Veckan som gått! Nummer 4 år 2021

 

Här sitter vi och avnjuter en lunch på Waikiki och jag tog mini
burgare, men orkade bara äta en. Typiskt mig!

God morgon! Det är återigen en ny vecka och den som är passé är nummer fyra. 

I den här "Veckan som gått!" handlar det bara om Puerto Rico, Gran Canaria, där vi befinner oss och kommer vara fram till början av mars. Normalt sett brukar jag föra över foton från mobilen till laptoppen, men det gick inte den här gången. Men problem måste ju lösas.

Här sitter Thommy med sina nysmorda fötter. Han har väldiga
problem med dem. De värker och det brusar. Han opererades för Spinal
stenos den 7 september och hade helt platta nerver som läkaren uttryckte det.

Därför förde jag över samtliga bilder från mobilen till bloggen, som jag tog fram på mobilen. Bilderna kommer inte i ordning utan huller om buller.

 

Detta är vårt vardagsrum kombinerat med köket. Precis lagom stort, med tanke på städning.

Ja det ser öde ut. Men det öppnar fler och fler restauranger och just den här serverar kina-mat i bufféform. De håller på att städa och när restriktionerna väl släpper vill de vara redo att öppna.

Här säljer de cannabis-olja. De har inte öppet, men även om de hade haft det vet jag inte vad man ska ha det till.

Så här kan en frukost se ut. Tomater smakar verkligen tomater här. Och löken är ljuvligt god!

I torsdags fick jag för mig att jag skulle putsa glasen runt altanen. Vanligtvis hyr vi in Niclas och han gör det så bra, men som sagt. Och nej, jag gör inte om det. Så ont jag fick! Att jag aldrig lär mig!  

En av salongerna som ligger i shopping centret som har öppet. Men den här besöker jag inte, eftersom jag har hittat en annan och det kommer en bild på den längre ner.

En lekpark för barn som kostar en slant, men det är få turister på ön och få barn. Men delar är öppet. Det finns ju även vuxna som gillar att leka.

Detta är en del av vardagsrummet. Teven hänger på väggen. Och man ser också kylen och frysen. Mellan hyllan och kylen står en hylla med dramaten och vatten. Vattnet köper vi. 

Här är vi på väg ut genom en av fyra grindar som finns i vårt område. Nycklarna till dessa är ovärderliga och det gäller att aldrig tappa dem. Än så länge har det inte hänt oss.  

Harry's är en brittisk pub/ restaurang och den var vi på i lördags. Det var väldigt god mat. Thommy åt för första gången fish and chips, och numera serveras den inte i tidningspapper vare sig utomlands eller i Storbritannien. Jodå, han tyckte det var jättegott!

Paula och jag delade på en portion med kyckling, grönsaker och potatis frites. Mick, som är vegetarian tog som brukligt en grönsaksomelett. Efter maten gick vi till puben som ligger vägg i vägg och där blev det sång av en fantastisk kvinna, Kim. Hon sjöng superbra och var också jätterolig att lyssna på mellan låtarna. Det beror på att hon arbetade som komiker när hon bodde i England. Så det blev en alltigenom trevlig kväll. Skulle du mot förmodan vilja lyssna på min falsksång, när jag också provade på karaoke för andra gången i mitt liv kan du göra det på Thommys Facebooksida här.   Det är Paula och Mick som hurrar och klappar i händerna.

Mick, bredvid Thommy och Paula sitter bredvid mig.
De är våra brittiska grannar och så trevliga och roliga att umgås med.

 

 

 

 

 

Här står Kim och sjunger.

Ytterligare en restaurang som har öppet, och de är fler än vad många tror. För närvarande får de bara ha öppet till 22.00 och det beror på att Gran Canaria ligger på nivå 3 av 4. Lanzarote ligger på 4:de nivån.

Här har jag köpt mig en blus och de har fina kläder blandat med lite krimskrams. Men de har öppet varje dag.

