Ibland funderar jag över varför jag inte bara lägger mig ner, drar täcket över mig och ligger kvar år ut och år in...
Jag brukar inte klaga, är egentligen inte mycket för det, men så kommer det dagar när kroppen är allt annat än min kompis. När varje del av skelettet gör allt för att pina mig lite extra. Idag är en sådan sketen dag.
Men innan dagen är slut kanske, kanske jag är på bättre humör. Så har det ju varit hittills. Och jag är privilegierad med att ha en bubbelpool, som jag kommer att använda mig av idag.
Tills dags datum har jag skrivit nio böcker. Helt otroligt när jag tänker på det ibland. Och dessutom håller jag faktiskt på med den tionde, vilket också är en kriminalroman. Och tack vare Mia Raunegger kom jag i kontakt med en fantastisk kvinna, Judith Bourque, som i sin tur översatte min första deckare, Dyrbar kärlek, till engelska och nu säljer den på Amazon över hela världen, och även Kobobooks. Jag ser att människor köper boken, men jag vet inte vilka. Känns också märkligt att fundera på ibland. Så visst har jag mycket att glädjas åt. En härlig make, en go hund, fina vänner, men när man har ont och inte kan göra något annat än att knapra piller, och det ändå inte blir bättre sjunker humöret och livskvaliteten.
Och det är i dessa stunder som jag kommer på mig att vara som en åsna. Något så förbannat enveten att jag måste le åt mig själv. Är kanske något jag varit i ett tidigare liv, en åsna alltså!
Och bilden nedan visar också en del av min humor.
Att hitta något att skratta åt när det känns som jävligast!
Ramona