Mr X: Jo ... det var så här va ... jag har blivit rånad ...
Luckan: Jaså ... var du full eller?
Mr X: ... nää ... jag var nykter ...
Luckan: Hm ... jaha ... var hände det här då?
Mr X: Jo ... jag stod och väntade på spårvagnen vid Sahlgrenskas huvudentré och så ... kom det tre killar ... som ...
Luckan: Ett ögonblick ... vad var klockan?
Mr X: Klockan? Jaha ... jo ... den var cirka 05.00 ... och
Luckan: Vad gjorde du ute vid den tiden?
Mr X: Va? Ja ... alltså jag hade varit och hälsat på min ...
Luckan: Är det verkligen nödvändigt att gå ut så sent på nätterna? Kan du inte hälsa på folk på dagtid?
Mr X: Ja men ... det var så att jag fick ett telefonsamtal och det var viktigt ... så därför åkte jag iväg ... och ...
Luckan: Men allvarligt talat ... man kan väl inte bara ge sig iväg så där mitt i natten bara för att telefonen ringer ... du måste ju tänka på din egen säkerhet i första hand ... du utsatte dig ju för en risk genom att ge dig iväg mitt i natten. DU måste ju ta ansvar för ditt eget liv fattar du väl ...!
Mr X: Nu var det faktiskt så att min mamma ligger på Sahlgrenska och dom ringde för att säga att hon hade blivit sämre ...
Luckan: Jaha ... okej då ... vad hände sedan då ...?
Mr X: Just det ... efter att jag suttit hos mamma i några timmar blev hon något bättre och då tyckte sjukhuspersonalen att jag kunde åka hem igen. Och när jag kommer ut och går till spårvagnshållplatsen så kommer det fram tre killar ... och en av dom har en kniv som han viftar med framför mitt ansikte ... han skriker att om han inte får allt jag har på mig av värde så ska han snitta upp mig ... och jag blev jävligt rädd ska jag säga dig ...
Luckan: Ja men du gav dom väl allt dom ville ha? Du ska inte utmana ödet vet du väl?
Mr X: Klart jag gjorde ... och sen stack dom efter att en av dom gav mig en spark i ryggen så att jag ramlade omkull ...
Luckan: Ojdå ... Det var värst ...
Mr X: Ja, det gjorde väldigt ont. Nu vill jag anmäla det här så jag åtminstone får några kronor tillbaka på försäkringen.
Luckan: Men du har väl polisanmält det hela?
Mr X: Klart jag har! Men dom sa att det inte finns några vittnen och inga spår av rånarna på mig så därför satte dom bara ihop en rapport som jag kan ge försäkringsbolaget ...
Luckan: Jaha ... och vad gör du här då?
Mr X: Jo jag tänkte att jag skulle lämna signalement på hur dom såg ut ... så att dom kanske blir fast ...
Luckan: Jaha ... och hur såg dom ut då ...?
Mr X: Han som viftade med kniven framför mitt ansikte han bröt på svenska och ...
Luckan: Stopp! Stopp! Vänta här lite nu ... vi tar inte emot signalement på brottslingar ...
Mr X: Va? Varför inte då? Hur ska man annars kunna hitta och stoppa dom?
Luckan: Men kära du det är inte våra problem ... jag sitter bara här för att ta emot klagomål ... så vad är det du vill klaga på?
Mr x: Att ingen vill ta emot signalementet på dom som rånade mig ... det är vad jag vill klaga på.
Luckan: Inga problem! Fyll bara i det här papperet med alla uppgifterna så ska jag ta hand om det ... vi har ett särskilt ställe där vi lägger dessa klagomål.
Mr X: Åh, tack så mycket! Så jag kan räkna med att jag får hjälp nu då?
Luckan: Självklart! Visst känns det väl skönt nu när du har fått lätta på trycket?
Mr X: Ja, det känns verkligen tryggt! Tack!
Luckan: Så bra ... du har fyllt i allt rätt! Jättebra! Då tar jag hand om det här och så hör vi av oss!
Mr X: Tack så mycket! Det var snällt.
Ramona
