Veckan som gått! Nummer 38 2021

Hej på er!
Jag börjar med en vacker höstbild. Inte för att träden hunnit bli så färggranna ännu och det tror jag beror på att det varit varmt även på nätterna.

Nej, jag tänker inte tjata om klimatet. Redan 1972 tjatades från FN att planeten skulle gå under om tio år om vi inte blablabla ...

Och vem stod inte för femtielfte gången inför pressen och ljög om inte Morgan Johansson (s). Att inte han och S tröttnat på sina egna lögner är märkligt, men det kanske är det som kännetecknar sossar. Ljug för allt i världen!

Allt som SD sagt och lagt motioner om vad gäller straffrabatten för unga, krav på TUT istället för PUT, språkkrav, och därmed fått invektiv kastade över sig av både media och fd sju klövern, har nu S anammat som sin politik. Är sossarna rasister, nazister och främlingsfientliga nu då? Japp, det är de!

Dessa radikala muslimer som fyller nästan alla Sveriges städer med sina plakat med jämna mellanrum ser inte jag som svenskar eller västerlänningar med mina värderingar. Så hur ska dessa integreras?
De är nu den största

minoriteten i Sverige och vill ha särbehandling. Vad säger det? Jo, att de vill inte bli svenskar annat än på papperet. I valet 2022 kommer partiet Nyans att kandidera och det ska bli intressant att se hur det går.

Jag köpte Lars Åbergs senaste: All Inclusive Välkommen till det nya landet. Lars Åberg är journalist och har bott i Malmö i minst 30 år och har erfarenhet av hur staden förändrats på dessa år. Nej, inte till en "Framtidsstad" som politikerna vill göra gällande.
Redan när jag läste de inledande raderna visste jag hur rätt Lars har

Redan rubriken "Incheckning" berättar en hel del. Och ja, det är precis vad närmare 2 miljoner människor från helt främmande kulturer och länder har gjort till Sverige mellan 2000-2021. Checkat in.

Nu finns det många från inom Europa också och de klarar sig för det mesta utan problem. Även de från Kina, Vietnam och Thailand går det för det mesta bra för.
Resten är det en blandad kompott utav. Men kulturkrockarna står som spön i backen från länder som Afghanistan, Mellanöstern och Afrika.


Nu till något helt annat!

Här omslaget till min 21:a bok i den verklighetsbaserade deckarserien med HW & Akkila, Den ultimata hämnden, och omslagets design står Mia Raunegger för och hennes företag heter Design4u2   Boken släpps den 23 mars 2022.

Den här gången handlar det om många olika brottslighetstyper och du kan läsa om vad den

handlar om här på texten bredvid. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här är jag på bokmässan i Göteborg 2009 och det var för tredje året i rad. Vi startade förlaget anomaR år 2006 (mitt namn baklänges) och hade inte en susning om vad bokbranschen var för slags bransch utan trodde att det var en bransch som alla andra. Men icke sa nicke.

Idèn med benen under bordet var Mia Rauneggers och den blev en succé. Även poliserna som brukar gå runt på mässan tyckte det var kul. Bakom mig står Marie-Louise som var guld värd under många år då vi inte alltid klarade av att ta hand om alla kunderna själva.
Även Mia hjälpte till.

Här fick jag för andra och sista gången vara med på "Deckarens dag" som de hade på bokmässan. Varför sista? Jo, för att nu efter fyra i bokbranschen hade jag förstått hur falsk och ytlig den var och deckaren "Mord under Tjörn Runt" handlade om just detta. Informationen om allt fulspel bakom kulisserna hade jag fått från ett flertal källor oberoende av varandra. Själv hade jag hysteriskt roligt när jag skrev den, men den föll definitivt inte i god jord bland recensenter och media. Men det var inget jag brydde mig om. Jag gillar sanningen även om jag i mina böcker alltid använder mig av fiktiva gestalter, som i viss mån kan påminna om personer i ens närhet men nödvändigtvis inte är dessa personerna.
 

Fotot taget under intervjun om min deckare.



















 

Året är 2015 och Thommy sitter i vår monter på vår sista bokmässa. Under årens lopp hade det blivit dyrare och dyrare och sämre och sämre service, vilket inte heller kändes positivt. Våra kroppar hade också blivit sämre. Jag har en diskdegeneration i höger höft och mellan 3-4-5 kotan i ländryggen och det gör ont kan jag lova. 

 

Den sista gången hade vi montern mittemot Servicecentret och bakom oss hade radikala muslimer en monter. Varje halvtimma satte de på högtalare och predikade sin version av vilka länder det var fel på och det var naturligtvis inte deras fel att deras länder är i kaos.

