Tack Bo Lundin för den hittills bästa recension jag fått av dig. Sydsvenskan

Så var det dags igen! Ytterligare en recension och den här gången av Bo Lundin från Sydsvenskan.

Jag är faktiskt impad av att Bo Lundin undersökte ordet Orobánche, som jag i boken har döpt förlaget till.

Nedan följer recensionen i helhet som jag tagit från Sydsvenskan.

Med anledning av hur det är att vara (mikro) förläggare har jag också skrivit en artikel på Newsmill som du klickar dig till här! 








Trögflytande
lågspänning

Ramona Fransson

Mord under Tjörn Runt.
Anomar förlag. 315 sidor.

Alla eventuella likheter i boken med nu levande personer är en ren tillfällighet försäkrar Ramona Fransson. För den som ögnat på den på sin tid livliga bloggdebatten kring Liza Marklunds Gömda kommer det dock inte som någon större överraskning att bokens kvinnliga mordoffer är författare till Jag gömde mitt barn eller att liket påträffas med en kniv uppkörd i analöppningen.

Jag har recenserat ett par av Franssons tidigare deckare, gillat berättarlusten och kritiserat det mer än
lovligt tillkrånglade språket. I år har kanske en städ eller stödpatrull gått igenom texten för det är bara
undantagsvis man hittar syftningsunderligheter som ”Hans tjocka mörkblonda hår verkade vara nyklippt
och iklädd vit skjorta, vit slips och svarta byxor, stod det klart för Katarina att de klampat rakt in i en begravning.” Handlingen flyter trög och omständligt jämn tjock och spänningen i den röriga intrigen är låg på gränsen till obefintlig. De agerande är mediamänniskor i maktpositioner, vilket ger Fransson möjlighet att vädra sina livliga vanföreställningar om hur det går till i bok-, tidnings- och tvbranschen. De stora förlagen
beställer vilka recensioner de vill ha, tv och recensenter lyder kuschat och belönas stundom med”en liten men väldigt dyrbar gåva”. Roligast är hon faktiskt när hon döper det makt fullkomliga förlaget till Orobánche, det latinska namnet för snyltrot.
Bokens titel är en ren tidsuppgift: med segeltävlingen Tjörn Runt har intrigen föga att göra. Den mördade
kvinnliga författaren har förstås ljugit ihop sin bok en incestdömd man är förstås oskyldig och den luttrade
kommissarie Thulin och hans medhjälpare har mer tur än de förtjänar när de via ”magkänslan” letar
sig fram till sanningen.

BO LUNDIN  
 
 
Som sagt, det här den bästa recensionen jag hittills fått av Bo Lundin och det var riktigt kul att Bo Lundin listade ut förklaringen till det påhittade förlagsnamnet.
 
Ramona