Är frågan felställd? Ska det vara negativt att bli arbetslös? Är det kanske både och?
På 1990 talet var vi många som blev friställda, ungefär 100 000 på ganska kort tid. Själv arbetade jag på Stena Line Germanica, som gick mellan Göteborg och Kiel under lågsäsong och trafikerade även T/R Göteborg/Fredrikshavn under högsäsong. Då var det åka av, vill jag lova.
Nåväl, vi var c:a 150 personer som blev uppsagda i den första vändan och eftersom jag tillhörde befälsidan hade jag Trygghetsrådet vid min sida, vilket gjorde att jag omedelbart blev väl omhändertagen. På tapeten stod att lära sig hur en dator fungerade. Efter kurser av olika slag var det dags att söka arbete. Jag fick ett kanonjobb på ett litet företag i Lerum. Albert Karlson AB.
Eftersom jag bodde i Göteborg tog jag bussen till centralen, pendeltåget till Lerum och därefter var det en promenad på c:a 20 minuter till industriområdet där företaget huserade.
Mitt arbete var att sköta importen av hobbyprodukter likt de som Panduro sysslar med. Det vill säga, sidenfärger, sidentyger,pärlor av alla de slag, porslinsfärger, egentligen allt som du behöver för att skapa ett konstverk av något slag.
Vi var c:a fem personer på kontoret, tre på lagret och ute i Sverige fanns tre-fyra säljare. Varje år var det mässutställningar, en i Borås och en i Stockholm. Det var slitigt men lärorikt.
Vad vill jag ha sagt med allt detta? Jo, att om du är arbetslös, eller är på väg att bli det, ska du kanske inte alltid se det som något negativt utan kanske är det början på något nytt? För hur mycket vi än vill gnälla över Sverige är det ett fantastiskt land att bo i, och inte minst vad det gäller vår välfärd. Alla vill inte betala skatt, särskilt inte de med feta bonusar, vilka borde betala med glädje, men alla som behöver hjälp vet i alla fall en sak: Vi har rätten att kräva den!
Ibland är det svårare att få hjälp, det har även jag råkat ut för, men det gäller att vara som en åsna, enveten till tusen. Ge inte upp! Ge inte upp! Alternativet till att ge upp är inget att ha, så ge inte upp!
Är du lässugen och gillar pocketböcker? Nu finns alla mina tidigare böcker i pocketform. Min senaste deckare Lyckohjulet är inbunden. Böckerna utspelar sig huvudsakligen i Göteborg och på västkusten. Du kan alltid besöka din näthandlare och läsa mera om böckerna:
Adlibris
Bokus
Bokia.se
CDON
Kulturbutiken
P.s Fram till söndag är det namninsamlingen för Elisabeth Hermon, därefter tar jag bort länken, som ligger på höger sida. D.s
3 kommentarer:
Ja, hur kul är det egentligen att vara 40 år på samma ställe! Kan man undra. Jag har också gått in och ur saker. Kul när det händer något nytt! Sverige är bra - man sitter inte i sjön - fast det låter så på vissa. Jävla gnäll!/Helena
Du har så rätt.
Om man blir arbetslös eller är på väg att bli det, så kan det ibland faktiskt vara positivt också.
Jag tex gick med på att "hoppa av" mitt jobb som jag haft i 27 år när det var dags för nerdragning av personal. Jag kände själv att jag ville utbilda mig till något helt annat än det jag jobbat med. Så jag fick stöd och hjälp av Trygghetsstiftelsen genom min arbetsgivare och började läsa till Undersköterska på Komvux. Jag har alltid velat jobba med människor och nu såg jag min chans för man blir ju inte yngre med åren heller (är 48).
Tog examen i juni förra året och har jobbat som personlig assistent som timvikarie på kommun. Tyvärr i dagens läge så är det ju smått om jobb både inom kommun och landsting de har ju såna hemska sparkrav och det lär väl hålla i sig även år 2010. Så man får hanka sig fram så gott det går. Det är ju även smått om jobb inom den privata sektorn också. Men förhoppningsvis blir det bättre längre fram.
När en annan började på Komvux så sa ju alla att vi kommer att få jobb allihop för det var sådan efterfrågan. Men det gäller kanske bara i storstäder och dit vill inte jag o min familj flytta. Vi trivs bra i lilla Borlänge. Och min man började sitt nya jobb för 1år sedan, så man vill ju inte att han ska bli arbetslös, för han tjänar ju mycket bättre än mig.
En annan hoppas ju på bättre tider och att man så småningom ska få ett jobb iallafall, men som sagt det kan ju dröja. Men man ska aldrig ge upp!!!
Ha de gott!
Hej Helena,
Ja, kul och kul, men vissa människor är nervösa inför förändringar och tänker kanske den gamla klyschan inför ett arbetsbyte: Jag vet vad jag har men inte vad jag får. Att situationen görs mörk, kanske mörkare än vad den är, är naturligtvis ingen höjdare.
Hej Catrin;
Att ha en utbildning som undersköterska är toppen, du kan om du orkar, läsa till sjuksköterska, men oavsett är din utbildning något ingen ta ifrån dig. Och är det något alla blir, någon gång, är sjuka och förhoppningsvis äldre.
Vad som behövs i vissa fall är just ett "Jävlar anamma"! Men alla besitter inte den egenskapen, vilket gör det svårare för vissa.
Skicka en kommentar