Skriver verklighetsbaserade deckare med samhällskritisk attityd.Trilogin "Kriminalkommissarie Leah Quiller skipar rättvisa två gånger" Begynnelsen, Gärningen och Uppgörelsen på Storytel och överallt där du kan köpa eller låna böcker och e-böcker. Den är tuff, spännande och aktuell med tanke på alla sexbrott som vi kan läsa om varje dag. Den är verklighetsbaserad från svenska fall.
söndag 28 februari 2010
Ättestupan eller självmordsbombare? Allt beror på hur det blir i framtiden.
Ättestupan ligger på ett berg, som heter Ramberget, och ligger på Hisingen i Göteborg. Namnet ättestupan kommer sig av att det är där du, som gammal och sjuk, frivilligt eller med lite hjälp, kan lämna jordelivet, när hoppet är ute.
Är du ung eller gammal och frisk, och läser det här, kan du skatta dig lycklig, men om du är gammal och sjuk bör du ta dig en tankeställare om det vi "tror" är välfärdslandet Sverige.
Allt som jag skriver om min mamma, är okej med henne. Annars hade jag inte lämnat ut det.
Allt började med en stinkande andedräkt, som min mamma fick i början av 2008. Min styvfar och även jag påpekade detta och mamma blev förtvivlad. Så småningom, efter diverse munpreparat och tandläkarbesök, visade det sig vara ändtarmscancer. Den berättelsen kan du läsa om här.
Efter strålbehandling, varje vardag, sedan den 10 februari har min mamma blivit sämre. I fredags efter behandling satt hon på toaletten hela kvällen och halva natten. På lördagen den 27 februari, satt hon återigen på toaletten. Då åkte jag från Tjörn till Göteborg på eftermiddagen. Efter telefonsamtal till sjukvårdsupplysningen, (trevliga och duktiga) ringde jag efter ambulanstransport på söndag morgon. De kom ( också trevliga och duktiga) hämtade och transporterade mamma till akuten. Själv tog jag bilen. Mamma kom in efter provtagningar på väntesalen cirka klockan 10.10.
Mitt första "riktiga" jobb fick jag 1976, som sjukvårdsbiträde på Sahlgrenska. På den tiden klev du in på akuten och fick träffa sjukvårdspersonal på direkten. Idag sitter det en person bakom pansarglas och alla dörrar in till vårdavdelningen är låsta. Alla har passerkort.
Men, som Tony säger på Let´s Dance, precis som det 1976 fanns en läkare tillgänglig på medicinakuten och en på Kirurgakuten, ser det exakt likadant ut idag trettiofyra år senare! Därför fick jag ett spel, när jag läste Jan "Sverre" Guillous krönika i söndagens Aftonblad, där han förtjust skriver, Att USA måste kritiseras. Är han helt dum i huvudet eller? Var finns de där arbetande grå cellerna i Sverres hjärna?
Bäste Sverre, visa mig ett enda större sjukhus i USA, som är i samma storlek som Sahlgrenska, där de bara har två läkare på ett akutintag? Och nu pratar jag inte om privata sjukhus, utan om de allmänna, som även människor utan ett nickel på fickan blir intagna till.
Jag har varit där, 1981 och 1983, och ett större allmänt sjukhus med "TVÅ" ynka läkare på ett akutintag existerar inte.
Visste du att Sverige har halverat antalet vårdplatser? Inte fan visste jag att Sveriges befolkning blivit friskare, yngre och färre! Sverige har vi två vårdplatser per tusen invånare. Jävligt taskigt om det blir tre som behöver vård, en får ligga i korridoren eller blir hemskickad med "gör det själv lådan".
Nedan ur läkartidningen.
" I siffror innebär nedskärningarna att av 1980-talets drygt 100000 vårdplatser finns bara 58000 platser kvar efter Ädelreformen 1992. Därefter rationaliserades ytterligare hälften bort under de kommande tio åren. 2005 fanns 26053 vårdplatser, uppger Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Minskningen av platser har skett inom verksamheter som internmedicin och geriatrik, men mest inom kirurgi och psykiatri, se Figur 2.
Vad betyder egentligen ordet nedskärningar för oss vanliga dödliga? Jo, att färre händer ska utföra mer arbete. Vet du att detta är något helt annat för politikerna? I Göteborg fanns 21 stadsdelsnämnder, överhopade med inkompetenta politiker, som arvoderades i parti och minut.
Till slut, efter folkliga protester, gav de upp och skar ner 21 stadsdelsnämnder till 11. Men tro inte att det blev arbetslösa politiker. Nej då, samtliga arvoderade politiker har fortfarande samma lyxlir. Vem fan behöver dem? Inte jag, jag behöver fler läkare, vaktmästare och vårdpersonal!
För mig som är barnlös och redan idag inte frisk, min kropp är i ständig vånda och värk, ser inte ålderdomen direkt ljus ut. Därför kände jag som så här, efter att jag suttit på en obekväm pinnstol på akuten i över sex timmar utan att mamma träffat en läkare, när jag blir gammal och sjuk och det inte blir bättre har jag två alternativ. (kommer sist i inlägget)
Samtidigt som jag var på akuten hör jag en kvinna skrika på hjälp. Jag hör hur en ur personalen säger att hon får inte lov att ringa på klockan längre. Tänker inte på det, utan går på toaletten. När jag kommer förbi en av akutsalarna ropar kvinnan: Hjälp mig! Jag går in till henne och undrar för mig själv, är hon senildement? Jag frågar damen hur det är fatt? Hon tittar på mig och med ett ansikte fyllt av smärta ber hon mig stanna. Tar min hand och säger att: Jag har så ont.
