Släng väskan där!
Och "där" visade sig vara en stor container! Sedan räknades vi in på planet och startade rekordsnabbt i ett totalt mörker i kabinen. Vi satt i mörker och flög en bra stund innan ljuset tändes och vi kunde andas ut.
Därefter dröjde det till 1992, och då var vi på Kreta för första gången. Jag älskar Kreta och kretensarna, de är vänliga, arbetsamma, stolta och respektfulla. Kreta har också en mycket intressant historia, som Linda, guide för Airtours, har berättat för mig. Bland annat blev inte Kreta grekiskt förrän år 1898, efter att ha invaderats av Turkiet under många år. Den grekisk-ortodoxa kyrkan är rådande, och det kan man se överallt på ön.
Nu är vi här igen 2016 efter att ha varit här 2013, och trivs väldigt bra. Under texten kommer en mängd foton som vi taget och dessa är tagna mellan den 9 september och 16 september.
Stranden cirka 200 meter från vårt hotell Anais Holliday |
Vacker blomma som växer på hotellets omgivningar |
Linda, som blivit vår vän |
Utsikt från vårt hotellrum mot bergen |
Här tar jag mig ett dopp i poolen på vårt hotell |
Och de som har restaurangen, Christina och hennes make, en kretensare, har den absolut godaste maten vi ätit! Supergod och servicen outstanding. Även Katarina som driver hotellet pratar svenska.
Som sagt väl värt ett besök.
Det man också slipper på Kreta är att se kvinnor insvepta i religiösa tygsjok, som i mina ögon är de mest kvinnoförnedrande tygsjok jag någonsin stött på i mitt liv. Och eftersom åsynen av dessa tygsjok alltid gör mig på dåligt humör är det fullkomligt underbart att inte se röken av dem på Kreta!
Ramona