Senaste teve-intervjun 2015

lördag 30 januari 2010

Att läsa en "bra" bok och fatta nada! Hur vanligt är det?


Efter att ha sett och hört Herta Müller och Björn Ranelid, bestämde jag mig snabbt för att köpa deras böcker.

Båda gjorde väldigt gott intryck på mig, även om det var på olika sätt. Först köpte jag "andningsgungan" av Herta Müller. Jag försökte och försökte, men gav upp. Upplevde språket som oförståeligt, krångligt och störande.

Min mor, som är tyska, lånade boken på originalspråk. Det var inte en dugg enklare. Även hon gav upp!

Björn Ranelid som talar lika vackert som fåglar sjunger, hans böcker var tyvärr inte heller något för mig. Den första, av tre pocketböcker, som jag startade med var: "Till alla människor på jorden och i himlen". Innehållet i boken blev alldeles snurrigt. Var jag i början av berättelsen eller i slutet? Hade jag inte alldeles nyss läst det här? Till slut gav jag upp. Jag blev totalt utmattad efter att ha hackat mig igenom meningarna.

Okej, då ger jag bok nummer två chansen! "Lustmördarna", och i början gick det hyfsat, men efter 40 sidor hade läslusten ramlat ur soffan och boken förflyttades upp på bokhyllan. Nu vet jag inte ens om jag ger den tredje boken en chans, inte än i alla fall!

Jag är en enkel människa, med enkla behov och kanske är det därför som jag inte heller orkar med "tunga och, enligt litteraturvetare, fantastiska litterära verk. För mig är det fantastiskt när jag begriper innehållet och dessutom fått flera timmar av underhållning på ett roande eller dramatiskt vis.

Det finns en mängd litteraturbloggar på bloggtoppen.se under kategorin litteratur, och ibland hoppar jag runt av nyfikenhet. En del är kul och lättlästa, medan andra är som segt kletigt tuggummi.

Vi är tusentals svenska författare och vissa av oss bloggar, men det är stor skillnad på hur vi uttrycker oss, vilket gläder mig. Det är detta som har gjort att vi alla har lyckats med att få tillräckligt många läsare.

Ibland får jag känslan av att en del författare helt enkelt vill hitta på ord och krångla till texten för att de ska uppfattas som annorlunda. Är det så? Själv är jag orkeslös och har ingen lust att uppfinna hjulet en gång till. De ord som finns tillgängliga räcker för mig.


P.s Jag tycker lika mycket om Herta Müller och Björn Ranelid som innan, trots böckerna. Det lyser om dem och de har mycket att ge av sig själva till oss andra. D.s

Ha en go lördag, med allt vad nu det kan innebära!

Ramona

REKLAM för mina böcker...

Här kan du köpa mina fyra pocket till ett pangerbjudande fyra pockets för 119:- inkl.frakt


Från Elib kan du klicka till dig ditt bibliotek var du än befinner dig och låna alla mina böcker som elektroniska (e-böcker). Ladda ner dem till din dator, mobil eller om du har en läsplatta, alldeles gratis!

Nedan kan du klicka dig fram till näthandlares erbjudande av mina samtliga böcker:

Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

6 kommentarer:

Mia sa...

Klämde mig själv igenom Björn Ranelids "Kvinnan är första könet". Måste hålla med om att det var relativt tungt, han återkommer till samma saker hela tiden och man känner att "läste jag inte nyss detta". En riktig berg-och-dalbanetur blev det. Tänker nog INTE ge mig på Herta Müller. De har helt enkelt ett annat sätt att uttrycka sig på och det är väl just detta som lockar de "intellektuella", att vara lite annorlunda är samtidigt att stå ut från den stora massan, vilket medför att om man förstår sig på dessa "svåra" författare är man själv lite speciell.
Men vi är ALLA unika och har våra egna sätt till uttryck. Sedan hur man klarar av att kommunicera med andra är ju alltid en konst.

Ramona Fransson sa...

Hej Mia,

Det känns skönt att veta att jag inte är ensam om att inte begripa det som kallas "finkultur".

Och visst är det en konst att kommunicera med andra och det kan bevisligen båda göra.

Gealach sa...

Jag känner samma sak, fixar inte "finlitteraturen", jag vill inte behöva sitta och fundera över vad jag läser och gissa mig till saker, jag vill få en stunds underhållning i form av en bra berättelse.

Ann Helena Rudberg sa...

Själv läser jag inte heller finisarna... är mest intresserad av facklitteratur.. att få se mer av verkligheten genom någon annans ögon (dock inte Liza Marklunds).

Björn Ranelid skriver nog mot en massa osynliga människor, som han ser för sin inre syn. Och så bäddar han in det i fina ord för att ingen ska kunna klaga. Han har kämpat mycket, slitit hårt, som han säger, för att komma dit där han nu är.

Inget kul att skriva om det ska vara så besvärligt. Det är min syn på saken. Det måste vara lustfyllt även när man skriver om hemska saker...

De bästa författarna har skrivit klart som vatten.

Anonym sa...

Jag har själv lyckats efter några försök att läsa några obegripliga böcker, men några av dem fattade jag , som du, NADA av.

Jag håller fullkomligt med dig när du skriver:
"Jag är en enkel människa, med enkla behov och kanske är det därför som jag inte heller orkar med "tunga och, enligt litteraturvetare, fantastiska litterära verk. För mig är det fantastiskt när jag begriper innehållet och dessutom fått flera timmar av underhållning på ett roande eller dramatiskt vis."

Kan säga att jag försökte att läsa JRR.Tolkien när jag gick på mellanstadiet, påhejad av en entuiastisk klasskamrat som förlorat sig själv i den magiska världen av Tolkien, men stupade mitt i förordet som är en lååååång förklaring till bla Hobernas beteende och levnadssätt. Jag gjorde ett nytt försök efter att ha sett Peter Jacksons tolkning av boken och är glad att han och jag lyckades så bra med boken !

En bok jag läste och blev besviken på författaren för att hon tog den lätta vägen, vilket jag inte förstår med tanke på vilken historia hon berättade är;
Skugga av Karin Alvtegen.

Herta Müller och Björn Ranelid har jag ej läst några böcker av, än. Björns krönikor har jag läst några av, somliga bra andra är lite mer utanför min världsbild av verkligheten.
Kanske jag ska ta och se om några av deras alster kanske kan locka mig att läsa dem?
Kanske jag fattar NADA, men man vet ju aldrig förän man har läst det sista ordet eller stupat på det självklara ordet för författaren, men inte för läsaren dvs jag !

Ramona Fransson sa...

Skönt att höra att jag inte är en av få som inte orkar ta mig igenom "tunga" böcker.

Jag försökte också att läsa Tolkiens omkring 1976-77 och gav upp. Sedan passade jag på att köpa böckerna som ett tre-paket och försökte igen. Gick inte!

Köpte filmerna och den första gillade jag, den andra började jag snabbspola efter halva och den tredje snabbspolade jag redan från början. Alldeles för mycket krigande!!!!!!! Dötrist!