Ett hjärta som slår i takt, bruna ögon, och mörkbrunt hår av obekant färg med inslag av grått.
Det är så otroligt tröttsamt med politik, men samtidigt är vi beroende av den. Vad ska en bussresa T/R kosta mellan Boden och Haparanda? Vad ska det kosta att lämna Emilie till dagis?
Vad kostar gammelfarmors plats på hemmet? Hur mycket ska underskötaren ha i lön? Rörmokaren? Skatten, hur hög ska den bli? Allt som rör våra liv handlar om politiska beslut. Vi kan gilla dem eller ogilla, men de påverkar oss i varje meter vi rör oss i vår vardag.
Många orkar inte sätta sig in i den. Fullt förståeligt. Inte ens på valdagen orkar alla masa sig till vallokalen. Många tar rösträtten för självklar och det beror på att de inte kan sin historia. Men å andra sidan, vem skulle ha lärt ut den? Orkat ta hand om alla stökiga elever som gjorde skoldagen till ett helvete i miniatyr. Alla skolor ser olika ut.
Nå, vad vill jag då ha sagt? Jo, att min största önskan är att alla människor, oavsett vad de tror på, så länge som de respekterar mänskliga rättigheter, att könet inte är det betydelsefullaste, att i Sverige har vi fri abort, att vi i Sverige är otroligt snälla, för det mesta, ska få lov att leva i fred. Inte ta till sig de monstruösa vansinnigheter som en del religioner gärna vill skölja över sina troende.
För oavsett vem du är, är det hur du beter dig mot din medmänniska som är det viktigaste. Du föddes fri, så vem bestämmer att du ska dö kedjad vid ålderdomliga åsikter? Du ska leva, älska och njuta av det liv som vi alla vet att vi har, nämligen det på jorden. Och vet du vad? Jag önskar dig lycka till. Dessutom kommer jag att kämpa för att du som vill som jag, också ska få uppleva detta!
Ramona
