Har den nya tekniken dig i sitt grepp?

Detta är en gammal teve från 1950-talet och sådana apparater var dyra, men i gengäld hade man den i många många år. Gick den sönder lämnades den in för lagning. Först hade Sverige bara en ynka kanal att glo på, kanal 1, som startade samma år jag föddes 1956, sedan kom ytterligare en, kanal 2, 1969           ( vänstervriden) Klicka gärna på länken och läs historian om hur SVT en gång startade, och det statliga monopolet varade ända fram till den 30 december 1987. Den 31 december 1987 startade nämligen Kinnevik   ( Tack Jan Stenbeck!), via en satellit från England, den första reklamfinansierade kanalen som vi i Sverige kunde se om vi hade parabol. Och gissa att vi hade! Men det var nära att vi inte fått lov att ha en, om socialdemokraterna fått bestämma!



Här en mycket intressant sak att känna till om politiker och om hur de tänkte:
"Den socialdemokratiska politikern Maj Britt Theorin förespråkade förbud mot privat innehav av parabolantenner under mitten av 1980-talet, på förslag från det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet, och fortsatte att argumentera för det under många år.^{[6]" Wikipedia}



Ja, sedan var det där med telefon. Det var inte självklart att alla familjer hade en hemma. Men om man äntligen fick en inkopplad, stod den i hallen.

Den röda fick namnet "Kobra" och var populär, skivan och avstängningsknappen sitter under, så glömde man att ställa den ifrån sig på ett platt underlag, kunde det tuta upptaget i timmar om någon försökte ringa dig.

Det kunde naturligtvis tuta upptaget i timmar ändå, av orsak att någon satt och tjattrade i timmar...

Och om du var ute på promenad med hunden, ute och shoppade eller med kompisar och behövde ringa hem en viss tid, fick du söka upp en telefonkiosk och se till att du hade mynt med dig. Enkronor, 25- öringar eller 10- öringar.

Man lyfte luren, väldigt tung, lade i pengar, drog runt skivan, också tung, väntade på signal och när någon i den andra änden lyfte sin lur, rasslade pengarna till i den gröna burken och du kunde påbörja ditt samtal.

Telefonkioskerna var för det mesta hela. Väldigt sällsynt att någon kladdade med tags, sprayade eller slogs sönder den. Annat är det nu som bekant.

Varför tog jag med den här bilden? Jo, för att det känns som att något gått förlorat. I vår nya högteknologiska värld rusar folk genom skogen med en iPhone i örat, är ute och promenerar med sina barn i barnvagnar och har en iPhone i örat, är på stan med en iPhone i örat, sitter på restaurang med kompisar med en iPhone i örat, går på bio med en iPhone i örat, sitter på bussen, tunnelbanan, spårvagnen eller tåget med en iPhone i örat. Kommer hem och sitter vid datorn med en Phone i örat.

Självklart gör inte ALLA detta, men nu växer det upp en generation som kanske aldrig mer kommer att hitta en lugn stund i sina liv. Stressade tar de sig från punkt A till B och reflekterar inte över vad de såg, luktade eller kände på vägen dit.


Det pratas väldigt mycket om att vi ska vara rädda om miljön, men hur rädda är vi om den egentligen om vi fortsätter galoppera efter nya tekniska prylar? Går det att kombinera kapitalism och konsumtion med att skydda miljön?

Kan vi gå tillbaka till en tid där vi mjölkade för hand och slaktade djuren på bondgården. Där vi tröskade med Pålle framför tröskan? Kan vi det? Kommer vi att göra det?


Ha en skön helg och stoppa iPhonen i en kartong, inte i örat, under helgen!

Ramona

Ett liv utan barn. Hur funkar det? Funkar det?

Apropå DN:s ledare från igår den 17 september 2012 med rubriken: "Barn är ingen rättighet", vilken var intressant att läsa. Kommentarerna var till dags datum 71 stycken och många har helt klart fått detta med ofrivillig barnlöshet om bakfoten.

Bokomslaget till vänster ser dystert ut, ja faktiskt som en begravningsannons, men det var inget jag begrep förrän jag fick se boken ute på hyllorna hos bokhandlarna. Första gången jag såg den var på Akademibokhandeln i Femman i Göteborg och då fick jag ett hysteriskt skrattanfall.