Det här är entrén till vår bungalow.

Detta är min salong Beauty Bank som drivs av engelska kvinnor. I dag, måndag, ska jag prova en ny grej, Lash Lift. Ska bli intressant hur resultatet blir. Det får ni se nästa måndag. 

En bild från vardagsrummet ut till altanen. Det händer att någon då och då gått rakt in i en av glasdörrarna, så också jag, så numera har vi satt en gla`gubbe på en av rutorna. Så slipper man få huvudvärk.

Det finns många parfymerier och de flesta är öppna. Det är mycket billigare här än hemma, även om man köper på nätet. Och nu med så lite folk kan man pruta rejält.

Ännu en bar som är öppen men också en del stängda. Oron finns att många aldrig mer kommer öppna igen på grund av brist på pengar. 

Jaha, där hoppade fotot in på vår dusch.

Fler klädaffärer men många av dem säljer också väskor, solglasögon och hattar.

Här är vårt vattenförråd. Vi handlar av en spanjor som vanligtvis säljer det på måndagar. Då står han vid vårt staket på baksidan och vrålar: Aqua! Varje dunk är på 5 liter och kostar 1 euro. Vår grannfamilj från Paraguay köper massor av dunkar men de är fem vuxna och ett barn.  

 

Här är vårt sovrum med garderober. Det är skjutdörrar och en har en spegel.

Ytterligare en bild på altanen tagen på morgonen när solen precis kommit upp.

Återigen sovrummet. Fönstret kommer bytas ut till en dörr i den här veckan.

En norsk bar som heter Valhall.

Det lilla rummet, varifrån dörren ska flyttas och här blir det istället ett fönster. Kommer bli enklare att möblera det här rummet efteråt.

Jag har fotat många affärer som är öppna enbart för att visa att allt inte är stängt som många tycks tro.

Och så kom plötsligt fotot av baksidan av vår bungalow. 

Det här fotot hör ihop med det nedanför. Också en affär med massor av kläder och annat.  

Om nu någon tror att det inte finns folk så är det fel, men jag var ute strax efter 11.00 och undvek att ta foton när det var folk i närheten.

Och här dök en del av vårt badrum upp.

Och här ser man köket lite närmare.

Här ligger en stor kinesisk restaurang på andra våningen i shopping centret som har en jättebuffé, men den är fortfarande stängd. Det måste till många fler turister för att de ska öppna.

Det här är vår soptunna. Och det finns ingen sopsortering. Allt kastas här och då menar jag verkligen allt.  

Ännu en klädaffär som säljer allt mellan himmel och jord, 

Den här restaurangen brukade vi äta på, men nu har de inte öppnat än och vi får väl se om de öppnar igen. De hade väldigt goda heta räkor. Tyvärr har många restauranger redan kastat in handduken. 

Nu är jag på övervåningen i shopping centret och i den bortre delen. Här är de inte klara med ombyggnaden men en hel del är öppet längst bak eftersom där har de inte påbörjat renoveringen ännu. 

En av många Policia Locals polisbilar som vi ser många av varje dag. Tryggt!

Se där ja, här dök baksidesaltanen upp igen.

Parfymeri och kläder.

Vårt sovrum ur en annan vinkel.

Under skylten ligger restaurang Balcon. Grymt goda heta räkor med ett underbart grillat vitlöksbröd till.

Här sitter vi och äter och njuter av en sen lunch. Bakom mig är huvudgatan och när vi kliver över den är vi hemma. Nära och bra!

När vi är på restaurang Waikiki har vi hamnen precis utanför uteserveringen och bland de stora stenarna finns massor av krabbor i olika storlekar. Men de lät sig inte fotograferas så det fick bli en bild av solsken i havet. 

 

Här tror vi att det ska bli en stor belyst fontän och den är belägen vid entrén till shopping centret.  

Mer parfym ...

Detta är restaurangen där fotot på mig var några snäpp upp.

