Senaste teve-intervjun 2015

fredag 15 maj 2009

Jag fick en medalj för Göteborgsvarvet, utan att kuta.


I morgon springer c:a 50 000 glada halv och hel-amatörer och en del andra 21 km, så långt är Göteborgsvarvet.


Vädret ska bli strålande och när de kommer i mål står förhoppningsvis världens största orkester i form av ukulelespelare och möter dem. Över 500 ukulele-musiker har det sagts.
En av dessa ukulelespelare är konstnär och heter Ewa Leyman. Hon målar helt underbara tavlor från västkusten och mest från Fjällbacka där hon har sin atelje. Ovanför min säng hänger en av hennes tavlor.


Har jag sprungit Göteborgsvarvet eftersom jag fick en medalj? Nix! Jag arbetade som servitris på Stena Line, tror det var 1979, och kommittéen för Göteborgsvarvet varvade ner, på den tiden, genom att ha en slags konferens med middag och som avslutning groggbuffé. Det var populärt med groggbuffe.


Vi servitriser kutade ut och in i konferensrummet och fyllde på med groggvirke och ett och annat helrör. Resan tur och retur Göteborg- Fredrikshavn tar ungefär dryga sju timmar. Det blir en del sprit på de timmarna om man säger så.


Kommitteén var rejält runda under fötterna när färjan anlände till Göteborg vid 23.00 tiden och vi fick rejält med dricks, och som grädde på moset fick vi varsin medalj. De sluddrande farbröderna ansåg att vi "minsann" hade sprungit lika långt och lika bra under sju timmar därför var vi värda en medalj.


Dessvärre vet jag inte var jag lade medaljen. Ansåg kanske inte att den värvats på hederligt sätt och därmed fick den inte glassa på någon vägg. Men kul var det!
Har du tid och ork över efter loppet och kanske vill koppla av med en pocket, varför inte en av mina deckare. Dyrbar kärlek, Iskall hämnd, Mord i Skärhamn eller självbiografin Älskling,vi blir... Besök din bokhandlare och näthandlare:
Ha de gott!
Ramona








3 kommentarer:

Ann Helena Rudberg sa...

Vilken härlig historia... visst sprang ni väl lika långt, det är säkert sant och på sjön kan det rulla också... medaljen är välförtjänt... du har kanske mött min pappa nån gång för han åkte ofta med Stena Line på den tiden när han var journalist i Kungälv. Ha det fint under helgen!

Bim HD sa...

Hm, inte för att jag sprang - än? Men, någon gång innan man läggs i träfracken kanske det händer? Eller, också inte ;)
Hrm, ska dock hålla koll på pocketböckerna där. Verkar vara precis vad som borde ligga här och vänta på mig att sätta tänderna i...
Må så grankott...
först ska jag dock slåss med väderkvarnarna och överklaga(?)eller vad man nu bör göra så Fkassan betalar ut sjukersättning. Kul-kul, not... Man måste vara frisk för att vara sjuk, så sant som det är sagt, eller skrivet?

Ramona Fransson sa...

Hej Ann Helena,

Ja, vem vet jag kanske serverade honom också någon gång.

Hej Bim HD

Skulle aldrig orka att springa så långt och jag gillar mer att promenera.
Om du inhandlar någon av pocketböckerna hoppas jag att du skriver och berättar vad du tyckte om den.