Numera är omslaget utbytt och det nya är jag mycket nöjd med, nu berättar omslaget mer om innehållet än just en tom barnvagn. ( Barnvagnen, som är modell 70-talet fick jag låna av SVT:s avdelning för rekvisita) 
Idén till det gamla omslaget fick jag efter att ha bott på Nordenskiöldsgatan i början av 1980-talet. Där finns fortfarande barnaffären "Storken" som jag besökte ganska ofta när jag var mitt uppe i min (mar)dröm att få barn. Och där fanns en liknande barnvagn, och känslan att få lägga händerna kring handtaget var underbar.

Så här ser det nya omslaget ut. Mer av längtan... inte vansinne, även om jag drabbades av det också.

Alltså, så här är det! Om du vill ha barn under din fruktsamma period och inte blir med barn, kommer du med största säkerhet drabbas av ett litet helvete. Manuset till "Älskling, vi blir inte med barn", skrev jag under 1991 fram till 1993 och därefter låg det i en byrålåda. Inte förrän 2008 omarbetade jag det och gavs ut i form av en bok.

Det som gläder mig och som jag hade som förhoppning när den skrevs, var att den skulle vara till hjälp för alla och så har det varit  och är fortfarande. I boken får man följa två par. Ett av dem får barn, det andra inte. Man får läsa om sex, intriger och en desperat längtan efter barn, precis som livet är för många människor.

Än idag är ämnet tyvärr tabu. Alla klarar inte av att hänga en skylt om halsen som skriker ut " Jag kan inte få barn! " och det är ett svårt ämne att diskutera.

Inte heller jag tycker att barn är en mänsklig rättighet, däremot tycker jag att det är en mänsklig rättighet att få samma vård oavsett var man bor i Sverige. Och att vissa landsting erbjuder ett, två eller tre IVF försök är förkastligt. Alla borde erbjuda minst tre! En av Sveriges mest kända IVF docent och överläkare, Lars Nilsson, hjälpte mig med att få till alla fakta rätt i boken och har genom åren blivit en god vän och hans inställning är, att har du gjort fler än sex försök borde du tänka om.

För de som har en skaka-loss-spermiekalsong-modell och lätt blir med barn, ska tacka sin lyckliga stjärna att de slipper traggla sig igenom det lilla helvete det innebär att inte få barn på vanligt sätt. Därför rekommenderar jag alla, vårdpersonal som arbetar med IFV, människor som fått barn på vanligt sätt och alla ofrivilligt barnlösa läsa den. Och du, den finns som e-bok också. Alla bibliotek i Sverige har den!

Boken ger förståelse, som jag läst av alla hundratals mejl jag fått genom åren, och är det något som ofta saknas i dessa fall är det just förståelse.

Att få barn är en del av livet och 
ett liv utan barn är annorlunda
men aldrig meningslöst

Ramona

Ps. Jag har också föreläsningar i ämnet. Ds.

Tjörn

Nedan soluppgångar från altanen vid olika årstider.

Sunrises on the terrace in different seasons.

Sonne aufgang auf den Altan bei verschidene Jahres seiten.

Snart är det äntligen dags... igen!

För vadå? Jo för årets Bok & Biblioteksmässa i Göteborg.

Den här bilden tog vi när vi för första gången var med 2007 och utsikten är från Gothia Towers Sky bar. En helt underbar vy!

Här satt vi utsjasade efter att ha byggt upp vår första monter någonsin. Det har numera blivit tradition att Thommy och jag sätter oss där och tar ett glas vin och en öl tillsammans. Nice!

Så här såg vår första monter ut 2007. Den kallas för budgetmonter och är som ett litet krypin. Lägg märke till alla paket jag gjort med röda och gyllene band med knorr. Thommy fick krupp och tyckte det liknade paket under granen. Så banden fick tas bort. Men det var gulligt, tyckte jag såklart.

Marie-Lousie, till höger i bild, ser ut som om hon fått syn på en vampyr, har varit med från starten 2007 och är med och hjälper oss varje år, vilket vi är oerhört glada och tacksamma för.

Och det var kö! Vilket feeling det är!

Redan året därpå lade förlaget beslag på en större monter. Det var skönt att få mer plats!

