TV3 och där ville de inte ha Bert Karlsson i juryn, så nu kanske
han tar sig tid att göra en grävande undersökning om förlag- och bokbranschen, vem
vet … Bert Karlsson gjorde ju som bekant en mycket populär serie om ”Matfusket”
i svenska skolor som gick i TV4. Han och Peter Settman låg bakom det populära
programmet ”Lotta på Liseberg” för att nämna ett av många projekt där Bert deltagit.
Nå, i vilket fall som helst släpps MuTR som ljudbok den 1 november. Uppläsare är den
helt igenom fantastiske dramatenskådespelare och personligheten Reine Brynolfsson.
När den kom ut 2010 inbunden, fick jag en mängd recensioner, men det var
definitivt en som fastnade och som jag med vänner hade väldigt roligt åt och
den skrevs av journalisten/ författaren Bo Lundin, på Sydsvenska Deckarspalten.
Och här är recensionen av Bo Lundin i sin helhet:
”Trögflytande
lågspänning
Ramona Fransson
Mord under Tjörn Runt.
Anomar förlag. 315 sidor.
Alla eventuella likheter i boken med nu levande personer är en ren tillfällighet försäkrar Ramona Fransson. För den som ögnat på den på sin tid livliga bloggdebatten kring Liza Marklunds Gömda kommer det dock inte som någon större överraskning att bokens kvinnliga mordoffer är författare till Jag gömde mitt barn eller att liket påträffas med en kniv uppkörd i analöppningen.
Jag har recenserat ett par av Franssons tidigare deckare, gillat berättarlusten och kritiserat det mer än lovligt tillkrånglade språket. I år har kanske en städ eller stödpatrull gått igenom texten för det är bara undantagsvis man hittar syftningsunderligheter som ”Hans tjocka mörkblonda hår verkade vara nyklippt och iklädd vit skjorta, vit slips och svarta byxor, stod det klart för Katarina att de klampat rakt in i en begravning.” Handlingen flyter trög och omständligt jämn tjock och spänningen i den röriga intrigen är låg på gränsen till obefintlig. De agerande är mediamänniskor i maktpositioner, vilket ger Fransson möjlighet att vädra sina livliga vanföreställningar om hur det går till i bok-, tidnings- och tvbranschen. De stora förlagen beställer vilka recensioner de vill ha, tv och recensenter lyder kuschat och belönas stundom med”en liten men väldigt dyrbar gåva”. Roligast är hon faktiskt när hon döper det makt fullkomliga förlaget till Orobánche, det latinska namnet för snyltrot.
Bokens titel är en ren tidsuppgift: med segeltävlingen Tjörn Runt har intrigen föga att göra. Den mördade kvinnliga författaren har förstås ljugit ihop sin bok en incestdömd man är förstås oskyldig och den luttrade kommissarie Thulin och hans medhjälpare har mer tur än de förtjänar när de via ”magkänslan” letar sig fram till sanningen.
BO LUNDIN” Slut citat.
lågspänning
Ramona Fransson
Mord under Tjörn Runt.
Anomar förlag. 315 sidor.
Alla eventuella likheter i boken med nu levande personer är en ren tillfällighet försäkrar Ramona Fransson. För den som ögnat på den på sin tid livliga bloggdebatten kring Liza Marklunds Gömda kommer det dock inte som någon större överraskning att bokens kvinnliga mordoffer är författare till Jag gömde mitt barn eller att liket påträffas med en kniv uppkörd i analöppningen.
Jag har recenserat ett par av Franssons tidigare deckare, gillat berättarlusten och kritiserat det mer än lovligt tillkrånglade språket. I år har kanske en städ eller stödpatrull gått igenom texten för det är bara undantagsvis man hittar syftningsunderligheter som ”Hans tjocka mörkblonda hår verkade vara nyklippt och iklädd vit skjorta, vit slips och svarta byxor, stod det klart för Katarina att de klampat rakt in i en begravning.” Handlingen flyter trög och omständligt jämn tjock och spänningen i den röriga intrigen är låg på gränsen till obefintlig. De agerande är mediamänniskor i maktpositioner, vilket ger Fransson möjlighet att vädra sina livliga vanföreställningar om hur det går till i bok-, tidnings- och tvbranschen. De stora förlagen beställer vilka recensioner de vill ha, tv och recensenter lyder kuschat och belönas stundom med”en liten men väldigt dyrbar gåva”. Roligast är hon faktiskt när hon döper det makt fullkomliga förlaget till Orobánche, det latinska namnet för snyltrot.
Bokens titel är en ren tidsuppgift: med segeltävlingen Tjörn Runt har intrigen föga att göra. Den mördade kvinnliga författaren har förstås ljugit ihop sin bok en incestdömd man är förstås oskyldig och den luttrade kommissarie Thulin och hans medhjälpare har mer tur än de förtjänar när de via ”magkänslan” letar sig fram till sanningen.
BO LUNDIN” Slut citat.
Den rödmarkerade texten är särskilt kul!
En annan recension av MuTR var så mycket bättre och den fick jag av Lasse
Kronér:
Samma bok läst av två personer som båda har erfarenhet av branschen, men
med två vitt skilda uppfattningar. Tja, så är det!