En vacker blomma på vägen till stranden, men vad den heter har jag ingen om.

Avspärrningen är till för att de ordnar med vattenflödet vid regn. Men affären är öppen bakom och det är inga problem att runda avspärrningen.  

Ännu en skönhetsaffär som är öppen!

Detta är den nya rampen som är klar och den ligger vid huvudentrén till shopping centret.

Och här sitter jag på baksidan av vår altan.

Puerto Ricos strand och hyfsat med folk. 

Återigen en öppen affär!

En annan bit av stranden i Puerto Rico.

En affär med musik och solglasögon.

Andra sidan av gatan där entrén till shopping centret ligger. Här brukar det vara te-dans på söndagar med flest norrmän, men nu är det stängt.

Här ett foto av stranden, som jag tog från restaurang Waikiki. 

Vid shopping centrets entré ligger On the rocks och det verkar som att de kommer öppna igen. 

Här ligger livsmedelsaffären Hipo Dino, som är den som ligger närmast oss. De har ett hyfsat utbud fastän att de är små och mittemot håller de på med vad vi tror är ett fontänbygge. 

Ytterligare en affär som har öppet och det är det många som har. Vi har varit här sedan 25 oktober och håller oss till alla regler. Munskydd på alla offentliga ställen. Sitta till bords, av med munskyddet. De flesta nya smittade är i familjemiljöer.

 

Jaja, jag vet att jag är tjatig men det är ytterligare en affär som är öppen. 

Restaurangen som ligger närmast oss.

Och här är rampen igen då ja.

Här ligger pianobaren där två av våra goda vänner träffades för många år sedan och nu är de gifta och lyckliga. Hoppas den öppnar igen så de kan komma hit och fira sitt första möte. 

 

 

Hoppas ni tyckte det var någorlunda kul att se bilderna även om de kom i en väldans oordning. Det blir ju som bekant inte alltid som man tänkt sig.

Jag önskar er alla en fantastisk start på den nya veckan och på den korta månaden februari!

Ramona    

Veckan som gått! Nu är det vecka 3 och den var verkligen händelserik. 2021.

 Tänkte börja med att presentera en av de så kallade komikerna i Sverige. Magnus Betnér.

Ni kanske minns honom som den, som efter det att brottsligheten eskalerat, gjorde ett Youtube inslag och sa: Sverige har aldrig varit tryggare.

Nu ger han sig på Joakim Lamotte och visst man får ha en åsikt, men att uppmana till våld är väldigt korkat.

Dessa så kallade komiker borde ta en lektion av Michael McIntyre, en brittisk lysande komiker som skämtar om sig själv, sin vardag och familj.

Nu utmanar Joakim Lamotte Magnus Betnér på en boxningsmatch i ringen, och blir det pengar som strömmar in av åskådare ska dessa gå till välgörenhet. Är det någon som tror att Betnér vågar ställa upp? 

 

 

 

 

 

Och i onsdags började kanarierna plocka ner julen. Det har hela tiden känts underligt att fira julen i strålande solsken och i värme. Men man kanske vänjer sig som med allt annat. Som att bära munskydd för att nämna ett exempel.
Ni vet den där saken som Tegnell tycker är onödig och inte hjälper heller.

Vi har en allé av träd på vår gata. Och jag funderade ofta när vi var ute och gick om inte dessa träd sett annorlunda ut. Alltså inte så höga och vildvuxna. Men det är inte alltid lätt att minnas. Så fick jag en påminnelse av Facebook där jag filmat och där såg jag att träden sett mer friserade ut. Så häromdagen påbörjade de våransningen och det blev så fint så. Nu ser träden ut som stora bollar!