Bredvid mig sitter Lasse Ohlin, som är den äkta polisen och som rättar mina faktafel. Han arbetar, precis som spaningschef Greger Thulin i mina deckare, på polishuset Ernst Fontellsplats, även kallat Skånegatan.

Anna Falck, som i alla år varit dirigenten för bokmässan, och jag hälsar på varandra innan "Pressnatta" går igång för kvällen. Året är 2008.


( I år är det en ny dirigent som tagit över taktpinnen och hon heter: ? )

Och 2009 fick jag en löpsedel av Expressen som distribuerades runt i Bohuslän. Själv satt jag hemma på Tjörn och skrev när telefonen ringde och en av mina läsare ville veta hur det kändes att ha en egen löpsedel, vilket jag naturligtvis inte haft en aning om eftersom jag inte varit ute ur huset på hela dagen.

Så jag kastade mig i bilen och körde iväg till första stället och bad dem lägga undan löpsedeln så jag kunde hämta den dagen därpå. Jädrans kul grej!

Och år 2009 kom Lyckohjulet ut, en titel som jag ångrar djupt än idag. Men, men en dag kanske jag döper om den... Den borde ha hetat nånting i stilen med: Familjefejden i Strömstad eller: I speldjävulens grepp...

Fotot är taget av Lysekilspostens ägare Helge och jag står på taket på huset där tidningen är inkvarterad. Bara att gå in i det huset är en upplevelse.

Nu är det 2010 och då såg montern ut på det här viset. Vi hade börjat samarbeta med Mia Raunegger från Design4u2, som alltid är en idéspruta och nu skulle vi ha ett montertema.

Temat "Brottslighet" var så kul att Göteborgs teve kom och filmade när poliserna som gick omkring på mässan ställde upp på att agera.

Men inslaget visades aldrig. En viss Leif GW Persson kom i vägen och stal programtiden :)

Nu är det 2010 och plötsligt kom Lasse Kronér och hans bror förbi vår monter, får syn på Mia och säger: Nej men hej!

Då visade det sig att Mia och Lasse är barndomskamrater och lustigt nog har vi alla fyra vuxit upp i Högsbo.

Min mans kommentar till Lasse när vi skulle fotograferas. Nu kommer du att bli en kändis när du står bredvid min fru:)

Och nu är vi framme vid förra årets monter och tja, vi trivs bra i B-hallen. Luftigt, högt i tak, inte så svettigt när det blir mycket folk och det blir ju det, mycket folk alltså.

Och trots att Lasse är en grymt upptagen man tog han sig tid att komma förbi och säga hej till oss.

Ps. Är otroligt glad för de fantastiska recensioner jag fått av honom, men de är privata. Ds. 

Rickard Sjöberg var som alltid gullig och ställde upp på att bli fotograferad.












Och hur känner vi oss när mässan är över? Vad tror du? Jo så här!

Välkomna till förlag anomaR:s monter som ligger i B-hallen B03:48

Ramona

Minns ni filmen "Life of Brian"? Monty Python gänget?

Det är 27 år sedan hade filmen "Life of Brian" premiär och den drev hejdlöst med kristendomen. I Norge förbjöds den och inte förrän 1980 släpptes den fri. Än idag skulle SVT eller TV4 inte våga visa den under påskhelgen.

Det skrevs om det här i Svd, och att i New York ville man att skaparna av filmen skulle dömas för hädelse 1979, vid premiären.

När den visades blev hundratusentals kristna kränkta, men de mordhotade inte eller bombade de engelska ambassaderna runt om i världen, mig veterligen.

Monty Python har alltid haft som motto att man ska kunna skoja om allt, men inte alltid Och då minns jag vad Fritiof Nilsson Piraten sa i sina intervjuer: ”Man kan inte tala om en stoppnål utan att någon enögd djävul känner sig träffad ...

För mig finns det ingen gud som är värd att dö för och inte heller värd att döda för.

Jag kan inte och kommer aldrig begripa varför människor vill dyrka någon som påstår sig ha en slags direktkontakt med en osynlig gud. Personligen tror jag att de som mördade USA:s ambassadör och ytterligare tre amerikanare på grund av en påstådd kränkande film om islams profet, inte har sett ens en minut av filmen. De har helt enkelt på grund av sin okunskap blivit uppviglade av en ledare, som gillar att döda och ha makt.

