Bara glada nyheter på sista dagen av Bok & Biblioteksmässan!

Ja, då var Bok & Bibliotek 2012 över för den här gången. Förlaget är redan anmält för 2013, så bara lugn... fniss...

Och som alltid är det en fantastisk tillställning som bärs upp av alla underbara, roliga, trevliga och intresserade litteraturälskare! Vad vore väl vi författare utan er? Noll och intet!

Så ett jättetack till alla er som kommer intrippande till mässan och släpar er ut, bärande på alla böckerna som ni gladeligen låter tynga ner era axlar!

Att vara på mässan innebär att få möta så många härliga läsare, som värmer mig ända ini hjärteroten. Tusen tack för alla era berömmande ord.

Mässan öppnar dörrar man inte visste fanns. Som när förlaget kontaktades av Randon House Mondadori, vilket spännande möte! Det kommer mer om det senare.

Och en dubbel dos av Mikael som kommit på den lysande idén att starta en tidning, Tillit heter den,  både i pappersform och på nätet, som enbart innehåller glada nyheter. Och gissa att vi alla behöver glada nyheter! Båda Mikael-erna, utnämnde anomaR förlags monter till årets absolut roligaste monter! Stort tack för det!

Och här kan du läsa tidningen Tillit och filmen de spelade in!  Glenn och Anton Hysén huserar också där som ambassadörer tillsammans med många många andra.

Deckarhuset hade också en kanonrolig grej. De filmade mig, jag ställde en fråga och vinnaren fick en signerad bok skickad direkt från mässan. Sara skötte allt med bravur! Deckarhuset är ett måste för alla som älskar deckare. En rysligt bra sida, med recensioner och tips om deckare från hela världen!

Än en gång STORT TACK till alla litteraturälskare som förgyllde våra mässdagar!

Vi ses nästa år!


Ramona

Reine Brynolfsson kom och sa hej!

Åh så glad jag blev! Reine kom förbi och hälsade på oss alla i förlagets monter. Mia, fick som alltid beröm för de otroligt fina bokomslagen som hon skapar.

För den som inte vet, är det Reine som ska läsa in alla mina deckare från den första, Dyrbar kärlek till den som kommer nästa år, Mord på Stenungsbaden Yacht Club, vilket blir totalt sju stycken!

Jag glömde berätta att igår kom en kvinna från kriminalvården i Stockholm och blev så förtjust i omslaget till Hämnaren från Tjörn (Mia skapade den) och ville köpa den för att hänga i ett av kriminalvårdens bibliotek, och Thommy gav henne en affisch.

Nu är det en dag kvar, söndag och bokmässan säger tack och adjö och stänger 17.00. Sedan är det dags att börja planera för nästa års mässa som inriktar sig på Rumänien. Spännande!

Ha en gottig lördagskväll!
Ramona

Bok & Bibliotekmässan 2012 fredag

Ja, hur kan man få ihop den här bilden? Vad stirrar vi på? Härlige duktiga och roliga Lasse Kronér med sin käre bror kom och besökte oss i montern. Mia Raunegger är barndomskamrat med Lasse och genom henne fick vi förmånen att lära känna varandra.

Vad stirrar vi på? Jo, på affischen föreställande nästa års deckare, "Mord på Stenungsbaden Yacht Club, som Mia skapat och den är underbar, och så blev också bilden. Ett ögonblick fångat av min käre make Thommy!

  Här ser du ryggen på Christian Sörlie Ekström, som signerar sin första bok av "Hur mår egentligen våra barn?" på mässan. Christian kommer också i morgon och signerar från klockan 10.00 för de som är intresserade!

Här är Christian Sörlie Ekströms framsida tillsammans med Thommy.

 Jag fick också glädjen att göra bekantskap med Albin, en helt underbar liten unge, som skrattade och var överförtjust över att ha blivit ägare till en röd ballong. Helt ljuvlig liten kille, som kom till bokmässan med sin mamma och pappa.

Här är kvällens releaseparty på förlag HOI som gjorde två flugor på smällen, genom att samtidigt med releasepartyt samla många av Sveriges deckarförfattare.

Jädrans flott monter och välbesökt. Det bjöds på vin, öl med tilltugg. Mycket trevligt.

 Mannen med gul kamera i handen är Varg Gyllander.

Ja, det är så många ansikten så ni får själva känna igen var och en...

Nu ska jag svimma av... det är två dagar kvar...

Och slutligen en bild, även den tagen av Thommy, av en härlig kvinna, som vi faktiskt firade nyår med, med en av våra grannar på Tjörn för många år sedan... den är go den!





Ha en skön fredag!

Ramona

Bokmässan, denna underbara händelse!