Nu till det ämnet som dominerat media. Installationen av Joe Biden till USA:s 46:e president som naturligtvis gjort svenska vänstern salig av lycka. Det finns ingenting som är dåligt med Joe Biden och än mer lyriska är de över att Kamala Harris är vicepresident.
Är det för att Kamala uträttat underverk? Nejdå. De är så lyckliga över att det är en kvinna och att hon räknas till gruppen afroamerikanare.
Att hon stöttade Bernie Sanders och inte Joe Biden under kandidatkampanjen verkar alla ha glömt eller så tycker vänstern att Bernie Sanders kommunistiska politik är toppen.  

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: I mina ögon spelar det ingen roll vilket kön, religionstillhörighet, sexuell läggning eller hudfärg du har, utan vad som är viktigare än någonting annat är vad du uträttar som människa gentemot dina medmänniskor.

Och dessutom har en vice president inte mycket att säga till om. Läs det intressanta som Rebecca Weidmo Uvell skriver här. Visste ni förresten att Joe Biden varit rasist? Nej, inte jag heller. Men vissa anstränger sig och gräver fram fakta. 

   

Om Trumps svärson varit inblandad i all sköns skumma affärer med diktaturländer och dessutom varit drogberoende är jag övertygad om att media skrivit spaltkilometer och hållit på i månader i ämnet, men nu var det Joe Bidens son Will Hunter Biden så det försvann raskt ur tablån om det ens var uppe i vissa medier. 

En annan sak som retar mig är att media framställer FN som något jättefint och som värnar de mänskliga rättigheterna. Jaså? Gör de? En gång i tiden efter 2:a världskriget var det så, men definitivt inte idag. Idag är en majoritet av FN:s länder diktaturer och islamistiska. De länderna har inte fri press, inte fria val och förtrycker kvinnor. Men det brukar svenska skattefinansierade journalister helt sudda ut ur sin agenda.
Dessutom saknar det enda demokratiska landet i Mellanöstern, Israel, ett fullt erkännande av FN. Gissa varför? Det är bara att läsa vilka länder som röstar emot.

Det dödliga våldet ökar nu i USA och kännare tror att corona är den stora orsaken. Svårt att veta, men så kan det självklart vara, men hatet mellan olika grupperingar har också ökat. Detsamma kan man säga om Sverige. Tyvärr!

Jag fortsätter att vara arg och berätta om hur miljoner av våra surt förvärvade skattepengar går till skurkar och banditer. I Sverige har vi 457 statliga myndigheter som lever på skattepengar. Jag är helt säker på att vi inte ens behöver hälften av alla dessa. 

En av dem heter: Folkbildningsrådet. De kallas en ideell förening men får varje år miljoner i statsbidrag som ska delas ut till olika föreningar. Tanken var möjligen god för 30-40 år sedan för att uppmuntra befolkningen att arrangera sammankomster och utbilda sig, men idag anser jag att Folkbildningsrådet ska läggas ner. Varför?
Jo, för att det är en förening som öser miljoner över islamistiska föreningar som konstant bluffar om det mesta och dessa ska inte ha ett öre. När detta uppdagades lät Folkbildningsrådet de oärliga föreningarna utreda sig själva. God dag yxskaft!

Apropå våldet och hur Public Service hanterar att de har 8 miljarder i kassan. Vad de "glömde" rapportera i nationell media var att en kristen kyrka, belägen strax utanför Tensta, blev utsatt för ett terrordåd. Hade PS reagerat annorlunda om det varit en moské?  

Och Sverige är en ankdamm för kriminella! Vem hade väl kunnat se detta komma?

De som föddes i Sverige på 1940-50-60-talet, själv är jag född 1956, visste troligen ingenting om religionen, ideologin Islam med sin politiska gren. Islam skapades inte i Sverige utan flyttade hit alldeles frivilligt.
Sverige som är ett sekulariserat land och alltid välkomnat alla religioner hade nog inte den blekaste vad den religionen och vissa av dess utövare kunde ställa till med. Nu vet vi!