I Mellanöstern, bortsett från Israel som är en demokrati och där barn i skolan blir utbildade i mer än Torarullarna, får barn i Mellanöstern lära sig att hata det västerländska i allmänhet och det judiska folket i synnerhet. Det skapar en grogrund för vansinnesdåd. Självklart finns det välutbildade terrorister och massmördare, som Breivik i Norge eller de som flög planen i USA, men hela hat kompotten bygger på okunskap om hur resten av världen ser ut. I de muslimska länderna har de noll koll på det positiva i att ha yttrandefrihet och demokrati. De har sedan barnsben blivit hjärntvättade att se detta som en styggelse och helt emot Koranen budskap.

En affärsinnehavare i den indiska staden Ahmedabad har hamnat i blåsväder sedan han döpt sin nyöppnade klädaffär till – Hitler och ovanför namnskylten satte han en svastika. När detta uppdagades blev han förvånad och påstod att han inte hade en aning om vad namnet och svastikan stod för. Mannen kan ha talat sanning och då är det oerhört tragiskt att utbildningsnivån i Indien ligger under gatunivå, eller så ljög han och det är lika katastrofalt. Men återigen, inte kom det en hop judar och brände ner hans affär eller mordhotade indiska ambassader.

Att uppföra sig civiliserat kommer med att man är välutbildad och inte bara har koll på hur grannens gård ser ut, utan också världens gårdar runt omkring. Det är något som saknas i de diktatoriskt styrda länderna i Mellanöstern. Där har huvuduppgiften varit att kvinnor låses fast i köksutrymmena och männen, pojkarna, studerar Koranen dygnet runt. Efter det som döptes till den arabiska våren, så verkar det trots allt fortsätta med staplar av problematik och våld. Dels för att shia- och sunni muslimer har svårt att föra gemensamma civiliserade samtal, det gäller troligen inte alla, men de i maktställning tycks inte hysa annat än hat för varandras inställningar till islam. Just nu pågår en stormning av jemiter i Jemen mot den amerikanska ambassaden, på grund av en film som de antagligen inte sett en filmruta av.

Ytterligare en person är mordhotad av islamister, Tom Holland författare och professor i historia. 
Så vad har han då gjort för att "kränka" religionen islam? Jo en film om islam.

När ska islamister begripa att om man har en världsreligion och vill bosätta sig i sekulariserade samhällen, måste man tåla att religionen blir granskad och ifrågasatt. Eftersom i sekulariserade samhällen har man inte EN ENDA religion som den sanna tron, utan en mängd olika och människor tror på olika gudar och heliga skrifter.

Yttrandefriheten och de demokratiska värderingarna är pelarna för att människor ska trivas och må bra i ett samhälle. Tas detta bort kommer hatet forsa fram som ett Niagara fall och ta med sig pelarna med stormfart!


Ramona

Vart tog lusten att debattera vägen i Sverige?

Vart tog debattlusten vägen? Viljan och modet att diskutera och kritisera religioner?

Svenska kvinnor kämpade länge för sin rätt att få rösta, rätten till fri abort och att få gifta sig med vem man vill. 

Under decennier var Svenska kyrkan en maktfaktor i Sverige och påverkade. Så är det tack och lov inte längre. Men vi hade aldrig kommit så här långt om vi inte debatterat, diskuterat och kritiserat religioner. Inte heller hade HBTQ rörelsen existerat om vi inte lyft upp människors rätt till yttrandefrihet och demokrati. 

Än idag finns det kvinnoprästmotståndare och det får de lov att vara så länge de inte praktiserar sin övertygelse i samhället. Idag har vi kvinnliga och homosexuella präster. Hade vi verkligen haft det om vi inte kritiserat, debatterat och diskuterat religionens betydelse och inverkan på människor? Knappast! 

En gång i tiden i Sverige brändes i första hand kvinnor på bål och prästerna stod bredvid och hejade på. Detta ingöt skräck i befolkningen. Den skulle hållas i tukt och förmaning. 