Vad som också störde oss var att de svartklädda hijabkvinnorna var ute vid vår monter och delade ut flygblad, vilket skrämde andra gäster. Att göra så är inte tillåtet. Du får dela ut flyers vid din monter inte utanför den. Vi sa till flera gånger men ingenting hände. Personal från mässan sa till, de lyssnade inte. Vi gav upp och bestämde att detta var sista gången vi ställde ut. Att ha ett "muslimskt civilsamhälle" som de kallar det är för mig fullständigt galet eftersom jag anser att det bara finns ett civilsamhälle och det är svenskt. Numera finns det många olika civilsamhällen i Sverige eller snarare klanfamiljer som fått lov att bilda dessa klaner utan att svenska politiker ansett det vara fel. Resultatet har börjat visa sig med offentliga slagsmål i centrum mitt på ljusa dagen på en vardag, som i Lund. Även på Marklandsgatan/Distansgatan Flatås, var det ett stort slagsmål på fredagskvällen. Som sagt mer lär komma. Dessa individer är födda omkring år 2000 och nu runt 20 år unga eller yngre. Så ...

Efter varje gång som vi byggt klart montern belönade vi oss själva med att åka upp i Gothia Towers restaurang och ta en smörgås och något att dricka till. Det var för det mesta väldigt trevligt tills de byggde om. De bytte ut sina goa soffor till ena hemska stolar som för mig med mina besvär inte var ett dugg bekväma att sitta i. Thommy älskade deras räkmacka.

Men det gjorde inte jag som synes.
Visst kan vi sakna den tiden, men som det ser ut i dagens läge blir det nog ingen "vanlig" bokmässa förrän i september 2022 och då är vi ytterligare ett år äldre och troligen ännu tröttare.

Så vi lever på våra härliga och goa minnen i stället. Inte det sämsta det heller.

Jag slutar som jag började med en vacker höstbild. Jag älskar faktiskt alla årstiderna så länge som de uppför sig som de ska. Tyvärr är inte vintern den roligaste i Göteborg. Oftast slask, blåst och regn, men då och då vart femte sjunde år är det alldeles vitt och länge. Det gillar jag.

Lyssna gärna på intervjun av Lousie Erixon med journalisten Christopher Jarnvall i programmet "Samtal med samhället". 
Mycket intressant.



Tackar för att du läste och välkommen tillbaka nästa måndag då ett nytt "Veckan som gått!" presenteras. Nu säger jag hej och välkommen till måndagen och vecka 39 och önskar alla en finfin start på den nya veckan.


Ramona

 

Veckan som gått! Nr 13 2021

 Hej på er! En ny vecka hälsas välkommen som startar i dag tisdagen den 6 april. Detta efter att påsken tagit slut med sina röda dagar. Men jag tvättade i går, som jag alltid försöker göra på måndagar.
Och just i påskveckan släpptes min 20:e bok och den fjärde delen av min senaste verklighetsbaserad deckare HW & Akkila, Mördande rättvisa. För första gången såg jag att Bookbeat lyfte en av mina böcker under kategorin "Spännande böcker", vilket gjorde mig extra glad.

Även Storytel lyfte upp och pushade "HW & AKkila, Mördande rättvisa" under kategorin "Heta titlar".

 Det tackar jag allra ödmjukast för.

Här i Göteborg har vädret varit allt annat än vårlika härliga soliga dagar. Det har blåst iskalla vindar, regnat och haglat. Men då och då har solen tagit sig genom molnen och då har jag haft turen att fotografera krokusar som likt mig öppnar sig inför solskenet.

   

En fin nyplanterad grupp att möta på promenaden längs med Högsbogatan är alltid trevligt.

Så här blev mitt påskpynt. Jag hittade inget påskris utan tog en kruka där orkidéer prunkat men nu bara bestod av spjälade stänglar och virade fjädrarna runt dessa. Helt okej, tyckte jag.

Detta är utsikten från vår balkong. Taget i skymningen. 

Och här sitter vi om vädret tillåter. Står en likadan stol mittemot. Balkongen är inte stor men för två personer räcker den till.

Inte långt från där vi bor finns Maddes Fötter och den 1:a april hade jag fått en tid för fotvård. Det är viktigt att pyssla om sina fötter. De ska förhoppningsvis bära din kropp i många, många år och då behöver fossingarna omvårdnad.

På min promenad till Maddes Fötter korsar jag Högsbogatan och tar fyrtiofem trappor upp mot Axel Dahlströms torg och passerar en mängd trevåningshus som har väldigt fina och välskötta planteringar.

Även om solen sken just den dagen, 1:a april, var vinden inte nådig och någon värme var det inte att tala om.

Just den här rabatten hade de nog glömt att rensa ...

Det är i alla fall i början av april och förhoppningsvis får vi värme också så småningom.

Den som väntar på något gott ... tralalala ...

På annandag påsk var det riktigt kallt. Rena vinter kom tillbaka med hagel och snö. Temperaturen åkte ner till plus minus 1 grad. Brrr ...