Vissa påstår att det är "fredens religion" men det får jag inte ihop med tanke på de närmare tusen islamistiska terrororganisationer som sätter skräck i alltför många av världens länder och de har en sak gemensamt och det är Koranen. Antingen är den boken väldigt svårtolkad eller så vill islamister tolka skrifterna på sitt sätt. Den översatta utgåvan för västerlänningar stämmer enligt uppgift från de som läser arabiska inte alls med den ursprungliga på arabiska. De jihadistterrorgrupper som numera är kända även för svenskar är IS, al- Qaida och Boko Haram. Jag önskar att jag aldrig hade behövt lära mig ett skvatt om Islam!

De politiska partier och medier som uppmuntrat och dessutom haft mage att ge sig på enskilda medborgare med påhitteordet: Islamofob, som skapades av Muslimska brödraskapet enbart för att tysta islamkritiker är: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, och Vänsterpartiet.
Att kritisera en eller alla religioner anser jag tillhör yttrandefriheten.

I Sverige blir islamistterrorister inte satta i fängelse eller kastas ut. Här blir de omhändertagna av socialen.
I Sverige skriver SIDA dessutom avtal med islamisterna i Islamic relief Center och öser över dem miljoner medan andra länder drar in allt som stavas bidrag till dem. Nederländerna är nästa land i tur att dra in deras bidrag.
 
Jag bara måste skriva om Sveriges corona strategi. Ebba Bush, partiledare för Kristdemokraterna anklagade Löfven för att ljuga om att regeringen och Tegnell var överens om att flockimmunitet var bästa sättet att stoppa viruset, vilket Löfven naturligtvis nekade till. Nå, hur stämmer då detta med Löfvens uttalande?

Dessutom är president Bidens coronarådgivare inte ett smack imponerad av Tegnell. Ups, hur ska de som hyllat Tegnell ta den kritiken. För jag menar kritiken kommer inte från Trumps coronarådgivare. Då hade det varit busenkelt.

Det diskuteras också om att utfärda ett vaccinpass för alla EU-medborgare som vaccinerat sig så att de därmed ska kunna resa fritt i världen. Men hur det ska utformas på ett säkert sätt så att inte förfalskare gör sig en hacka är inte klart ännu. Troligen lär de flesta länder trots ett sådant pass kräva ett negativt PCR-test som inte är äldre än 72 timmar. Vi får väl se hur det går.

Nu tänker jag minsann avsluta veckan i dur. Häromdagen fick jag en jättefin recension av Rose-Marie Persson som bor på det spanska fastlandet. Och det är alltid roligt att få beröm. 

   

Förra året filmade jag nio korta videoinslag om mig som författare, varför jag började skriva och om mina nu 19 böcker, snart 20. Och är du intresserad kan de se dem här på YouTube. 

Jag lägger också ut några rader från min 20:e verklighetsbaserade deckare med HW & Akkila, Mördande rättvisa. Håll till goda!

HASSIM BLIR
ÖVERRASKAD

 

Han kom gående med Akkila vid sin sida längs korridoren på väg
till utsättningsrummet och väntade på att få se Rebecka kliva ut
med leverbitar i handen för att hälsa på Akkila. Men ju närmare
han kom desto mer förvånad blev han. Dörren till rummet stod
på vid gavel men inte en människa kom ut. När han stod i dörröppningen
och tittade in fick han till sin förvåning se Rebecka,
Camilla och Patrik hänga över datorn som stod på bordet framför
den digitala tavlan. De resterande kollegerna satt med sina mobiler
och alla verkade totalt uppslukade av vad de nu tittade på. Hassim
harklade sig ljudligt men ingen reagerade. Nu hostade han så högt
han förmådde och Patrik vände sig om.
– Men tjänare Hassim! Är du här nu? sa han och återvände med
blicken till datorn.
– Ja, jag är här och vad i all världen glor ni på?