I Israel finns ultraortodoxa judar, som för inte så länge sedan krävde att kvinnor skulle sitta längst bak i bussen. Detta fick den resterande sekulariserade judiska befolkningen att gå i taket och de gick man och kvinna ur huse för att demonstrera mot detta ålderdomliga stenålderstänk. Nu är ordningen återställd. Benjamin Netanyahu har nu också lagt fram ett förslag,att den obligatoriska militärtjänstgöringen i Israel även ska omfatta ultraortodoxa män och kvinnor, som hittills sluppit detta på grund av sin starka religiösa övertygelse.

Sedan lång tid tillbaka skämtas det i teve, radio och i böcker om präster, nunnor, pastorer, rabbiner och om påven. Och i länder med demokrati och yttrandefrihet är detta ett fullständigt naturligt inslag i människors vardag. Helt plötsligt börjar allt det som främst kvinnor kämpat för i årtionden sakta men säkert smulas sönder. På grund av vad? På grund av att det kommit in en ny dominerande religion i landet som heter islam. 

På sextiotalet i Sverige fanns knappt en enda muslim, nu finns hundratusentals. Moskéer växer upp i många svenska städer och bekostas i regel av den stat, som av Carl Bildt och på Wikipedia kallas absolut monarki, men som i verkligheten är ett kvinnofientligt och diktatorstyrt Saudiarabien. I landet får det endast finnas en statskick och det är islam. Piskrapp, stening och dödstraff för att konvertera från islam tillhör vardagen i landet. Folket ska hållas i tukt och förmaning. 

I Sverige har vi religionsfrihet och det betyder att Livets ord, som diskuterats, debatterats och kritiserats kan utövas. I Sverige har vi Jehovas Vittnen, som avslöjats som en sekt, där barns rätt inte tillvaratas på ett sätt som man gör i en demokrati. Detta har Sveriges Rikes Lag löst, genom att vid blodtransfusioner som ska rädda barnets liv, frånta föräldrarna föräldraansvaret under en kort period för att rädda barnet. Plymouthbröderna är ytterligare ett skräckexempel på där barn far illa under religionens förtryck. De tre sistnämnda har inte mer än några tusen medlemmar i Sverige och därför inte tillräckligt mycket makt att påverka Sveriges riksdag eller politik. Men vad hade hänt om Jehovas Vittnen eller Plymouthbröderna eller Livets Ord hade haft över en halv miljon medlemmar och en ständig tillströmning? Om de startat ett parti och tagit sig in i riksdagen och börjat stifta lagar som passar deras religion, hade vi då diskuterat, debatterat och kritiserat dem?

I stället för en debatt om religionen islam har ett enda ord tystat allt och alla, ordet är islamofobi. Som att sekulariserade människor bara genom att se en kvinna i niqab eller burka skulle frysa fast i marken och börja skrika hysteriskt. 

Varför var det fullständigt normalt att kritisera, debattera och diskutera påvens hårdnackade motstånd mot att katolska män skulle använda kondomer? Och som tur var fungerade kritiken, debatten och diskussionen även den här gången. Påven gick efter hårt tryck ut 2010 med på att kondom bör användas i vissa fall och då fick också västvärldens befolkning kunskap om hur viktig kondomen är för att skydda sig mot sexuellt överförda sjukdomar. Hade påven släppt på sin benhårda religiösa inställning om detta inte hade debatterats, diskuterats och kritiserats?  

Idag efterlyser hundratusentals människor i Sverige en öppen debatt och diskussion om islam och lika många undrar varför den inte kommer. Uppdrag granskning har hittills haft ett belysande program om vad som händer hos imamer när de inte vet att kameran är på. Efter det programmet trodde många att nu kommer debatten och diskussionerna om islam, men återigen lades locket på.

Inom alla världsreligioner finns ett kvinnoförtryck som iklär sig olika skepnader och detta måste vi andra som bejakar HBTQ, kvinnliga präster, lika rättigheter och skyldigheter för båda könen, sekulariserade stater och som värnar om barns rättigheter diskutera, debattera och kritisera varje dag i resten av våra liv. Demokrati och yttrandefrihet är värt att kämpa för varje dag!  

Läs Sidneys Times om bilden.

   

Rösta på höger sida: Ja tack till debatt om alla religioner!  

                                   Nej, tack till debatt om alla religioner! 

Ramona Fransson
Debattör och författare