Ja just det! Än är det ju inte riktigt så tjusigt som när litteraturälskarna kliver in genom entrédörrarna. Snarare ser det ut som ett område fyllt av kaos. Men i morgon kväll rullas mattorna ut och på torsdag är det urflott!

Jag sprang på både Anna Falck, tidigare mässgeneral och Maria Svensson, som nu tagit över stafettpinnen, vilket var extra roligt. Här är det alltid engagemang från de som styr!

 Så här blev anomaR förlags monter och jag tycker den blev jättefin... jag är inte alls partisk... inte alls!

Tänkte bara att det är alltid käckt med en närbild, så man verkligen ser att det står mord!

När montern är klar unnar vi oss en utflykt upp till Heaven, Skybar, där Thommy avnjuter en av de världsberömda räkmackorna och en, ja kanske hm... några kalla öl. Själv tar jag gärna en sallad, och den som finns på menyn, innehåller förutom friterad kyckling även pinjenötter och vaxbönor, ( vilka jag avböjde, gillar inte vax ). Salladen var underbart god, så också det röda vinet därtill.

För er som inte varit på Skybar kan jag varmt rekommendera ett besök, inte bara för den goda maten och fantastiska servicen, utan också för den helt häpnadsväckande och betagande utsikten.

Det är som Eiffeltornet fast bättre!

Är du på bokmässan, kom förbi monter B03:48 som ligger i B-hallen och säg hej, vettja!

Ramona

Hösten, som jag också älskar... likt alla de andra årstiderna.

Sedan en helt annan sak. Göteborgs kommun har ansvaret för den ena sidan av gatan och den privata fastighetsägaren har den andra sidan. Behöver jag berätta vem som missköter sitt uppdrag?

För säkerhets skull ska jag berätta att det är det översta fotografiet som visar hur Göteborgs kommun sköter sitt uppdrag. Illa!

Ha en skön söndag och njut av hösten. Håller man blicken uppåt slipper man se den eländigt skötta trottoaren.

Ramona

Har den nya tekniken dig i sitt grepp?

Detta är en gammal teve från 1950-talet och sådana apparater var dyra, men i gengäld hade man den i många många år. Gick den sönder lämnades den in för lagning. Först hade Sverige bara en ynka kanal att glo på, kanal 1, som startade samma år jag föddes 1956, sedan kom ytterligare en, kanal 2, 1969           ( vänstervriden) Klicka gärna på länken och läs historian om hur SVT en gång startade, och det statliga monopolet varade ända fram till den 30 december 1987. Den 31 december 1987 startade nämligen Kinnevik   ( Tack Jan Stenbeck!), via en satellit från England, den första reklamfinansierade kanalen som vi i Sverige kunde se om vi hade parabol. Och gissa att vi hade! Men det var nära att vi inte fått lov att ha en, om socialdemokraterna fått bestämma!



Här en mycket intressant sak att känna till om politiker och om hur de tänkte:
"Den socialdemokratiska politikern Maj Britt Theorin förespråkade förbud mot privat innehav av parabolantenner under mitten av 1980-talet, på förslag från det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet, och fortsatte att argumentera för det under många år.^{[6]" Wikipedia}



Ja, sedan var det där med telefon. Det var inte självklart att alla familjer hade en hemma. Men om man äntligen fick en inkopplad, stod den i hallen.

Den röda fick namnet "Kobra" och var populär, skivan och avstängningsknappen sitter under, så glömde man att ställa den ifrån sig på ett platt underlag, kunde det tuta upptaget i timmar om någon försökte ringa dig.

Det kunde naturligtvis tuta upptaget i timmar ändå, av orsak att någon satt och tjattrade i timmar...

Och om du var ute på promenad med hunden, ute och shoppade eller med kompisar och behövde ringa hem en viss tid, fick du söka upp en telefonkiosk och se till att du hade mynt med dig. Enkronor, 25- öringar eller 10- öringar.

Man lyfte luren, väldigt tung, lade i pengar, drog runt skivan, också tung, väntade på signal och när någon i den andra änden lyfte sin lur, rasslade pengarna till i den gröna burken och du kunde påbörja ditt samtal.

Telefonkioskerna var för det mesta hela. Väldigt sällsynt att någon kladdade med tags, sprayade eller slogs sönder den. Annat är det nu som bekant.

Varför tog jag med den här bilden? Jo, för att det känns som att något gått förlorat. I vår nya högteknologiska värld rusar folk genom skogen med en iPhone i örat, är ute och promenerar med sina barn i barnvagnar och har en iPhone i örat, är på stan med en iPhone i örat, sitter på restaurang med kompisar med en iPhone i örat, går på bio med en iPhone i örat, sitter på bussen, tunnelbanan, spårvagnen eller tåget med en iPhone i örat. Kommer hem och sitter vid datorn med en Phone i örat.