Patrik tog ett steg bort från datorn och med upphöjda ögonbryn
tittade han på Hassim.
– Har du inte hört?
– Hört vadå? svarade han och började känna sig smått irriterad
över att ingen verkade bry sig om att deras chef hade anlänt.
I det ögonblicket ringde Hassims telefon och han backade
undan några steg från Patrik.
– Ja, Hassim här.
– Var i jösse namn har du hållit hus? undrade Boel med frustration
i rösten.
– Jag är i utsättningsrummet.
– Nu ja, men jag har försökt nå dig i över en timma och det
enda jag fick i örat var att jag skulle prata in ett meddelande.
– Ja visst ja, nu vet jag varför. Jag körde Laura till jobbet i
morse efter att hon lämnat in sin bil på verkstan och då stängde
jag av mobilen, svarade han undanglidande.
Vad han inte berättade var att efter att Laura lämnat in bilen
och hoppat in i hans hade de börjat smeka varandra, vilket slutat
med att de kört av vid en enslig skogsväg på vägen till Spekeröds
hund och kattcenter och haft en härlig kärleksstund.
– Stänger man av sin telefon för en sådan sak? Det låter ju helkorkat,
fnyste Boel fram. Men skit samma. Du har ett hett mord
på halsen. Det var därför jag ville ha tag på dig.
– Varför är det hett? Är inte alla mord det?
– Jag menar medialt sett. Media är över Fatima som ilskna
getingar och vill veta vad vi gör.
– Men herregud, vi gör väl det vi alltid gör vid ett mord, arbetar
hårt med att försöka hitta mördaren, svarade han med irritation
i rösten. Har någon ur kungafamiljen mördats? Någon högt
uppsatt politiker eller någon annan känd person?
– Nej, två unga afghanska killar. De kom till Sverige som
ensamkommande barn och hamnade i Göteborg.
– Okej, jag ska prata med Patrik och se vad han och de andra
vet om vad som har hänt. Jag återkommer, sa han och lade på.
Patrik hade stått och inväntat att samtalet skulle ta slut och sett
Hassims ansiktsuttryck skifta från vad som liknade förlägenhet
till att avslutas med att läpparna blev ett smalt streck, och nu undrade han med vem Hassim pratat med.
– Det var Boel och nu vill jag bli informerad om vad som hänt
med de där två killarna och varför det plötsligt är ett sånt jävla liv
om dem, sa Hassim och tittade ner på Akkila som satt vid hans
sida.
– Lättast är att du och jag lämnar utsättningsrummet och sätter
oss i ditt rum så ska jag berätta, svarade Patrik.
– Okej, men innan vi lämnar så vill jag bara säga några ord till
gruppen så de vet varför vi går.
Först vände sig Hassim till Akkila med kommandot, ”stanna
där”. Därefter tog han några steg in i rummet, vände sig till samtliga
och höjde rösten när han lämnade beskedet. Flertalet ansikten
vände sig mot honom och såg förvånade ut; som om de först
nu märkt att han anlänt. Innan någon hann ställa frågor vände han
dem ryggen och stegade ut ur rummet. Han gav kommandot ”fot”
till Akkila och tillsammans med Patrik gick de i riktning mot
hans kontor. Rebecka och Camilla tittade efter Hassim med förundrade
blickar.
– Märkte du när han kom in? undrade Camilla och vände sig
till Rebecka.
Hon skakade på huvudet.
– Han såg sur ut.
– Ja, och det tillhör inte vanligheterna, sa Rebecka.
– Kanske det hör ihop med att han var sen för ovanlighetens
skull.
– Vi lär nog få veta orsaken så småningom, sa hon.
Hassim slog sig ner och Akkila gjorde som hon brukade; hon lade
sig under bordet vid hans fötter. Patrik satte sig mitt emot samtidigt
som han funderade varför Hassim blivit så grinig över samtalet.
Innan Patrik hann ställa frågan tog Hassim ordet.
– Först vill jag be dig om ursäkt över mitt uppträdande, men
jag blev helt överrumplad av Boels samtal och blev ärligt talat
först förvånad men sedan förbannad. Jag fick nämligen känslan
av att just de här morden skulle prioriteras och för mig har alltid
varje mord varit lika viktigt. Okej … nu har jag förklarat vad jag
känner, sa Hassim och lutade sig bakåt.
– Jag förstår hur du tänker och orsaken till att Boel gått i taket
är att media redan har svarta rubriker som: Hatbrott! Och att det
är högerextrema som ligger bakom mordet.
– Jaså? Hur vet media att det är ett hatbrott och utfört av
högerextremister?
– Vänner till de två som blev mördade påstår att de sett en ljus
kille mellan tjugo och trettio år följa efter killarna och att han
munhuggits med dem också, sa Patrik.
– En ljus kille? Syftas det på hudfärgen eller håret?
– Både och.
– Hm, undrar just varför media alltid får det till ett hatbrott när
den misstänkte är en ljushyllt person. Det kan ju faktiskt ligga
något helt annat bakom och dessutom fanns det väl inga vittnen
till morden, eller?
Patrik skakade på huvudet.
– Vad vet vi om offren?
– Deras namn och var de bor och just nu är Alma och hennes
team på platsen där de misstänker att morden utförts och
Matilda kommer att obducera eller kanske redan håller på med
obduktionerna.
– Vilken ålder hade de?
– De var enligt uppgift tvåäggstvillingar och drygt sjutton år.
– Hur ska vi få tag på deras anhöriga? undrade Hassim.
– De är underrättade av en av våra arabspråkiga poliser.
Föräldrarna bor i Angered.
– Jag tyckte Boel sa att de var ensamkommande barn.
– Ja, men efter att de varit här i ett halvår lyckades föräldrarna
få tag på sina barn och förenas med dem här i Sverige.
– Då vill jag prata med dem och veta mer om deras söner, sa
Hassim.
– I så fall behöver vi en auktoriserad tolk. De förstår inte svenska.
Fortsättning i boken!