Två vitt skilda händelser fick mig att slutligen sätta mig vid datorn och
påbörja MuTJ och det var en artikel i en dagstidning, minns inte vilken, där en
journalist ondgjorde sig över de så kallade ”presenterna” som alldeles för ofta
skickades ut till kulturrecensenterna tillsammans med boken de skulle recensera.
I det här specifika fallet fick de en badhandduk med omslaget av boken tryckt
på handduken. Den andra händelsen inträffade när jag skulle signera böcker i en
bokhandel. I väntan på att det skulle bli min tur gick jag till personalrummet
och tog en kopp kaffe. Där fanns en bokhylla med kommande och gamla böcker. Jag
tog en av de nya böckerna för att läsa en stund. Ur boken ramlade ett papper.
Det var från ett känt förlag, inte Bonniers, men relativt stort och välkänt. På
pappret stod att den här boken kommer att finnas recenserad i nedanstående tidningar
och tidskrifter, det var cirka tiotal tidningar. Där stod också när författaren
skulle dyka upp i Go`kväll, hos Malou i Efter Tio, osv… datum och klockslag var
angivet för alla jippon som skulle ske i samband med att boken skulle släppas. Boken
jag höll i min hand, jag tror det var
mars månad, skulle bli utgiven samma år till höstens bokmässa. Alltså hade
förlaget redan bokat in recensioner, soffbesök osv. minst ett år i förväg. Hur
var det nu Bo Lundin skrev: De agerande är mediamänniskor i maktpositioner,
vilket ger Fransson möjlighet att vädra sina livliga vanföreställningar om hur
det går till i bok-, tidnings- och tvbranschen. De stora förlagen beställer
vilka recensioner de vill ha, tv och recensenter lyder kuschat och belönas
stundom med”en liten men väldigt dyrbar gåva”.
Hoppas att alla som läser eller lyssnar på den kommer att ha lika kul som
jag hade när jag skrev den.
Med vänliga hälsningar
Ramona
6 kommentarer:
Förstår faktiskt inte riktigt hur du menar. Det är väl inte så konstigt att stora välkända förlag lägger upp en marknadsföringsplan. Det är heller inte så konstigt att stora välkända förlag får sina böcker recenserade lättare än små okända. Jag tycker det är glasklart, krasst men glasklart. Skriver du en tillräckligt bra bok som ett stort förlag bedömer att de kan tjäna pengar på så blir du utgiven. Jag förstår att nålsögat är litet och att det också krävs tur , kontakter m.m precis som i alla andra brancher. Du skriver bra böcker men tjänar knappast på att vara så bitter
Hej Anonym!
Om du läser Bo Lundins recension är detta med "marknadsplan" inget man vill kännas vid :) och jag är inte bitter, tvärtom, jag tyckte det var görkul att skriva den här deckaren, och när du skriver att,
"Skriver du en tillräckligt bra bok som ett stort förlag bedömer att de kan tjäna pengar på så blir du utgiven"
är du oinsatt i branschen. Astrid Lindgren blev refuserad och även JK Rowling, som skrev Harry Potter böckerna, till och med flera ggr. Och då är det ändå så idag att det är tusenfalt fler som skriver och drömmer att bli utgivna. Litteratursmak är personlig. Det du gillar kanske inte din väninna eller andra gillar och tvärtom. Fint så, allt annat vore tokigt.
Men att ljuga om hur branschen är uppbyggd, hur den fifflar, hur den utnyttjar kontaktnät mot att, "Du... den dan du vill ge ut en bok, finns vi här...bara så du vet... är trist.
Men glöm bitter, inte alls. Tvärtom, jag är jätteglad att mina böcker är uppskattade och att jag får skriva, tycka och säga vad jag vill om vad som helst... den friheten har inte alla författare som är knutna till vissa förlag...
♥ ♥ ♥
Hej Ramona
Kul att läsa de olika recensionerna! Tack för att du delade med dig!
Kram Kim
Hej Kim!
Visst är det gott att veta att en recension är vad en tycker. Klart att det kan påverka andra som tänkt sig läsa boken om en recensent skriver ner den, men de flesta läsare är tack och lov självtänkande. :)
Hejsan, Ramona!
Jaha ja, det var ju bra att du skriver om bakgrunden till boken. Tack för det:-)
Dags att ta fram den och läsa den igen, men ur en annan synvinkel.
Klart att läsare påverkas av recensioner och då särskilt de som skriver på t.ex Adlibris eller egna bokbloggar, men som tur är så handlar det inte om recensenter som får betalt....om sådana tycker jag inte alls oavsett om det gäller böcker, filmer eller annat. Vill helst bilda mig en egen uppfattning tack.
Smaken är som baken...som tur är :-)
Inte alltid som man gillar alla böcker av samma författare icke att förglömma.
Kram fr. ett höstmörkt Göteborg där vi inte är anonyma ;-)
/Agneta
Hej Agneta!
Ja, som jag skrivit i ett tidigare svar är jag inte alls sur för att branschen ser ut som den gör, däremot förvånad att den kan göra det, med tanke på att det finns duktiga grävande journalister, om än få, men de finns i alla fall på SVT.
Branschen skulle må gott av en jordfräs som rörde runt, som man alltid ska göra i jorden för att få grödorna att växa bättre.
Skicka en kommentar