Jag stryker henne över ryggen, pratar med henne och upptäcker att hon är helt klar i huvudet. Den äldre damen har ont och är rädd! Hon har varit på Sahlgrenska sedan klockan 08.30! Jag säger att jag egentligen var på väg till toaletten och att jag är här med min mamma. Hon ber mig komma tillbaka efter mitt toalettbesök, vilket jag gör. Stryker henne över ryggen och pratar en stund. Hon lugnar ner sig.
Det är då jag vet hur jag tänker göra när jag blir gammal och sjuk. När jag vet att det bara finns en läkare tillgänglig på varje akutsjukhus.
Det har suttit 349 riksdagsledamöter i riksdagen, i gud vet hur många år, de har inte uträttat något vettigt för befolkningen vad det gäller sjukvården och omsorgen på alla dessa år. Däremot har de sett till att de får gigantiska arvoden och traktamenten. Vad har jag att förlora? Om det är det sista jag gör i mitt liv, den dagen jag är less, förbannad, lurad, sjuk och gammal kanske det blir något som förändrar livet för de som kommer efter mig.
Alltså har jag två alternativ den dagen. Antingen tar jag mig till Ättestupan och tittar på den vackra utsikten en sista gång eller så...
Ramona
Jag är väldigt förtjust i hämnd av olika anledningar. Det märks om du läser mina böcker!
Har du en läsplatta? Då kan du låna eller köpa mina e-böcker, som har börjat bli riktigt poppis. Jätttekul! här på Elib.se
Nedan kan du klicka dig fram till näthandlares REA REA erbjudande av mina samtliga böcker:
Adlibris
Bokia
Bokus
CDON
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Darling, min fina, underbara Vän!
Jag var förberedd på att Du skulle skriva ett inlägg på detta tema. Men jag kunde aldrig föreställa mig att det skulle beröra mig så djupt. Har varit tvungen att läsa det om och om igen. Förstår Din ilska och frustration och mina tankar går såväl till Dig, Din lilla mamma och till den gamla damen som var ensam och rädd. Och vem fasiken blir inte rädd när man läser om förhållandena på våra sjukhus?
Mest orolig blev jag emellertid över det Du skrev om Dig själv. Om det hade varit möjligt hade jag omedelbart försökt att ta mig till Tjörn. Inte för att tillsammans med Dig åka vidare till Ättestupan, utan för att i timmar sitta och prata, och åter prata, med Dig min Älskade själsfrände! Det som jag vill säga Dig är så svårt att uttrycka i skrift - och så här inför "öppen ridå". Jag övergår därför till att gå vidare till mailboxen. Men redan nu vill jag säga att jag ÄLSKAR Dig!
Kämpa på! Din vän Birgitta
Fy bubblan för sjukhus... och Sverre har väl aldrig varit riktigt funtad i skallen, inte ens som liten, var mammas och pappas fel alltihop... om man får tro honom iaf.. jag lider med din mamma och med alla som är sjuka och måste utsättas för denna akut... så hjälplöst det känns.. :(
Skickar stora kramar både till dig och din mamma!
Hej Birgitta,
Ja, jag kämpar vidare, så också min lilla mamma, som blev änka för drygt ett år sedan, efter 27 lyckliga år.
Men som jag sagt förr, det finns ingen mänsklig rättvisa, och inte kan man förvänta sig svar på alla varför.
Det kan jag leva med, men jag har väldigt svårt för svenska politiker, som ständigt ljuger, rapar floskler och inte kan uträtta bättre för oss små, än att sko sig själva med guldskor.
Nåväl, jag hoppas att mitt inlägg läses av många och att alla får en tankeställare.
Jag är så fylld av beundran inför dig Birgitta, så du vet inte ens hur mycket.
Massor av kramar
Ramona
Hej Ann Helena,
Nej, Sverre har ett antal hästar på rymmen. Jag minns hans bok Ondskan, och hur inte en enda minns alla dessa händelser som han påstod hade hänt i han barndom.
Kanske hade Sverre likt Trixa sederma insåg att det gick att tjäna på tragiska och berörande berättelser, särskilt med tanke på att han kom från "fel" bakgrund bland sina gelikar, journalisterna, som alltid plockar fram sin fattiga och arbetarklassbakgrund så fort de bara hinner.
Sverre kanske helt enkelt ville platsa in trots sin överklass-sida.
Hej, här kan du läsa mer om "fenomenet" balkongflickorna :
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?ProgramID=1316&Artikel=965109
Du kankse förstår vem "ayse" är i reportaget, med vissa detaljer ändrade...
Detta gjorde för runt 4 år sedan, jag var alltså 19 år då och hade precis kommit hem från Turkiet, och valde att ställa upp på denna intervju efter diskussion med min advokat Elisabeth massi fritz.
Anonym givetvis.
Idag lever jag inte under samma omständigheter som jag gjorde då för 4 år sedan.
Men läs gärna, det står även om en kille som blev utstött av sin familj pga av hedern osv.
KRAM!
Hej Kerstin,
Ska kolla. Vet att det finns många "hedersmord" som inte går att bevisa, även om polisen gör så gott de kan, även om inte alla poliser är ljushuvuden precis.
Kram
Ramona
Skicka en kommentar