Jo, idag måndag den 25 januari har vi varit i Puerto Rico i tre månader och det har gått väldigt fort. Vi har bott in oss skulle man kunna säga och med det kommer vi på att vi hellre vill ha altandörren i sovrummet istället för i det lilla rummet. Så nu ska det ändras. Jag ser fram emot att det ska bli klart. Däremot är jag så lagom förtjust i när de håller på. Men, men ...
Så här ser det ut nu. Fönstret sitter i vårt sovrum. Bilder på när det är klart kommer nog i mitten av februari, hoppas jag.

 Vi avslutade veckan med en rolig tävling, där alla som kände för det och är på Facebook fick gissa priset i svenska kronor på 5 pack öl med 12, 33cl, i varje paket och fem flaskor spanskt rödvin. Vinsten blev ett signerat exemplar av min senaste som släpps 2 april.

Nu önskar jag alla en härlig start på den nya veckan och att ni är rädda om er själva och andra.

Ramona

Ramona Fransson presenterar sina verklighetsbaserade deckare och två självbiografier på YouTube

 

Hej!

Om du är intresserad av att veta varför jag började skriva och vilka mina böcker är kan du gå in på den här länken och välja någon av de nio videosnuttarna, där jag presenterar mig själv och böckerna, eller se allihop!

 

Välkommen!

Veckan som gått! Nummer 2 2021

 

I fredags var vi på restaurang Arizona, i Puerto Rico här på Gran Canaria. Och den vill jag rekommendera för den som gillar mycket god mat och fantastisk service.

Jag är tokig i heta räkor och till det vitlöksbröd, vilket jag beställde. Heta räkor betyder dels att de ligger i bubblande het olja när de serveras och dels att i oljan ligger vitlök och piri, piri. Till det ett varmt grillat vitlöksbröd.

Vi hade också väldigt trevligt sällskap av våra grannar Paula och Mick. Mick är vegan och även för honom fanns det god mat. Thommy tog sjötunga Walewska som han var mycket nöjd med.