Jag avslutar veckans inlägg med ett foto som är taget våren 2016. Sista året som vår älskade vofsing Lina fick uppleva. Hon blev tio år och 8 månader innan hon fick somna in. Och ja, självklart saknar vi både Lina och Lisa, som också var en långhårig schäfer, men när vi vet vad en schäferhund kräver och har rätt till insåg vi snabbt att vi inte ska ha fler hundar hur mycket vi än kan längta efter det ibland.

Nu önskar jag er alla en härlig start på den korta veckan och att ni är rädda om varandra och tar hänsyn, eftersom pandemin har inte hittat exit ännu.

Skriv gärna en kommentar om du vill, och du kan vara anonym.

Ha de´gôtt!
Ramona  

 

Veckan som gått! Nr 12 2021

Hej på er! Nu har vecka 12 gått i graven och vi ser fram emot vecka 13. Här var jag i Stenungsunds hamn och varför? Jo, för min femte deckare i den verklighetsbaserade fristående serien med HW & Akkila. Research!

Här är vi i Skärhamn och står på en annan brygga. Mittemot ser man Skärhamns kyrka. Den utsikten är vad vi får i vårt nya boende som ska vara klart för inflyttning september 2022. Spännande! Har alltid varit min dröm att bo på Malaga-kajen.   

Det kommer finnas gott om båtplatser och som innehavare av en bostad är du garanterad en plats. Det ska vi ha. En liten båt duger fint. Så vi kan ta oss ut på små badvikar.

Här är en del av däcket som ligger längsmed bostäderna. Mycket vackert utförande på hela den delen.

Hoppsan! Här kom plötsligt en vårbild av krokus inhoppande. Det beror på att ibland blir det inte som jag tänkt mig med överföringen av foton från mobilen till datorn. Och då får jag ta det som det blir. Hm ... ja just det ...

Jaha, så var vi tillbaka på Malaga-kajen och bygget. Det är många hus klara men en del återstår. Däribland vårt.





 

Hm ... ja ... nu är jag tillbaka i Stenungsunds hamn och min research.

Snyggt trädäck här också.




 

Tillbaka i Skärhamn och bygget. Det var inte gôtt väder precis. Iskall västlig vind som skar genom kläderna så jag nästan hackade tänder.



 

Visst ser det fint ut. Till sommaren kommer det säkert ligga en hel del båtar här. Jo, vi är i Skärhamn.

Och så tog jag en selfie. Så här ser en 65-åring ut. Jag fyllde år den 23 mars och blev helt överväldigad av alla gratulationer jag fick. Och blommor. En utomordentligt vacker bukett fick jag av kära Gunilla och Helge.

Här är infarten och utfarten för garaget och också att komma in och ut på området under tiden de bygger. Lite läskigt att köra där ...

Här är buketten jag nämnde. Det var också min önskan att äta thaimat. Det älskar jag!


Thommy åt ugnsbakad lax med grönt.

Skärhamns kyrka har en särskild betydelse för mig och det har att göra med tsunanim 2004 då jag och många andra miste en vän, maka, make, son, dotter. Lång historia ...  Därför är jag glad att vi fick den utsikten.

Jaha ja, där hoppade ytterligare ett vårtecken in.

Ett besök på Nordeviks fantastiska affär. Vi var även på Almö Livs, lika fantastisk den. Båda säljer mina böcker. Det finns ingen boklåda på Tjörn och ICA-affärerna har alltid ställt upp för mig.

 Jamen varför inte en vårbild till. Snödroppar är aldrig fel.

Tillbaka i Skärhamn. Däcket är väldans långt ... och flott!

Förra veckan hade dessa plantor säckväv över sig och nu i början av den här veckan tog jag bort den. Och som ni kan se har de tre krukorna ovanför den här bilden fått knoppar medan två av dem har ingenting. Klematis President verkar ha vaknat. Härligt.

Jag hoppas att Klematisen blir stor och får massor med blommor.  I de krukor som är tomma ska jag kolla om lökarna skrumpnat och i så fall planterar jag något annat.

Detta var allt för den här veckan. Tyvärr en vecka med för det mesta grått och regnigt och så börjar även den nya veckan. Men, men efter regn kommer ju sol. Så det så!

Tack för att du läst!

Vill du kommentera går det bra att göra det anonymt.

Ha nu en härlig start på den nya veckan så ses vi förhoppningsvis nästa måndag som är den 5 april. Och i vecka 13 ska det hända mycket roligt. Min verklighetsbaserade fristående deckare med Hassim Wiklund och hans schäferhund Akkila, HW & Akkila, Mördande rättvisa släpps långfredagen den 2 april som e-bok, ljudbok med Magnus Roosmann som uppläsare. Så det kommer bli väldigt nervöst för min del.

Ha det gôtt!
Ramona