En gång för, som det känns, väldigt länge sedan röstade vi om att gå in i EU. Det var den 13 november 1994. Valdeltagande var högt, 83,3 procent och de som röstade"Ja", var 52,3 procent och 46,8 sa "Nej".
Jag trodde mig ha hyfsad kunskap om EU men en sak som retade mig redan innan omröstningen var förflyttningarna som äger rum en gång i månaden. Då packas femton långtradare med allsköns papper och tvåtusen personer åker från Bryssel i Belgien till Strasbourg i Frankrike och denna flyttkarusell kostar oss alla 200 miljoner euro om året. Ett sånt jävla trams!
Nu först lite bakgrundsinfo innan jag berättar om vad som pågår framför våra näsor med nedanstående personers goda minne:
Mellan 1999 till 2006 arbetade Cecilia Malmström som ledamot av Europaparlamentet. Därefter var hon EU-minister i Statsrådsberedningen mellan 2006-2010 och nu är hon EU-kommissionär sedan 2010. Och 2006 sa hon så här:
"– Det pustas och stönas varje gång och är ofta förseningar. Det blir oerhört ineffektivt och tröttsamt att vara i Strasbourg. För det första måste man åka tåg i fem timmar innan man kan börja jobba, det känns väldigt flängigt." Slut citat.
Margot Wallström, en person som jag själv har satt högt innan jag läste och läser om vad som pågått och alltjämt pågår i EU:s boningar. Margot Wallström har följande bakgrund inom EU:
"Politiskt engagemang i EU
Året därpå utnämndes hon till ledamot i Europeiska kommissionen och ansvarade för miljöfrågor i Prodi-kommissionen 1999–2004. Från november 2004 till februari 2010 var Wallström EU-kommissionens första vice ordförande, närmast under ordförande José Manuel Barroso. Som sådan hade hon ansvar för konstitutionella frågor, institutionella relationer och kommunikationsstrategi.Wallström utsågs till European Commissioner of the Year[förtydliga] av tidningen European Voice, men när tidningen The Economist under hösten 2009 summerade EU-kommissionens arbete beskrevs Wallströms insats som en besvikelse.[5] "Taget från Wikipedia!
Nu till fakta från boken:
Jag tror att alla vet vad en whistleblower eller på svenska visslare betyder, men jag ska ändå förklara och tar den från Wikipedia:
är ett ursprungligen engelskt begrepp för en person som påkallar, oftast genom massmedia, uppmärksamhet om korruption eller andra oegentligheter, och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Straff kan vara att åtalas för förtal eller - om beskyllningen är riktad mot den egna arbetsgivaren - att bli avskedad eller omplacerad.
Begreppet kommer från att engelska poliser för att påkalla kollegors och allmänhetens uppmärksamhet om pågående brott, en gång i tiden använde sig av visselpipor.
Som du ser står det "och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta" och detta kan man lugnt säga gäller för så gott som samtliga visslare inom EU.
Dessa visslare vill inte att våra skattepengar ( flera miljarder euro utan täckning) ska flaxa ut genom EU:s byggnad, men istället för att bli befordrade, sedda som de hjältar de är, blir de smutskastade, mobbade å det grövsta, fråntagna alla sina sociala rättigheter och sist men inte minst stämplade som invaliditetspensionärer. Och det sistnämnda finns det alltför många av redan. Därför har visslarna slutat vissla...
Vare sig Margot Wallström eller Cecilia Malmström har varit ovetande om vad som pågår och har gjort... ja vadå? INGENTING!
I boken skriver Helle följande: Också kommissionär Cecilia Malmström har hört ryktet att inga visslare längre träder fram i EU:s administration, efter reformerna i tjänsteföreskrifterna 2004, berättar hon när jag får en kort pratstund med henne under bokmässan i Göteborg 2011. " Jag har också hört det ryktet och tillsammans med en kollega arbetar jag just nu med en utredning om hur skyddet för whistleblowers i EU:s institutioner behöver förstärkas" säger Cecilia Malmström.
Och nu kommer ett helt annat svar än det som Cecilia gav till Helle och som också står att läsa i boken:
Enligt Camilla Hansson, tjänsteman i Malmströms kabinett blir utredningen klar först under 2013, medan det enligt presstalesman Joakim Larsson inte pågår någon utredning som Malmström deltar i.
Så hur står det egentligen till med kunskapen? Eller är det som de flesta visslare säger själva: Du kan inte påpeka eller ens utreda om det pågår oegentligheter. För gör du det är du rökt!
Och här kommer det som jag anser gör att vi alla omedelbart borde omvärdera vårt medlemskap inom EU: Yttrandefriheten kommer inte först! Det absolut viktigaste för en person som arbetar inom EU är "lojalitet"!
Hur sjukt är inte detta!
Det är därför som det varje år försvinner miljarder euro ur kassan, vår gemensamma kassa, till saker som det inte finns underlag till och som revisorerna har två val att ställa sig inför. Antingen skriver de på och stämplar godkänt eller så kastas de ut ur EU med stämpeln: Invaliditetspensionär.
Just nu bråkas det inom EU och då handlar det om budgeten. Det ska bli ännu dyrare för oss i Sverige att bekosta EU:s flamserier och bedrägerier. Vill vi verkligen fortsätta med denna idioti? En gång hade EU ett bra syfte, nu har det vuxit pamparna över huvudet! Nu är det precis likadant som inom fackföreningar och politiska institutioner. Nu gäller det att roffa åt sig så mycket som möjligt av folkets pengar och makt!
Ramona