Paula tog in ett grillspett med blandad kompott av kött, räkor och grönsaker.
 

Det såg också väldigt gott ut och Paula åt med förtjusning. Mick tog in en spagetti med en sås som var baserad på grönsaker. 

Det var en kylig kväll och eftersom vi befinner oss i januari månad är det faktiskt vinter. Paula och Mick som haft sin lägenhet här i 16 år har upplevt både varma och kalla januarimånader och den här tillhör den kallare. Däremot är det varmt och skönt på dagarna när solen är uppe.

Jag har arbetat med manuset till den fjärde delen av HW & Akkila, Mördande rättvisa, som nu har lämnas in för produktion till e-bok, ljudbok och pappersbok. Uppläsare är Magnus Roosmann, som också läst in de första tre delarna.

Jag har också börjat fila på del nummer fem, och det är alltid roligt att först tänka ut historien, skriva minnesord på lappar för att sedan sätta sig framför datorn och påbörja resan till en ny bok.

 
   

Det händer självfallet saker här i Puerto Rico och förra måndagen bröt det ut bråk på ett av lägenhetshotellen och även bråk på många andra ställen. Bråket mellan några ekonomiska migranter, urartade fullständigt.
Guardia Civil kallades till platsen men de ekonomiska migranterna hade noll respekt för dem. Migranterna gjorde som de gör i Sverige, kastade stenar, möbler och vad de kunde få tag i. De slog sönder inredningen i flera av lägenheterna, och vem ska ta den notan ...? 

Dessa tusentals ekonomiska migranter, som har forslats med stora båtar från Marocko, och kommit i land i mindre båtar till Kanarieöarna verkar inte ta slut och många turister, inkluderat oss, tycker att det är obehagligt att gå ut när det är mörkt och möta stora grupper av dessa unga män.  

En radiokanal, som är på spanska, och lägger ut bilder och filmer på Facebook för de som vill se hur det går till när migranterna slåss och får hjälp att ta sig hit. Du klickar på översättning och då blir det läsbart om du inte kan spanska.

Nu har det börjat röra på sig och i lördags började de ekonomiska migranterna forslas från hotellen till en militärförläggning i Las Palmas och till en på Teneriffa.

 

Trots att det inte är roligt när det regnar så finns det de som är överlyckliga över regnet som kommit. Bönderna! Källorna var nästintill tomma, men nu har de säkrat vattnet för tre år framåt och det är ju goda nyheter. På hotellen är det renat saltvatten som kommer ur kranarna och havsvatten finns det ju gott om. 

Sedan har vi pandemin som aldrig verkar ta slut. Den har vi naturligtvis även här i Puerto Rico, men med få fall. De flesta finns i Las Palmas och det beror på att där finns flest invånare. Vi har restriktioner som att barer och restauranger stänger klockan 22.00. och vi ska vara hemma klockan 23.00. Vi har blivit gulmarkerade och är på nivå 2, men  från och med måndag är troligen vi på nivå 3 och då blir det tuffare.


Vi har redan vant oss vid att bära munskydd, men det har hänt att vi kommit ut och hoppsan ... men jag har med mig en liten påse fylld med munskydd så vi blir aldrig utan.

En rolig grej var att vi från Storytel fick en länk för att se hur många som lyssnat på mina böcker under 2020. Vilka böcker som legat på topp och det var en mysig upplevelse.

Etthundrafemtiotretusensexhundra timmar! Wow!

 

 

 

 

 

 

 

Jag avslutar som jag började, med en bild på mig själv när jag äter räkorna och med den önskar jag alla en bra start på vecka 3. Och ja, det händer mycket den här veckan. Bland annat kommer USA få en ny president, Biden. Vi lär väl alla få höra om det i gammelmedia tills öronen trillar av. 

 

 

 

 

 

 

Ps. Glöm inte att du kan kommentera och även anonymt. Ds.

Ramona