Självklart gör inte ALLA detta, men nu växer det upp en generation som kanske aldrig mer kommer att hitta en lugn stund i sina liv. Stressade tar de sig från punkt A till B och reflekterar inte över vad de såg, luktade eller kände på vägen dit.


Det pratas väldigt mycket om att vi ska vara rädda om miljön, men hur rädda är vi om den egentligen om vi fortsätter galoppera efter nya tekniska prylar? Går det att kombinera kapitalism och konsumtion med att skydda miljön?

Kan vi gå tillbaka till en tid där vi mjölkade för hand och slaktade djuren på bondgården. Där vi tröskade med Pålle framför tröskan? Kan vi det? Kommer vi att göra det?


Ha en skön helg och stoppa iPhonen i en kartong, inte i örat, under helgen!

Ramona

Ett liv utan barn. Hur funkar det? Funkar det?

Apropå DN:s ledare från igår den 17 september 2012 med rubriken: "Barn är ingen rättighet", vilken var intressant att läsa. Kommentarerna var till dags datum 71 stycken och många har helt klart fått detta med ofrivillig barnlöshet om bakfoten.

Bokomslaget till vänster ser dystert ut, ja faktiskt som en begravningsannons, men det var inget jag begrep förrän jag fick se boken ute på hyllorna hos bokhandlarna. Första gången jag såg den var på Akademibokhandeln i Femman i Göteborg och då fick jag ett hysteriskt skrattanfall.

Numera är omslaget utbytt och det nya är jag mycket nöjd med, nu berättar omslaget mer om innehållet än just en tom barnvagn. ( Barnvagnen, som är modell 70-talet fick jag låna av SVT:s avdelning för rekvisita) 
Idén till det gamla omslaget fick jag efter att ha bott på Nordenskiöldsgatan i början av 1980-talet. Där finns fortfarande barnaffären "Storken" som jag besökte ganska ofta när jag var mitt uppe i min (mar)dröm att få barn. Och där fanns en liknande barnvagn, och känslan att få lägga händerna kring handtaget var underbar.

Så här ser det nya omslaget ut. Mer av längtan... inte vansinne, även om jag drabbades av det också.

Alltså, så här är det! Om du vill ha barn under din fruktsamma period och inte blir med barn, kommer du med största säkerhet drabbas av ett litet helvete. Manuset till "Älskling, vi blir inte med barn", skrev jag under 1991 fram till 1993 och därefter låg det i en byrålåda. Inte förrän 2008 omarbetade jag det och gavs ut i form av en bok.

Det som gläder mig och som jag hade som förhoppning när den skrevs, var att den skulle vara till hjälp för alla och så har det varit  och är fortfarande. I boken får man följa två par. Ett av dem får barn, det andra inte. Man får läsa om sex, intriger och en desperat längtan efter barn, precis som livet är för många människor.

Än idag är ämnet tyvärr tabu. Alla klarar inte av att hänga en skylt om halsen som skriker ut " Jag kan inte få barn! " och det är ett svårt ämne att diskutera.

Inte heller jag tycker att barn är en mänsklig rättighet, däremot tycker jag att det är en mänsklig rättighet att få samma vård oavsett var man bor i Sverige. Och att vissa landsting erbjuder ett, två eller tre IVF försök är förkastligt. Alla borde erbjuda minst tre! En av Sveriges mest kända IVF docent och överläkare, Lars Nilsson, hjälpte mig med att få till alla fakta rätt i boken och har genom åren blivit en god vän och hans inställning är, att har du gjort fler än sex försök borde du tänka om.

För de som har en skaka-loss-spermiekalsong-modell och lätt blir med barn, ska tacka sin lyckliga stjärna att de slipper traggla sig igenom det lilla helvete det innebär att inte få barn på vanligt sätt. Därför rekommenderar jag alla, vårdpersonal som arbetar med IFV, människor som fått barn på vanligt sätt och alla ofrivilligt barnlösa läsa den. Och du, den finns som e-bok också. Alla bibliotek i Sverige har den!

Boken ger förståelse, som jag läst av alla hundratals mejl jag fått genom åren, och är det något som ofta saknas i dessa fall är det just förståelse.

Att få barn är en del av livet och 
ett liv utan barn är annorlunda
men aldrig meningslöst

Ramona

Ps. Jag har också föreläsningar i ämnet. Ds.

Tjörn

Nedan soluppgångar från altanen vid olika årstider.

Sunrises on the terrace in different seasons.

Sonne aufgang auf den Altan bei verschidene Jahres seiten.